SEXTIOTAL - och det där med föreställningar

SEXTIOTAL. På vägen mellan bostaden på Dalagatan 40 och Norra Latin låg tre massageinstitut. Som det hette. I kvällspressen annonserade det som var bordeller. Vid skolan låg en biograf som visade porrfilm.

Tiden var, med dagens ögon, ganska unken. Det var Norra Latin ocksä. Tyckte i vart fall jag. Jag gick där från sjuan till studenten. 

Min lärare i tyska hette Gunnel. Hon var övertygad om att jag var en begåvad elev med
fallenhet för det tyska språket.

 

Klingade inte mitt namn tyskt kanske? Och med sådant namn borde förstås såväl tyska glosor som grammatik med elegans ansamlas i min hjärna för att med sällsam lätthet ramla ut som svar på hennes frågor.

Hon var så övertygad om min fallenhet att hon redan första terminen satte ett mycket högt betyg. Vilket förvånade både mig och mina klasskamrater eftersom min språkliga begåvning snarast lyste med sin frånvaro. 

 

Det tog nästan två terminer innan det började gå upp för min idogt arbetande tysklärare att jag allt som oftast inte hade svar på hennes frågor om grammatiska böjningar och det tyska språkets meningsbyggnad. 

 

Men hon försvarade sina föreställningar om motsatsen mycket elegant, hon konstaterade högt och ihållande – när jag anlagt veck i pannan och ihärdigt trummade på skallbenet - att jag var en god tänkare.

Att svaren inte blev de rätta förklarade hon notoriskt med att jag nog drabbats av tillfälliga tankelapsusar eller var offer för unga gossars oförmåga till koncentration när hormonerna ansåg att hjärnan skulle fundera över mer erotiska ting än tysk grammatik.

Det tog flera flera läsår innan tysklärare Gunnel började sänka betyget och på den vägen fortsatte det..

Åren med tyska i högstadiet lärde mig mycket. Visserligen inte så mycket tyska, men bra mycket om livet. Jag förstod att föreställningar kan spela oss ordentliga spratt, att vi gärna ser det vi vill se, tror det vi vill tro och hör det vi vill höra.

Alltför få politiker verkar begripa det där med föreställningar...