Rubriken på en artikel i SvD är Hjärnan lurar oss att frossa i godsaker. Och så skriver man följande: "Vi människor överkonsumerar inte choklad och andra godsaker för att vi tycker om det, utan för att hjärnan lurar oss med hjälp av en opiumliknande kemikalie."
Man skiljer, och det sker oerhört ofta, på hjärnan och oss själva. Elitidrottare brukar göra tvärtom, det brukar heta att "jag ville mer än kroppen." Jag utgår från att "jaget" i detta fall involverade hjärnan. Varför är det så svårt att erkänna att hjärnan inte lurar oss att tycka godis är gott, hjärnan är ju vi minst lika mycket som smaklökarna eller något annat.
Kring dessa frågor rörde sig förresten ett samtal jag hade med Alexander Bard för ett tag sedan. Här finns det, klicka på bilden.
Läkaren Nisses Simonsson jämför situationen med en elefantförare och en elefant, där föraren är det medvetna resonerande jaget och elefanten är resten. En vältränad elefant gör oftast som föraren vill, men om elefanten verkligen vill ha den där bananen har inte föraren mycket att sätta emot utan får finna sig i att följa med, och möjligen efterrationalisera det hela med en bra story. De som forskar om medvetandet finner mer och mer belägg för att det mesta faktiskt är omedvetet, och medvetandet är mer av en historieberättare som skapar en begriplig historia, och förstås elefanttränare..
SvaraRaderaBra analys av skillnaden mellan etik och moral. Det förra kommer inifrån oss själva, det andra från omgivningen, t.ex. Bibelns författare. Tack!
SvaraRaderaIntressant samtal, riktigt spännande, funderar över hur Bard funderat när han å ena sidan talar om "jag" som kroppen, och andra sidan delar upp hjärnan och jaget i sin bok.
SvaraRaderaL.
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=708&news_item=8551
SvaraRadera"Människor ändrar åsikt i moralfrågor – utan att ens inse det"
Karl (ovan) citerar fint Nisse Simonsson.
SvaraRaderaNotera att föraren sitter högre med bättre uppsikt över färden.
Elefanten kan endast marginellt göra egna snedsprång.
Strama tyglar av en tränad förare ger ekipaget högre bruksvärde.
Den ordlösa kommunikationen mellan förare och elefant kan vi
gärna kalla själ, sjätte sinne eller intuition.
IQ
Intressant! Ovanligt intressant! Speciellt med resonemanget kring själen. De flesta använder sig av ordet. Oavsett om vi tror att vi har en själ eller inte. Det är lite lustigt. Filosofin ser jag som begränsad till fysisk verklighet, precis som vetenskapen är begränsad. Den gäller tills vidare. Vetenskapen kan inte mäta en eventuell överfysisk verklighet. Inte idag, men i framtiden skulle mycket väl religion och vetenskap kunna mötas. Vi skulle därmed kunna få en gemensam världsåskådning men olika livsåskådningar skulle kunna existera fredligt sida vid sida.
SvaraRaderaAtt försöka ta bort religionens betydelse blir galet. Den har inneburit något fast för känslan. Nu behöver vi något fast för tanken för att kunna utvecklas vidare i evolutionen.
Tycker det är tråkigt med människor som avfärdar andras upplevelser. Ja, om man reducerar oss till kroppsmaskiner så blir det ju logiskt att själen, om den nu finns ska kunna hittas någonstans i kroppen. Inte utanför den fysiska kroppen. I hjärnan vår sambandscentral borde den väl hittas? Fast är det inte lite väl korttänkt? Om man inte hittar den där då existerar det ingen själ?
När det gäller förmoderna traditioner. Så finns det knappast något naturfolk som saknat traditionen om, att människan äger ett antal finare kroppar, höljen eller själar. Varav en är knuten närmast till organismen. Det är bara namnnet som skiljer. Romarna sa t.ex skuggan, egypterna sa ka. Kineserna sa po.
Så jag har en fråga! Hur kan det skilja en sådan samstämmighet, mellan vitt skilda folk, om deras föreställningar inte avsåg något verkligt?
Lisbeth
IQ använder ordet intuition, men är det något vi inte skall lita till så är det intuitionen eftersom den är präglad av de samhälle vi lever i, de erfarenheter vi har och de fördomar vi lever med.
SvaraRaderaDen ordlösa kommunikationen mellan elefant, eller häst, och förare, eller ryttare, är bara ordlös när båda skaffat samma erfarenheter, båda vet vad som förväntas, hästen vet vad som förväntas av den eftersom den upplevt det förr. Det är inte så mycket av ordlöshet, det är erfarenhet och lärdom.
Att människor ändrar uppfattning i moralfrågor utan att tänka på det är allt annat än nytt. Ta bara en sådan fråga som heterosexuellas syn på homosexuella. Skulle vi - heterosexuella - idag få höra vad vi ansåg för trettio år sedan om homosexuellas rätt att få barn hade vi förvånat frågat oss om det verkligen var vi som sagt det vi nyss hört.
