I mardrömmen sjöng språkrören på Almedalens scen, de sjöng om Stefan, de sjöng Pärleporten, tänk så dumt man kan mardrömma....
Sjung gärna med i denna härliga sångstund så här inför Almedalsveckan - om texten nedan haltar lite så beror det på viss otakt i mardrömmen.
Han har öppnat pärleporten
så att jag kan komma in.
Genom kärnkraft
har han frälst mig
och betraktar mig som sin.
Han har öppnat pärleporten
så att jag kan komma in.
Genom värdlandavtal
han frälst mig
och betraktar mig som sin.
Som en härlig gudomskälla,
rik och mäktig,
djup och stor
är den kärlek,
nåd och sanning
som i Stefans hjärta bor.
Han har öppnat pärleporten
så att jag kan komma in.
Genom vapenexport
han frälst mig
och bevarar mig som sin.
Vi har en vän i Stefan...
Vilken vän vi har i Stefan
all vår synd och sorg han bär
Jag är bunden så vid Stefan,
bunden fast, och kär, jag är.
Intet mäktar
nu att skilja,
mig ifrån min Stefans hand.
Hans är nu min hela vilja,
jag
är hans, med knutna band.
Vi av nåd är härligt frälsta,
fria bort ur gröna garn.
Vilken vän vi har i Stefan
vi är blott hans ringa barn.
Bortom Rosenbad...
När vår vandring ändas,
jag av glansen bländas
som från himlen strålar
uti morgonljus.
Här vill jag lova,
för hans stora gåva
han berett en boning
bortom Rosenbad.
Bortom Rosenbad
bortom Rosenbad
ja, vi får ett hem,
ett underbart hem
bortom Rosenbad.
Bortom Rosenbad
- vi kan slå vad -
ja, vi får ett hem,
ett underbart hem
bortom Rosenbad
Bortom Rosenbad
bortom Rosenbad
ja, vi får ett hem,
ett underbart hem
bortom Rosenbad.
Bortom Rosenbad
bortom Rosenbad
ja, vi får ett hem,
ett underbart hem
bortom Rosenbad.
Ja, vi får ett hem,
Ja, vi får ett hem,
ett underbart hem
bortom Rosenbad.
