Jag läser att 80 procent av alla avlidna slutar som aska och rök eftersom deras kroppar kremeras. Själv är jag lite sugen på frystorkning, det går till så att kroppen frystorkas i 196 minusgrader och till slut faller sönder i pulver.
Antingen är det således värme eller kyla som gäller om man inte avser att även efter döden ta stort utrymme genom att kistan sänks direkt. Det är intressant att fundera på saken.
Redan 1882 introducerades kremering av Svenska Likbränningsföreningen. Ett vinnande koncept kan man säga. Andelen som kremeras har ökat dramatiskt - ett skäl kan vara att ask- och minneslundar blivit mer populära, vilket väl i sig är följden av att barn och barnbarn flyter omkring i världen och gravar liksom kräver viss omsorg som vi inte har tid med nuförtiden.
Vi har ju knappt tid med själva begravningen, eller ens minnesstunden. Vilket väl är naturligt i en globaliserad värld med arbetslinjen som som normalitet. Vi kan ju kalla det en blandning av rotlöshet och tillväxtmani.
Aska sprids allt oftare dessutom i naturen eller till havs. Då slipper efterlevande ha dåligt samvete för att de inte ens tar sig till minneslunden eftersom det finns så många gallerier att besöka istället.
Kyrkogårdarna betyder allt mindre. Som icke-troende tycker jag det är lite trist. Det är intressant att vandra på kyrkogårdar, läsa på gravstenar och få en historielektion.
Företrädare för Grön ungdom funderade för en tid sedan på twitter om man inte skulle kunna bygga bostäder på kyrkogårdarna. Mycket mark, ofta i hyggligt centrala delar av städerna, tas ju i anspråk.
Jag är inte säker på att jag vågar rösta på ett parti vars ungdomsförbunds företrädare funderar sådär. Kyrkogårdar är ju liksom kulturhistoria.
Man har visserligen byggt på gravfält förr, men ändå känns idén osmaklig. Samme företrädare föreslog att momsen på manikyr och ögonfransförlängning borde sänkas. Men den idén begravdes visst.
Nu hänger ju inte mitt resonemang ihop, själv kan jag inte tänka mig att att resterna skall ligga under en gravsten, inte ens i familjegraven som är belägen under en sten på en kyrkogård som - om vi inte ser upp med vilka som får makt - kan bli plats för snabbbyggda bostadscontainrar.
Frystorkning, det är grejer det. Men det är visst administrativa problem. Allra bäst för miljön lär vara luftbegravning, men det kan ju kännas lite absurt för oss som är känsliga och inte levt i en norm där det är naturligt.
Nej, det beror inte på ålder som jag funderar på efter-döden-hanterande. Skrev en uppsats i skolan om detta ämne. Då var jag mest intresserad av zoroastrimens vurm för just luftbegravning ar - "begravningar" i torn där fåglarna får ett skrovmål.
Livet kan vara väldigt fint. Också för fåglar.
Godmorgon, det ser ut att bli sol idag. Fåglarna kvittrar redan. Och Djurgården är svenska mästare i hockey. Hanna Olssons segermål var vackert.
