tisdag 28 januari 2020

Hur naiva får vi vara?

Att inte se hur färgerna förändras utanför husknuten...
Igår var det 75 år sedan förintelselägret Auschwitz befriades. Det gäller att aldrig glömma. Minnas hur fort demokratin kan krackelera och förintas. Lära av detta. Så varför gör vi inte det? Den smygande värdeförskjutningen... Här ett utdrag ur min kommande bok:

Där fanns en kartong med gamla tal som luktade stöveltramp, nazism och förnedring. Tal av rikskansler Adolf Hitler och riksutrikesminister Ribbentrop.

Jag läste det tal Hitler höll den 11 december 1941 inför den tyska riksdagen. Han talade om den europeiska familjen, det nya Europa, vår gemensamma kultur och vårt bröd. (-) I sitt så kallade Europatal i München den 8 november 1941 skrek han: ”Folkkamrater! Denna kamp är verkligen inte en kamp bara för Tyskland, utan för hela Europa, en strid om dess vara eller icke vara. Vi har ett mål och det omfattar denna kontinent och jag hyser den övertygelsen att denna kontinent inte skall vara den andra i världen, utan att den skall vara den första. Vi får inte hysa något tvivel därom, att Europas öde för de närmaste 1000 åren avgöres just i denna tid.”

Det är Europas historia, den kan vi inte bara bortse från. De bruna vindarna – de ondas möjlighet att ta över en färdig organisation, en färdig byråkrati – borde få alla som värnar demokratin att inte bara försvara den så hårt som möjligt inom EU:s alla instanser utan också förstå att det borde finnas en rimlig beredskap att utträda ur unionen om vi en dag skulle finna att majoriteten är på väg att skapa en union med bruna förtecken. Europa, Europa, über alles. Jag avskyr det.

Än värre: jag är rädd för det. Jag har hört dom, sett dom, känt dom. Lukten från vinden bränner. Jag kletade lim på baksidan av Anne Franks dagbok, fäste den på min ungdoms skrivbord så att den alltid skulle ligga där. Risken att någon av de som lagrat nazistiska tal, vimplar och nålar skulle komma på besök fanns. Sofistikerade, välutbildade, kostymklädda och med hjärnor marinerade av rasism.

Boken - som får titeln "Vad ska vi ha samhället till?" - kommer ut i vår. Bilden från en artikel jag skrev om risken att inte se hur färgerna förändras utanför husknuten.