tisdag 7 maj 2013

Myt 1: "Investera Sverige ur krisen"

Alla partiledare i en och samma
Ett mantra som hörs från politiker och andra - nu senaste Kristina Persson från Global Utmaning (SvD  28 april) - är att vi kan investera oss ur krisen. Det berättas att detta skall ge massor med jobb i Sverige - en saga som inte minst berättas av Miljöpartiet.

Men, jag är ledsen att behöva strö salt i öppna sår, det är just en saga. Tanken tycks vara: Investera i järnväg, elöverföring och renoverade bostäder så skapas massor med nya jobb och vi kan leva lyckliga i alla våra dagar.

Investeringarna, som jag nämner ovan, är bra. Nödvändiga rent av. Men tro inte att det löser arbetslösheten eller ens drar igång någon "hållbar tillväxt" och minskar vårt behov av fossila bränslen. Alla dessa investeringar kräver nämligen massor med (allt dyrare) fossila bränslen för att färdigställas. Och de som kommer att få arbete är inte i första hand boende i Sverige, utan människor från EU-länder där arbetslösheten är än mycket större än i vårt land - inget ont i det, men man bör åtminstone redovisa att det är så systemet ser ut.

I Europa finns mer än 27 miljoner arbetslösa. I Sverige är över 8 procent arbetslösa. Samtidigt pågår en intensiv rationalisering i syfte att ersätta mänskligt arbetade timmar med robotar, datorer, automater och allmänt mer slimmade organisationer. Lägg till det att nästan alla 40-talister gått i pension utan att den arbetskraftsbrist uppstått som tidigare utredningar om sänkt arbetstid varnat för...

De investeringar som behöver göras - men som inte görs eftersom regering såväl som opposition fått för sig att det är viktigare med ökande privat konsumtion med hjälp av jobbskatteavdrag - innebär i bästa fall att effekten av rationaliseringar som pågår skulle kunna motverkas på marginalen.

Således: De investeringar som förordas minskar inte våra koldioxidutsläpp så länge de pågår, kommer att kosta mycket mer än man anar eftersom oljepriset kommer att öka de närmaste tio åren, löser inte krisen med hög arbetslöshet och medför på intet sätt "hållbar tillväxt".

Investeringarna behövs - men då krävs att vi ökar skatteintäkterna, breddar skattebasen, inför investerings- och driftbudget i statsbudgeten och håller nere den privata konsumtionen. Men, som sagt, dessa investeringar löser inte de systemfel vi byggt in oss i. 

Forts följer...

PS! Kristina Perssons debattinlägg i SvD är helt befriat från insikter i den globala utvecklingen - hon bortser från peak oil och dess högre priser, hon tror att Sverige nu kan ta täten när det gäller elbilar (hur globalt informerad är hon egentligen??) och hon tror att människan kan framställa energi (vilket vore ett naturvetenskapligt fenomen utan dess like...).


23 kommentarer:

  1. Myter är kanske inte helt rätt ord, kanske snarare "feel-good-politik". Du vet det där med att man gör en insats för miljön om man tar tåget från flygplatsen när man landat från den sjunde Thailandresan eller när man låtit bli att lägga hotellhandduken på golvet på hotellet som har avtal med taxiföretaget om att ge tio procent i rabatt om man tar taxi istället för tåget till Arlanda...
    Vi räddar världen genom att torka oss på handduken två dagar istället för en.

    SvaraRadera
  2. Linje 3:s gamle kämpe, Per Kågesson gjorde en korrekt men trist analys av just höghastighetsbaneutbyggandet i DN för en tid sedan. Myten om höghastighetståg som något som skulle ge hållbar tillväxt krossades ganska effektivt. Tyvärr, för jag vill också ha höghastighetståg. Hur ser Birger på detta??
    L.

    SvaraRadera
  3. En tredje väg? En mer radikal strategi för att minska konsumtionen och öka sparandet vore att få alla att förstå att kollapsen kommer. Den kommer då inte så plötsligt. De stora investeringarna får mindre drag av kapitalförstöring. Kanske till och med arbetandet minskar.

