Thorbjörn Fälldin är död. Han fick mig att aldrig kunna definiera mig som socialist. Han fick ord som decentralisering att bli en del av mig. Han fick mig att uppleva Olof Palme som inrikespolitisk konservativ, centralistisk och som företrädare för storskalighet och fulretorik.
Han kommer alltid att vara en sann förebild, säger Annie Lööf och tycks glömma att Thorbjörn Fälldins centerparti stod långt från de nyliberala tongångar som hon levererar.
Fälldin agerade perfekt i valrörelsen 1976, året då socialdemokratins hegemoni föll. Han har berättat att han lade sig till med en sävligare stil än vanligt för att kontrastera mer än vanligt mot Palmes snabba, intellektuella och, i teverutan, högdragna stil.
Han kommer alltid att vara en sann förebild, säger Annie Lööf och tycks glömma att Thorbjörn Fälldins centerparti stod långt från de nyliberala tongångar som hon levererar.
Fälldin agerade perfekt i valrörelsen 1976, året då socialdemokratins hegemoni föll. Han har berättat att han lade sig till med en sävligare stil än vanligt för att kontrastera mer än vanligt mot Palmes snabba, intellektuella och, i teverutan, högdragna stil.
Blundar man och lyssnar till den historiska debatten som hölls inför 10 000 jublande(!!!) människor på Scandinaviun, så vinner Palme rent tekniskt. Retoriken, engagemanget, briljansen, de ideologiska guldkornen. Men han var alltför bra, alltför skicklig. Han var skrämmande effektiv, så effektiv att det slog tillbaka i teverutan. Dessutom var han högdragen, försökte förlöjliga Fälldin. Det var den sävlige bonden från enkla förhållanden mot den snabbe socialisten från överklassen i Stockholm. Jag gick med Fälldin-knapp på jackan.
Centern blev den tidens stora borgerliga parti – efter det att man å ana sidan tagit avstånd från socialismen och å andra sidan snott fråga efter fråga från socialdemokraterna: Fälldin tog över frågan om arbetslösheten från Palme - precis som Reinfeldt gjorde med Persson - och talade lika varmt om glesbygden som om låginkomsttagarna. Centern lanserades som det nya arbetarpartiet. Centern slog på många sätt sossarna från vänster.
Den som röstade på Fälldin - för det var nog mer på Fälldin man röstade än på Centerpartiet - röstade inte bara mot kärnkraft utan också mot betongsossar, mot bolagshögern, mot överklassfasoner, mot tillväxtfanatiker och mot centralism.
Själv hade jag flyttat ut från Stockholm, läste Land och Arbetaren, var en del av gröna vågen, självförsörjning, höns och så småningom får. Jag besökte ett Centermöte i Vingåker, gick därifrån och undrade var jag kommit, det var något helt annat än det radikala Centerparti som fanns i Stockholm, det var definitivt inte Fälldins center.
Fälldin var - trots att han var djupt kulturkonservativ - på många sätt mer radikal än både gårdagens och dagens socialdemokratiska elit. Hur som helst: jag samtalar om Fälldin med Olle Svenning i serien En bok, en författare här.
Sen har vi då det andra. Laddningen av Barsebäck. Som bidrog till skapandet av MP. Men det är en annan sak...
