fredag 14 januari 2022

Ryssland, Nato, krav och kärnvapen...

Häromdagen meddelade Natos generalsekreterare att det är upp till varje land att själv avgöra om man vill söka medlemskap i Nato. Helt rätt.

Vare sig Ryssland eller något annat land ska bestämma det. Det är upp till varje land att avgöra utan hot eller utpressning.

Problemet med Stoltenberg är att han under Folk och Försvar i Sälen 2018 meddelade att svensk påskrift av FN-resolutionen om förbud mot kärnvapen skulle "få konsekvenser". Vilka då?

Tja, kanske skulle Sverige få problem med delar till JAS? Kanske skulle Saabs ramavtal på 4200 miljoner kronor gällande pansarskottet AT4 och granatgeväret Carl-Gustaf sägas upp? 
 
Kanske skulle dålig stämning uppstå i de Nato-organ där Sverige redan deltar utan att väljarna fått säga sitt. Kanske skulle USA tacka nej till försvarsminister Peter Hultqvists inbjudan – han hade just varit i USA – att få tillgång till mark för att kunna öva mer i vårt land.

Som sagt: varje land ska kunna ta beslut som rör säkerheten utan hot från vare sig Ryssland, USA eller Nato. Om Stoltenbergs tal i Sälen hade Sveriges försvarsminister inget att säga. Men Margot Wallström lämnade regeringen.

Eftersom energiförsörjning i allra högsta grad är en fråga om säkerhetspolitik kan påpekas att först idag 
beslöt den amerikanska senaten att inte införa sanktioner mot de företag (ryska, tyska, franska, nederländska och österrikiska) som står bakom den nya gasledningen från Ryssland till Tyskland genom Östersjön. Därmed är ett hinder - som bidrar till "bristen på gas" och höga elpriser i EU - borta.Hotet stoppade hela projektet flera år. Om projektet kan sägas mycket kritiskt. Men det kan också konstateras att USA ägnar sig åt åtskilliga hot, i det här fallet stoppade demokraterna förlaget om sanktioner.