Nytt språkrör väljs - blir det förändring?

 

Idag väljs nytt språkrör i MP. Hårda bud att som nytt språkrör möta opinionssiffra under fyra procent. Men det har hänt förr, ännu närmare riksdagsval.

1991 åkte partiet ur riksdagen efter bara en mandatperiod. 1994 låg vi långt under spärren till riksdagen när valrörelsen började. Och Sverige levde mitt i en ekonomisk kris, ränta på 500 procent, växande arbetslöshet. Alla dömde ut MP och partiets möjlighet att ta sig tillbaka. "MP:s frågor finns inte på dagordningen, sas det av experterna". 

 

Skitsnack, sa vi, och använda den finansiella krisen som plattform för att driva den radikala gröna agendan, med krav på att tygla marknaden, självtillit, minska sårbarheten, kritiskt analysera globaliseringen, kräva sänkt arbetstid och givetvis krav på en radikal miljöpolitik - i själva verket vände det för partiet i den ekonomiska debatten. 

 

Således: tro inte att pandemin är ett försvar för att det går dåligt för partiet, det gäller att använda den som plattform för grön politik som ju är perfekt för att också möta kriser! 

 

Det är en fantastisk möjlighet, men istället har partiets ledning fegat ur, räddhågset som om man inte tror på grunderna i grön ideologi. Ska partiet klara spärren i nästa val kan inte språkrören fega, låta som de andra, bete sig som de andra, använda de andras begrepp som ju bygger på deras världsbild. Ett grönt parti måste vara något annat än ett i mängden.

 

Också inför valet 2002 låg partiet - mindre än ett halvår från valdagen - långt under spärren. Det som då räddade kvar partiet var att Maria Wetterstrand några veckor före valet lovade att MP inte skulle släppa fram en borgerlig regering. Syster fyra procent lyssnade. Men efter valet satte sig språkrören med C,FP och KD för att söka bilda regering... Göran Persson blev rasande. "Hans väljare" hade av taktiska skäl röstat på MP. Persson skrev om det i sina memoarer. Så den strategin, att i ett kritiskt läge vädja till syster fyra procent i just regeringsfrågan, lär inte vara lika självklar inför nästa val, sossarna i krigsrummet på kansliet på Sveavägen minns... En grundregel är att man ska säga samma sak före valet som efter. Allt annat är ohederligt bedrägeri som förvandlar politiken till ett sketet spel.

 

Hur som helst: det går att lyfta, jag är övertygad om att det måste kännas och höras att det är en grön politiker som talar vilket inte sker idag. Språkrören har anammat de andra partiledarnas ord, begrepp och sätt att uppträda. Det är ett gravt misstag, kanske bottnar det i att de är otrygga i grön ideologi, kanske det vore obekvämt i regeringskansliet att bryta mönster. Men det krävs. Ett grönt parti måste - även när partiet ingår i regeringen - värna sin särart, sin radikalitet, sin systemkritik. 

 

Så jag säger som jag sagt i snart femton år: öppna den gröna skattkistan, plocka upp det som finns där istället för att sitta på locket och blockera. De i partiets ledning som uppfattar detta mitt tjat som fientlighet - och det gör dom - har marinerats i grå politisk marinad. Politik består av såväl det demokratiska hantverket med kompromisser och beslut som av opinionsbildning för det partiet egentligen vill. 

 

Här ett samtal som en del i ett hållbarhetsprojekt för Teater K i Katrineholm: https://www.youtube.com/watch?v=_5vljGmc8bI...