    Om det skulle misslyckas av att folk arbetar som tokiga för att konsumera så mycket de kan innan det är slut så kan man alltid höja skatterna till hundra procent.

    SvaraRadera
  4. Som vanligt vänder Birger ut och in och bak och fram och upp och ner på argumenten. Så var han som språkrör också, fick oss ofta att häpna över vad vi inte sett när vi varit instängda "i burken" ett tag.

    SvaraRadera
  5. Minns hans tjat om hur viktigt det var att ha UTANFÖRPERSPEKTIV!

    SvaraRadera
  6. Kan gårdagens inlägg vara ett av startskotten för den kulturrevolution som kommer att växa fram?
    Fortsätt skjut, Birger!

    SvaraRadera
  7. Neoliberal Agendatis maj 07, 10:32:00 fm

    För en gångs skull håller jag med.

    Hållbar tillväxt kan inte skapas genom statlig intervention. Det enda man gör är att snedvrida produktionen. Vad staten behöver göra är att sitta stilla i båten och låta ekonomin få läka de problem som har skapats av ett trasigt monetärt system i ett tidigare skede.

    Att rationaliseringar/effektiviseringar skulle skapa någon större arbetslöshet håller jag inte med om.

    Ett sätt att inse det är att titta på produktivitetsutvecklingen i näringslivet, Den korrelerar normalt inte med arbetslösheten. Ett annat är att jobba i privat sektor några år. Det är sällan folk får sparken för man har effektiviserat produktionen. Det kan ske på enskilda företag, om ett revolutionerande teknikskiften sker, men inte ekonomin som helhet. De pengar man tjänar in på effektiviseringar används till annat, till att expandera verksamheten på något sätt eller till att dela ut vinst till ägarna (som använder dem på anda ställen i ekonomin).

    SvaraRadera
  8. Neoliberal, det där stämmer inte alls. Hade det varit så hade givetvis arbetslöshetstal varit mindre. Under varje dipp i den så kallade konjunkturen passar företagen på att a) avskeda och b) investera i rationalisering för att minska antalet anställda.

    SvaraRadera
  9. "hon tror att människan kan framställa energi"

    Anser Birger att människan kan framställa något överhuvud taget?
    I så fall vad?

    För övrigt noterar jag att Kristina Persson skriver:
    "Det vore mycket klokare att använda överskotten till investeringar som kan säkra en god ekonomisk utveckling i framtiden".
    Alltid något.

    SvaraRadera
  10. Du nämner peakoil Birger, men drar inser inte dess konsekvenser. Peakoil innebär att vi nått slutet på vårt nuvarande sätt att skapa pengar. Det betyder inte att oljan blir dyrare. Utan det betyder att vårt nuvarande sätt att värdebevara vårt lönearbete försvinner i samma ögonblick som peakoil officiellt konstateras. Utan tillgång till en framtida ökande energimängd kommer det vi idag stolt kallar pengar att förvandlas till värdelösa papperslappar eller meningslösa blippar i bankernas datorer. Värdet är inte i pengarna utan i de varor eller i det arbete oljan kan skapa. Alla politiska ledares mardröm är här. Efter peakoil går det inte längre att återbetala våra skulder med sin ränta.

    Inte ens krig löser som förr detta, men vad är det vi marscherar mot?

    SvaraRadera
  11. Farfar, är övertygad om att du har fel när du menar att peak oil inte medför att priset på olja kommer att öka i takt med att efterfrågan ökar och tillgången minskar - och att den tillgång som finns dessutom blir allt dyrare att pumpa upp. 200 - 250 dollar per fat är inte någon omöjlighet om cirka tio - femton år. Jämfört med dagens (historiskt höga) pris på cirka 100 dollar.

