Ibland blir jag lätt förskräckt över mina reaktioner. En inställd bokning - av skälet att arrangören varit förvirrad och glömt att förbereda arrangemanget - hade förr gjort mig fly förbannad. Så icke längre. Nu drar jag en suck av lättnad och inser att en dag med resa, föredrag och övernattning istället blir en ledig dag där jag kan snickra eller skriva eller läsa sådär alldeles extra. Undrar om sådant beror på att jag blivit klokare eller latare.
Föredrag är numera bara kul under själva föredraget och ett par timmar efteråt - allt annat runt själva aktiviteten känns tröttsamt, trist och nästan sorgligt: resan, hotellet, hotellfrukost, resan tillbaka och sedan den där tröttheten nästan ett helt dygn efteråt. Turnéer är bättre. Det är startsträckan och efterdyningarna som är så fruktansvärt tröttsamma. Undrar hur Bernie Sanders ser ut, och känner sig, när han kommer hem, stängt dörren och sparkat av sig skorna. Tillhör det åldern att undra vad det man håller på med skall vara bra för? Tja, vad vet jag. God morgon!
