Myt 2: "Skola, äldrevård och omsorg kräver ekonomisk tillväxt..."

Även gröna, och röda, hävdar att kakan måste växa...

Genom fortsatt ekonomisk tillväxt kan vi satsa mer på bättre skola, omsorg och äldrevård. Så brukar det heta i den politiska debatt som förs av ledande politiker - de må vara blåa, röda eller gröna. 

Men detta är en myt. BNP har de senaste 30 åren fördubblats. Under samma tid har nedskärningarna inom skola och omsorg pågått. 

Om myten vore mer än myt hade detta naturligtvis inte varit fallet. Tvärtom borde ju skolan, omsorgen och äldrevården varit dubbelt så bra...

Att myten är en myt hänger ihop med det som brukar kallas tjänstedilemmat. Skola, vård och omsorg består till största delen av tjänster som utförs av människor av kött och blod. Vilket innebär att kostnaderna för denna del av det goda samhället stiger om dessa människor av kött och blod skall ges samma reallöneutveckling som andra i samhället. Vilket ju är mer än rimligt.

Ekonomisk tillväxt innebär därför inte att vi med automatik får mer pengar till ökande satsningar på allt det goda vi vill ha inom skola, vård och omsorg. Det vill säga det populära uttrycket "växer kakan får vi råd med fler vuxna i skolan och fler händer i vården" är tom retorik. Det är värt att upprepa: Hade det varit så hade skolan, sjukvården, omsorgen varit betydligt bättre i dag än för trettio år sedan. Nedskärningar i form av färre anställda hade inte varit aktuella. Tvärtom.

Tyvärr har även MP anammat det felaktiga synsättet i sin retorik - vilket bland annat framgår av det nya förslaget till partiprogram. I förslaget skrivs att "den offentliga sektorn är för sin finansiering mycket tillväxtberoende". Lustigt, att det där inte är sant visste partiet för ett antal år sedan...

Skola, vård och omsorg hänger intimt ihop med hur stor skattekvoten - det som borgerliga politiker, Timbro och ledarskribenter retoriskt istället kallar för skattetryck - är. Det vill säga hur del av samhällsekonomin som utgörs av skatter.

Genom att låtsas att tillväxt med automatik ger bättre utrymme för skola, vård och omsorg kan man utan större debatt sänka skatter utan att ta debatten om vad det innebär. Istället pratar man om växande kaka som skall ge gåvor till välfärdssektorerna..  Oavsett vad man anser i sak om skattekvot och gemensam sektor bör en debatt, som har som utgångspunkt att vara hederlig, inte utgå från ett falsarium.

Självfallet kan man också inom den skattefinansierade delen av samhället prioritera olika områden.

Ni som följt min blogg vet förstås att jag inte förordar hög skatt på arbete - sådan skatt bör främst vara fördelningspolitiskt motiverad - utan en breddad skattebas som utgår från omsättningen/"produktionen" (oavsett om dess värden skapas via arbetstimmar eller via robotar, automater, datorer eller vad det nu kan vara).


PS!
Skalar man bort ledande politikers - de må vara blåa, röda eller gröna - försök att förvilla genom sin retorik finner man att kunskap om detta finns även inom den politiska sfären: Långtidsutredningen (2008) prognostiserar en ekonomisk tillväxt som skulle medföra att den svenska ekonomin skall växa att växa med 50 procent till och med 2030. Men utan att detta ger något ökat utrymme för det som kallas välfärd.

Fortsättning följer, men imorgon blir det paus - det är ju en röd dag, en sådan som hotar tillväxten och därmed anses som skadlig. Imorgon blir det något man kan ta del av innan lommen vaknar i viken...