måndag 6 februari 2017

Hur ska man bli grön riksdagskandidat 2018?

Bild från Emma Hults twitter
Miljöpartiet de Grönas riksdagsledamot Emma Hult blev personvald. Hon lade en ny aspekt på varför just hon skulle kunna väljas in i riksdagen inför förra valet. På sin blogg skrev hon följande i valrörelsen:

"Så varför kandiderar jag då till en plats på södra Skånes riksdagslista. Svaret är enkelt, jag gör det för miljöpartiets skull. Med mitt namn på er lista så vet jag att stora delar av min familj, mina barndomsvänner, vänner från mitt mångåriga engagemang inom svenska kyrkan och alla de jag lärt känna från tiden som handbollsspelare, ledare och domare kommer rösta på miljöpartiet. Finns möjligheten att sätta ett kryss vid mitt namn, så kommer de att ta den."

Argumentationen är intressant ur ett grönt utvecklingsperspektiv. Argumentationen hade varit omöjlig när partiet bildades, då var det partiets politik och värderingar som gällde, personen var helt underställd detta.

De som skulle rösta skulle göra det av en enda anledning: politikens innehåll. Det var därför partiet valde att inte ha någon partiledare, i början inte ens språkrör (de tillkom inför partiets andra val 1985).

Att motivera sin plats på en riksdagslista med motivet att stora delar av ens familj och såväl vänner från barndom som från vuxna år - och  alla de man lärt känna som handbollsspelare, ledare och domare - kommer att rösta på listan hade avskräckt. Frågan är om man ens kommit med på någon valsedel.

De som röstade skulle tänka själva, inte rösta av vänskapsband eller några sorts lojalitetsskäl.

Idag - när samhället ser ut på ett delvis annat sätt än i början av 80-talet - är det alltså gångbart i det gröna partiet att argumentera på detta sätt. Det säger något. Om samhälle. Om dagsnoterad norm. Om politik. Om allt möjligt. Jag tycker illa om det. Därmed inte sagt någonting om Emma Hult som riksdagsledamot, jag känner henne inte, vet inte vad hon gjort, såg henne som hastigast skymta förbi på en MP-tillställning.

Mitt inlägg handlar om tingens ordning. Eller om det är oordning. Var och en är väl barn av sin tid.

Emma Hult kom alltså in i riksdagen efter att ha blivit personkryssad (från fjärde plats på riksdagslistan i Jönköpings län) efter en skickligt utförd personvalskampanj - där hon  "promotat sig själv och haft en  Facebooksida som fått bra spridning", enligt egen utsago.