torsdag 6 januari 2022

Kängor

Lena Rosén Schlaug Från utställningen Som det förefaller.
Där står dom. Vilande. Slitna, rejäla. Omoderna, säger man. Omoderna därför att de höll så länge, därför att de burit sin man eller sin kvinna genom sorg och glädje i ett tidevarv som varit. 

Nu står dom där och väntar. På vad? 

Huset är övergivet. Sedan många år. Ett fönster är trasigt, en gardin hänger kvar, en termos står på vedspisen.

Och kängorna står där de står. Som om de var ett med huset, som om det var deras bo.