    SvaraRadera
  12. Olja är lagrad solenergi. Vad ska vi med olja till när vi har daglig tillgång till solen, både direkt i form av strålar och indirekt i form av vindar, vågor etc. Visst kan stora båtar drivas av sol- el och vind, bilar och datorer laddas från solpaneler etc. Kanske får sluta med några av våra extremt irrationella transporter mellan länder med olika lönenivåer och övergå till mera lokala produktions och transportmönster, men det är väl okej? Det finns ingen verklig energikris så länge vi har tillgång till solen. Krisen är helt och hållet kulturellt och systemiskt betingad.
    Och visst skulle det väl göra skillnad om staten använde en del av sitt överskott på 650 miljarder till vettiga investeringar?
    Och Birger, det där med att "skapa energi" är ju bara ett vanligt sätt att uttrycka omvandling av energi till för oss använbar form, så det blir ju bara ordmärkeri att anmärka på en sådan formulering.

    SvaraRadera
  13. Jag har tidigare trott att vi kunde
    ta fram både järn och olja ur marken.
    Jag har tidigare också trott att även kvinnor skulle kunna framställa elenergi från blåstenergi.
    Jag vet också att någon
    evighetsmaskin inte kan framställas
    ej heller tror jag att något kan skapas ur intet.
    Alltså: Universum kan inte finnas!
    Om det inte förstås, ska förstås så
    att det alltid har funnits ? ...
    Men har inte allt en början och ett slut, men inte alltid ?

    Evigheten är oskyldig

    SvaraRadera
  14. Vi har ju idag redan i princip defacto-medborgarlön. Med alla bullshitjobs som finns numera. Jag ser hellre att folk sitter hemma och spelar WoW eller nått istf att ringa mig och sälja telefonabonemang. Vad de än gör så betalar jag för det.

    Det är dock svårt att slopa arbetslinjen, slavsamhället är själva grunden för den civilisation vi lever i och det är inte så lätt att bryta med en arbetslinje som existerat genom hela den dokumenterade historien.

    Ändå har delar av befolkningen alltid varit arbetsbefriade så vi vet att det är fullt möjligt inom nuvarande system.

    Skall man investera så är det inte i jobb och mera "tjänstesamhälle" utan i energi, miljö och färre jobb.

    Elbilar får man väl köra en sådär 30 kmil innan de börjar betala sig i ett enda gram koldioxid. Själv byggde jag om min bil till etanolbil, men sånt är ju bara nödlösningar på vägen, provisoriska utopier. Man måste få bukt med två av de värsta miljöbovarna först och främst: Tanken att man skall på ett ställe, arbeta på ett annat och handla mat på ett tredje. Sedan måste man få bukt med vansinnesidén om att alla skall ha en egen ALLTING.

    SvaraRadera
  15. Neoliberal Agendatis maj 07, 08:03:00 em

    "Hade det varit så hade givetvis arbetslöshetstal varit mindre. Under varje dipp i den så kallade konjunkturen "

    Minskad efterfrågan/försäljning, tex. i en lågkonjunktur, är en vanlig orsak till att man blir av med jobbet. Det håller jag med om.

    Men det är inte vad Birger talar om, han skriver "intensiv rationalisering i syfte att ersätta mänskligt arbetade timmar med robotar, datorer, automater och allmänt mer slimmade organisationer"

    SvaraRadera
  16. Neoliberal, jo det är en av de processer jag syftar på. Det är ju uppenbarligen så att många företag passar på att rationalisera när man är inne i en reell lågkonjunktur. De som får gå kommer till ganska stor del inte tillbaka. Det är också så att tillväxtkurvor och mängden arbet inte längre föls åt. Det är väl ingen hemlighet att företag rationaloserar. Och att arbetslösheten är fyra gånger så stor som när den som för ett antal decennier sedan uppfattades som gräns för det anständiga.

    SvaraRadera
  17. Birger:
    Det vi kallar pengar ställs i dagens penningsystem ut som skuld, med en till skulden vidhäftad ränta. Detta krav måste bemötas av ett förmodat framtida värde. Hittills har detta funkat, eftersom vi kunnat åstadkomma ett i takt med den ekonomiska tillväxten ökande uttag av fossil energi från de på planeten lagrade depåerna.

