Nu till nostalgi och erkännande: Den första låt jag föll för mot min vilja och mot alla odds och mot alla principer var denna:
Sen blev det den här bara för att...
För att inte tala om den här som också var mot alla odds, all vilja och alla principer...
Principlöshet och Eurovision Song Contest tycks höra ihop. När mina barn var unga och det ena gliet efter det andra uppträdde kunde jag inte låta bli att rösta på den här av ren äldre-mans-princip.
Jaja, i smyg gillade jag väl ABBA också... Slut med nostalgi.
