Att se ut

När jag tittar ut över bygden där jag bor ser jag ett landskap där nästan var fjärde röstat på SD. Så ser det ut. Och den förda politiken har skapat detta. Ingen kan få mig att tro att alla dessa som röstat på SD är rasister, främlingsfientliga eller inskränkta nationalister. Men i en samhällsdebatt där landsbygden av eliterna målas ut som tärande medan Stureplan anses närande, där champagnekorkarna flyger samtidigt som prekariatet växer, där de rikare blir rikare medan pengar och ägande sugs uppåt, där vårdcentralen bemannas med inhyrda läkare som kommer och går, där polisen lämnat och kommunalskatten, som slår hårt på låga inkomster, höjs... Vad annat finns att förvänta än misstro? I den här bygden var en gång Miljöpartiet stort. Att då ana att det en gång skulle dominera ett parti med nazistiska rötter var totalt otänkbart.