En författare engagerad i det polska gröna partiet (Partia Zieloni) fick nobelpriset i litteratur. Kulturkommentatorer - de mer legitimerade alltså -.är med rätta glada för såväl det litterära som de värderingar som Olga Tokarczuk har - men tycks ha oändligt svår att leverera det faktum att hon är aktiv i Polens gröna parti.Det passar liksom inte - för den stora skaran i kultureliten har oändligt svår att förstå att både natur och kultur hör hemma i den gröna parlamentariska rörelsen. Tänk bara på deras föraktfulla första kommentarer när Amanda Lind blev kulturminister... "Hon har ingen erfarenhet av kultur, en miljömupp, vad fan är detta..." Att Lind arbetat med kulturfrågor i ett årtionde, minst, låg utanför deras tankesfär. Kulturmänniskor - det vill säga de som identifierar sig som sådana - är ibland både högfärdiga och inskränkta.. ibland alltså.
Olga Tokarczeta undervisar också i kreativt skrivande. Två goda saker således. Lägg till det att hon är född den 29 januari...
Värre var det med den andra litteraturpristagaren, Peter Handke. Luften gick liksom ur de som kommenterade direkt, dels för att de inte läst Handke på årtionden, dels därför att han vädrat politiska uppfattningar som många av oss anser vara suspekta. Jag har vid några tillfällen, efter det att litteraturpristagare tillkännagivits, hakat upp mig på att de inte bara kan skriva - utan att de också har värderingar som känns minst sagt vedervärdiga. Ska sådana ha litteraturpris?
Utifrån detta borde jag förstås landa i att Handke inte borde haft något pris. Hans försvar av krigsförbrytare är inte vackert. Men med åren har jag lärt mig att även de med allt annat än trevliga värderingar (enligt min uppfattning) kan vara fantastiska sångare, musiker, författare och konstnärer. Och så har jag ändrat uppfattning. De må få sina priser och jag må lyssna, läsa och beskåda - och njuta av - vad de i sin egenskap av musiker, författare och konstnärer gjort.
Dessvärre har jag inte läst något av Handke, så huruvida jag gillar hans författarskap vet jag inte. Med viss ängslan ser jag fram att läsa honom...
