En märklig man, med förmåga att både se det andra inte vill se och blunda för sådant som andra ser, har gått ur tiden. En av de 98 författare, som jag hade förmånen att samtala med i programserien "En bok, en författare", som gjorde störst intryck.
Han fick aldrig veta hur det skulle gå, skrev han i en av sina sista böcker som jag samtalade med honom om. Många bisatser, lagda på varandra, blev det i vårt samtal...
En märklig man, vi satt länge och pratade om Indien, Kina och världen i stort efter det att kamerorna släckts, vi var inte överens om allt kan ju lugnt sägas.
Men Jan var vänlig ändå, på det sätt som en man i hans ädla ålder kan vara mot en, som han med viss rätt nog ansåg, mindre vetande yngre man. Om Kina, som jag trots allt visste en hel del efter att bland annat skrivit en bok tillsammans med en kvinna från Kina, hade vi i alla fall något sånär jämlikt samtal. Han
ville dessutom gärna tala om mekano och redovisa hur viktigt han ansåg
det vara för pojkar att få bygga med mekano.
Som sagt: En märklig man, med förmåga att både se det andra inte vill se och blunda för sådant som andra ser, har gått ur tiden.
Här samtalet i serien En bok, en författare:
