"Det finns ställen på jorden där man inte vet om man skall skratta eller
gråta. Stureplan i Stockholm är ett sådant ställe.Här, i champagnegettot, finns nämligen de mest osannolika figurer som kan beskådas i detta land.
Snorvalpar och nyrika glin som med föraktfull min uttalar sig om bönder, hemvårdare, kassörskor, småföretagare och andra som utgör grund för att samhället skall fungera. Begåvade? Det vete sjutton. Nog bara begåvade med ett tillgjort överklassflin som gör att de påminner om herr Andreas Blek af Nosen i Shakespeares Trettondagsafton. Eller så.
Samtidigt är de ganska näpna. Förhållandevis ofta är de finans- och aktieanalytiker. De tjänar miljoner på att låtsas begripa sådant som de flesta inser är rena rama hokuspokus."
Ovanstående skrev jag i en krönika för elva år sedan, den blev inte så populär i en del kretsar, vilket gladde mig.
Så därför, föga överraskande, kunde jag inte låta bli att njuta av välbehag när jag häromdagen läste en recension av en krog på just Stureplan. En av de värsta sågningar av en krog jag läst... Kan inte låta bli att citera lite och dessutom länka:
 |
| Klicka på bilden för att komma till artikeln. |
"Arnold’s är inget mindre än ett fenomen. En ny typ av etablissemang där ytan är allt, och innehållet av noll och intet värde. Ta konceptet ett steg längre och vi hamnar i virtual reality. Det som serveras på den nya krogen i strykjärnshuset vid Stureplan har åtminstone det rätta utseendet för att tjäna som förlagor till datoranimering."
"En annan affärsidé kunde vara att gästerna får hyra maten och serveringspersonalen några minuter för att instagramma och snapchatta. De gäster som är under 30 – och det är nästan alla – tycks ändå mest ägna sig åt att sprida selfies i sociala medier medan biffen kallnar."
"Här har man infört en ”vi”-reform. I samma stund som KK slagit sig ner för att titta i den helt engelskspråkiga menyn frågar kyparna saker som ”Vill vi ha något att dricka?” och ”Har vi hunnit titta på menyn?”.
"Kungskrabba cajun style (195 kr) är två ben med trådiga rester av före detta krabbkött, frilagda, kremerade och begravda under ett täcke av cajunkryddad brunbränd smet – maken till kapitalförstöring har inte skådats sedan det var på stekarmodet att vaska champagne. Vi fäller en tår över djuret som offrats för denna charad."
