Där. Och just då. Det hände nåt. Det knöt sig i magen. Det var så infamt, så medvetet bedrägligt, så medvetet förvrängt. Så förbannat fult.
Det handlar om en presskonferens. Det knöt sig i magen på mig när jag hörde orden som sas, retoriken som drevs och försöken att få lögn att framstå som sanning.
Det är fullt demokratiskt anständigt att ha olika uppfattningar i frågan om marknadshyror, januariavtal och misstroendeförklaringar. Men som på den här presskonferensen bär man sig inte åt. Jag tänkte på grisen Tjalle i George Orwells Djurfarmen. Det var Tjalle som uppfann retoriken, som manipulerade språket för att desorientera.
Men den här presskonferensen utspelade sig inte i Orwells fantasi. Den utspelades i Stockholm. Den kunde utspelat sig i en huvudstad i ett land där demokrati är bristvara.
Sida vid sida stod Sveriges statsminister Stefan Löfven och Centerpartiets ordförande Annie Lööf. Deras huvudnummer, som uttrycktes gång på gång med snarlika formuleringar, var att de två gått vänsterledaren Nooshi Dadgostar till mötes genom att göra precis det som hon krävt. Dadgostar hade fått det hon begärt. Det upprepades gång på gång för att mata in bilden. Det var ohederligt. Och de två visste precis hur ohederligt det var.
Man kan, som sagt, tycka olika i sakfrågor om januariavtal och hyressättningar. Det är fullt demokratiskt anständigt att ha olika infallsvinklar. Det är också helt rimligt att analyser kan vara olika om vilka långsiktiga följder en fri hyressättning i nyproduktion kan få. Men det här som utspelades på presskonferensen var något helt annat.
Löfven och Lööf hävdade att de gått Dadgostar till mötes. Det hade dom inte. Och det är helt legitimt att inte göra det. Men inte att ljuga om saken. Vilket de visste att de gjorde. De hävdade att Dadgostar fått det hon begärt. Att bostadsmarknadens parter nu skulle få förhandla fram en överenskommelse i frågan om fri hyressättnig för nya hyresbostäder. Och att januaripartierna skulle besluta i den riktningen.
Men det Löfven erbjuder Dadgostar är ett förhandlingsupplägg som vore värdigt Putin. Regeringen genomför det en part (Fastighetsägarna) vill om inte motparten (Hyresgästföreningen) gör det innan dess... Det är en förhandling som kunnat beskrivas i Djurfarmen. Grisen Napoleon hade ansett det vara en fri förhandling i demokratisk ordning.
Oavsett vad vi medborgare tycker i sakfrågan – marknadshyror, fri hyressättning, regeringsbildningar – så bör vi hålla oss för goda för att acceptera den typen av retorisk manipulation. Fulspel har förvisso funnits inom politiken både förr och ofta. Jag kan inte heller svära mig fri. Men det som skedde på presskonferens med Löfven och Lööf var av annan dignitet. Det var att sätta sig på det sluttande plan som slutar i att medborgarna inte bara skall lockas, frestas och vinnas – det här sluttande planet handlar om förakt för medborgarna, förakt för demokratin, förakt för en sanning som var och en egentligen ser.
Där och just då. Under den presskonferensen knöt det sig i magen.
Birger Schlaug F.d. språkrör för MP
