Liberalerna har möte idag. Ska de samarbeta intimt med SD eller inte? Det gamla Folkpartiet är i kris. Med rätta.
Låt mig säga detta: Den liberala samhällsmodellen är till stora delar värd att älska. Jag gör det. Yttrandefrihet, organisationsfrihet, pressfrihet, religionsfrihet. Allt detta utgör onekligen ett verkligt medborgarperspektiv. Men när liberalismens företrädare inte förstår skillnaden mellan frihet för människor och frihet för kapital så överger de medborgarperspektivet och ställer sig på marknadsperspektivets sida. Därmed har de övergett de goda delarna av socialliberalism - som också omfattade rättfärdig fördelning - och förvandlats till försvarare av trångsynt egoism och girighetens evangelium. Nu öppnar dess partiledning dessutom den fallucka som alltid öppnas när intimt samarbete sker med krafter som får näring från den härad inom politiken där de bruna träskens värderingar florerar.
Liberaler har alltid försökt skydda frihetsrummet när staten försökt reducera medborgaren till undersåte. Men de blundar allt hårdare med sitt högra öga. De vill inte se hur kapitalets frihet reducerar medborgaren till undersåte. De tycks ha erbarmligt svårt att se hur den globaliserade sentida kapitalismen faktiskt urholkar demokratin, försätter människor i tvångssituationer och anonymiserar den reella makten. (Socialister i den hårda kärnan har alltid haft fäbless för att blunda med sitt vänstra öga, de vill inte se hur staten kunnat urholka demokratin och reducerat människan till undersåte).
Vi måste lära oss att skilja på frihet för fysiska personer och frihet för juridiska personer. Fysiska personer är människor av kött och blod. Juridiska personer är inte av kött och blod, de har inte ens hjärta som slår. När Maud Olofsson, den tidigare Centerledaren, uttalade att alla borde ha F-skatt – och därmed också bli mer av juridiska personer – så var det ett tillkännagivande med nyliberal kärna. Vi ska se varandra som små vandrande företag. Det passar ju bra in i den ekonomistiska synen på människan.
Liberalismen värnar valfrihet och mångfald, men valfrihet och mångfald måste skyddas från liberalismens ideologiska oförmåga att upprätthålla just valfrihet och mångfald.
Liberala krafter har historiskt, utifrån individens rätt, arbetat för att avskaffa privilegiesamhället Men idag verkar liberalismens huvudfåra i motsatt riktning genom kamp för borttagen arvsskatt, avlägsnad förmögenhetsskatt och lägre kapitalskatter. Så skapas nya familjeprivilegier som går i arv och skapar nya klaner. Ibland på global nivå. Det är onekligen ett hav som skiljer dagens marknadsliberaler från den liberalism som Folkpartiets långvarige, och kanske största, företrädare Bertil Ohlin stod för. I skriften Öka takten argumenterade han för ”en särskilt stor förbättring för låginkomstgrupperna varigenom ojämnheten i inkomstfördelningen minskas”. Ohlin meddelade att han var anhängare av “en inkomstfördelning som är mindre ojämn än den blivit genom de s k krafternas fria spel”. Det var länge sedan...
Det goda samhället kräver balans mellan marknad och politik. Många i Sverige inser numera, efter åren då socialdemokratin härskade enväldigt och byråkratiskt, att politikens detaljstyrning kan lägga en svabbig näve över samhället och minska människors frihetsrum. Gott så. Men när marknadens sorteringsmekanism lägger sin svabbiga näve över samhället och minskar människors grundläggande möjlighet till gott liv är vi också illa ute. Borde vi inte alla inse det?
Det är sannerligen inte lätt att hitta balansen mellan marknad och politik. Men det är nödvändigt om vi vill att människor skall ha ett så stort frihetsrum som möjligt samtidigt som vi kan upprätthålla solidaritet i samhället. Vi kan inte, om vi vill bygga ett gott samhälle för människor nu och i framtiden, ha gläfsande vinstjägare som sorterar människors grundläggande livsvillkor. Vi bör revoltera mot detta, på samma sätt som medborgare revolterade mot kommunistländernas förtryckande sätt att behandla människor.
Marknaden är något som kan fungera bra inom stora områden – inte minst om prissättningen på denna marknad innefattar de externa kostnaderna som till exempel negativ miljöpåverkan. Men marknad – att “leka butik” som den gamle kulturministern Bengt Göransson brukar säga – passar sig inte överallt.
Det offentliga har en roll att fylla, en stor roll. Men dess verksamhet skall vara transparent och dess företrädare skall förstå att det offentliga ägs av medborgarna. Kommunen ägs av dess medborgare, kommuntjänstemän är inte ägare av kommuninvånarna. Myndigheterna ägs av landets medborgare, myndigheterna är inte ägare av de som bor i landet. Ibland känns det nödvändigt att påpeka det. Medborgarna och det civila samhället måste fredas från såväl statens klåfingrighet och som kapitalets girighet.
Det finns socialister som inte begriper det förstnämnda, det finns flera partier som kallar sig liberala som inte begriper det sistnämnda.
Har du läst ända hit så får du tio procents rabatt på AdLibris och Bokus pris om du beställer min senaste bok via provoka@telia.com - uppge koden "Liberal?" Boken heter Vad ska vi ha samhället till? Recensioner etc finns här.