    Men nu efter peakoil, blir detta till en omöjligt. Den kommande energibristen gör det omöjligt att åstadkomma värde i skulderna och dess ränta. Våra pengar har därmed nått vägs ände!

    Att du sedan säger att du är övertygad betyder bara att du behöver tänka en stund till. Ett tips är att: Starta inget nytt parti förrän du har detta fullständigt klart för dig:)

    SvaraRadera

  18. I den årliga rapporten från Worldwatch Institute berättar upphovsmännen att konsumtionskulturen kan komma att slå ut alla politiska försök att komma åt klimatförändringarna och alla typer av skiften mot en grön energi och ekonomi.

    Enligt rapporten är den överdrivna konsumtionskulturen snart det absolut största hotet mot planeten jorden.

    SvaraRadera
  19. Roland,
    visst är det så. Tänker man efter lite vad "äga en egen av ALLT" innebär, så inser man att man måste producera varenda pryl med sitt eget arbete. Nu har man bara ett arbete, men det kunde lika gärna vara att bygga varenda pryl.

    Funderar på att bilda nån form av resursdelningsförening i byn. Inte bara för att det är 4 snöslungor på min gata med 9 hus.

    Men även för att jag är less på billigt skit jag bara använder någon gång per år men som ändå går sönder efter bara ett par gånger.

    SvaraRadera
  20. Jag ger dig rätt i sak "Farfar"!

    Mitt egna inlägg får bli detta:
    Det är bekymmersamt, för att inte säga tragiskt, att inte Global Utmaning har grundläggande insikter i EROEI, Peak Oil, m.m. för att inte tala om insikten att "Substitutionsantagandet" i Neoklassisk ekonomisk teori är helt BORT I TOK. Substitutionsantagandet, för Er som inte studerat den tyvär enda erbjudna teorin inom Svenska universitetsutbildningar i Nationalekonomi, betyder att man bland grundantagandena slår fast att allt är utbytbart (substituerbart) och att således allt inte bara kan värderas i pengar, och därmed också ersätta varann - ja Ni hör själva hur urbota korkat! Detta i grunden ohållbara antagande har fått en "gren" inom Neoklassisk ekonomisk teoribildning, den så kallade Miljöekonomin att lägga mycket energi på den bisarra tanken att än ytterligare prissättning av allt från ekosystemtjänster till externaliteter (läs negativa konsekvenser av människans "ekonomiska aktivitet") skall få ekonomin mer hållbar, ja Ni hör själva varför också detta är hmm, korkat. MEN beakta att studenterna INDOKTRINERAS med att Substitutionsantagandet är SANNING, så de har det minsann inte lätt - då de EJ får tänka själva :-( PS Ett års fysiskt arbete av en människa är mellan tummen och pekfingret lika med energiinnehållet i 10 liter olja, vilket kanske kan underlätta förståelsen av vad "Farfar" skriver i ovanstående inlägg...

    SvaraRadera
  21. Farfar, jag förstår inte riktigt vad det är du angriper i min text. jag hävdar att oljepriserna kommer att öka under den tid då föreslagna satsningarna på höghastighetståg, renoveringar i miljöprogrammet och utbyggnad av elnätet. Menar du på fullt allvar att så inte blir fallet? Menar du att vi inte kommer att få se ökade oljepriser de närmaste 15 åren?

    Att sedan pengar skapas med löfte om att fler pengar betalas tillbaka (ränta) som skall tas av framtida värden är något jag skrivit om såväl länge som ofta. Med fossilekonomin och peak oil innebär detta, minst sagt, ett problem. Men det utesluter inte att priset på olja kommer att öka de närmaste tio - femton åren som jag skrev. Eftersom varje investering i sådant jag nämnt ovan är djupt beroende av olja så innebär investeringarna dubbla problem: dels blir de svårare att finansiera, dels leder de till pucklar i utsläppen av koldioxid.

    SvaraRadera
  22. Hej igen Birger!

    Jag vet att du menar väl med dina inlägg, så vill inte vara oförskämd om du nu trodde det:) Jag vill bara få folk att inse att det samhällssystem vi har byggt upp, de senaste ett hundra åren eller så, nu har kommit till sitt slut.

    Vi har sedan år tjugohundrafem passerat den maximala utvinningen av det medium som driver vårt samhälle, crudeoil. Oljan har genom sin lättillgänglighet, billiga utvinningsteknik med mera som du redan känner till, möjliggjort vårt samhälles expansionen av industri, transport, handel och vårt jordbruk. Världens befolkning har ökat till snart sju miljarder och våra pengar har kunnat ställas ut som framtida skuld alltid med förvissningen om att kunna återbetalas med sin ränta. En väldig expansion har skett av inom i stort sett alla sektorer av detta vårt så moderna samhälle och inräknat i detta är förväntade framtida finansiella avkastningar.

    Förvissningen om en växande framtid har alltid kunnat garantera dagens skuld.

    Men för att kunna skapa värde i alla dessa beviljade krediter måste det i framtiden finnas tillgång till den energi som driver alla de processer, transportera och distribuerar de produkter varpå krediterna till syven och sist baserar sig. En liter oljan innehåller en energimängd som motsvarar över trehundra timmars mänskligt arbete. En liter eldningsolja kostar idag cirka sju kronor, med moms. Tänk då så bortskämda vi är, att kunna leja någon som jobbar i trehundra timmar för sju spänn. Hur orimligt detta än kan förefalla så är detta vad vår ekonomi baserat sig på de senaste hundra åren.

    Men nu när peakoil har passerats så kommer allt detta att ställas över ända. Eftersom allt det vi i dag kallar pengar alltid är någon annans skuld och dessa skulder har ställts ut med garanti på någon i den globala ekonomin säljbar produkt eller på en till dessa produkter häftad tjänst. Men den snart kommande bristen på billig energi gör att det blir omöjligt att producera dessa produkter. Vilket i sin tur leder till att våra skulder snart blir omöjliga att betala.

    Detta faktum kommer att omöjliggöra det banksystem vi är häftade vid idag. Man kan helt enkelt inte ställa ut pengar som skuld om inte de framtida råvaror och den framtida energi finns som detta baserar sig på. Man kommer inte att kunna ställa ut något värde på pengar överhuvud taget. Inte ens guld. Guld går nämligen inte hellre att äta.

    Vi kan således inte bedriva någon sorts global handel i en värld vars energitillgångar krymper. Oljan kommer därför inte att bli dyrare, den blir helt enkelt omöjlig att köpa eftersom vårt betalningsmedel inte kommer att kunna fungera. Hur ska vi kunna övertyga någon oljeschejk om våra bytesmedels värde i en värld där vi inte kan producera något?

    Vår värld kommer således att bli lokal, med lokala produkter och lokala tjänster och våra framtida bytesmedel kommer att bli baserade på dessa förutsättningar, vare sig vi vill det eller inte.
    Att oljan är en ändlig resurs är emellertid inget nytt för dem som styr vår värld, vilket avspeglas i västvärldens intresse för Persiskaviken regionen. Utan energi inga pengar. Utan pengar ingen kontroll. Utan kontroll anarki.

    SvaraRadera
  23. Hej
    Bara en liten nyansering av arbetslöshetsstatistiken:

    2012 var 8% av "arbetskraften" mellan 15 och 74 år arbetslösa men räknar man bort heltidsstuderande sjunker siffran till 5,6%.

    Från 35 till 64 år var relativa arbetslösheten 5,07%. Det som Reinfeldt fick f-n för när han påpekade - som bevis för att arbetslösheten i allmänhet inte var ngt problem.

    Sysselsättningsgraden 25-54 år var 85%.

    Schlaug har en stor poäng, när han skriver, att över 27 miljoner människor är arbetslösa i Europa medan "bara" 403 000 personer i Sverige - 277 000 om man räknar bort heltidsstuderande.

    Mvh
    Bengterikj

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.