Max
Lisbeth, konceptet själ och liv efter detta kommer sig förmodligen av det omöjliga att visualisera sin egen död. Försöker man är man ju fortfarande kvar som betraktare - man försvinner alltså inte när man dör blir den naiva slutsatsen. Således har man en odödlig själ. Alltså ytterligare ett sätt som hjärnan bedrar innehavaren med när hjärnan används utanför det område som den är evolutionerad för på Afrikas savann. En inbyggd variant av "the fallacy of the stolen concept" kan man säga.
SvaraRaderaKarl, Lika litet som det t.ex. är troligt att all främlingsfientlighet ryms i ett enda parti, lika troligt är det att hjärnan rymmer all vår medvetenhet. Har vi dessutom levt många liv så blir det ännu mindre troligt. Hur "hjärna" vi än vill tro det. Personligen ser jag "endast" hjärnan som en sambandscentral. Den hjälper oss att komma "sanningar" på spåret. Men vi är fast i fiktioner och illusioner. Tänker på en bild som Birger satte in på ett litet barn. Ju mer jag tänker desto mer förvirrad blir jag..."Datakrångel"?
SvaraRaderaVad är det för fel på människors egna bevis t.ex. klärvoajansbeviset? Det finns människor som ser de höljen jag skrev om tidigare.
Så frågan kvarstår
Hur kan det råda sådan sammstämmighet, mellan vitt skilda folk, om deras föreställningar inte avsåg något verkligt?
Lisbeth
Lisbeth, vi är ju alla arter och system samevolutionärt utvecklade och "uppväxta" på denna Jord, vi lever under samma sol nu som då, även om visst den har förändrats mycket under resans gång vilket också en rad parametrar givetvis gjort - räcker inte allt detta som andlig dimension!?
SvaraRaderaAtt vara beståndsdel av/fått dela möjligheten att leva en kort stund av "ett" liv som pågått i årmiljarder är för mig tillräckligt stort - vart jag nu fick ordet tillräckligt ifrån!?
Eller är det kanske inte alls den andliga dimensionen el. likn. som du är ute efter ovan?
Hursom, föga storartat vore det välan om vi människor förgör det mesta av såväl karaktären av- som nuvarande livsformer isig - genom att vi slaviskt följer en av oss själva utvecklad fossilenergiberoende ekonomisk teori med dess förverkligade institutioner, lagar och förordningar?
PS Erfar för övrigt att intuitionen/undermedvetna/känsla är visare än mitt förnuft/medvetna - erfar också att de växelverkar och utvecklar varandra
Rent tekniskt skapar hjärnan en kontinuerlig modell av verkligheten, av information som den erhåller genom sinnena. Den modellen innehåller förstås även sig själv vilket förmodligen ger upphov till medvetandet.
SvaraRaderaAtt vissa ser saker som inte går att mäta tyder bara på att det är något fel på informationsbehandlingen, inte att det som dessa ser med nödvändighet finns i verkligheten.
Men illusionen av verkligheten är mycket övertygande och stämmer oftast bra med verkligheten, är praktiskt användbar och ger organismen, t.ex. människa, en bättre chans att överleva och sprida sina gener vidare.
Ett enkelt sätt att förstå att det är en modell är att fundera över sin omgivning som alla upplever som skarp och heltäckande, men som i själva verket bara är skarp på en yta som motsvarar en tumme på en armslängds avstånd. Resten är suddigt, men hjärnan skapar illusionen av att allt runt om oss är skarpt.
Tom, "Hursom, föga storartat..." vi är inte storartade. Mycket tyder snarare på att vi är väldigt tröga och att evolutionen går sakta framåt. Fast samtidigt kan man se oss som storartade, unika och vi lär och lär om även om det går väldigt sakta många gånger. Verklig omställning verkar starta när kollapsen är ett faktum. Björn Forsbergs bok tyder bl.a. på det. Kanske ska vi inte vara rädda för en kollaps av den anledningen. Personligen är jag mer oroad över att vi går på i samma gamla spår. Vi förgör ju planeten.
SvaraRaderaDen "andliga dimensionen" kan man kalla den överfysiska.
Att du erfar att det undermedvetna är visare än ditt "förnuft/medvetna" finner jag inget märkligt. Tänker att det undermedvetna innehåller alla upplevelser och erfarenheter som vi samlat under många liv. Det dagsmedvetna, ser jag som en försvinnande liten del. Det övermedvetna blir då vår uppgift att självaktivera.
"erfar också att de växelverkar och utvecklar varandra". Har för mig att det var du Tom som skrev tidigare att vi lär oss i system?
Om ditt undermedvetna med all latent kunskap dvs förmåga till förståelse ges ny kunskap så sker en växelverkan och utveckling? Vi får ett större djup och ökad livsförståelse när ny kunskap i detta liv läggs till gammal?
Lisbeth
Lisbeth, tycker inte också du det är konstigt, hur -i det andliga- mycket engagerade människor förnekar den andliga världen?
SvaraRaderaDe tycks mena att allt är kemi. Känslor som kärlek etc. är bara inbillningar, och kan förklaras materiellt. Det jag som ande känner är mina känslor t.ex. under en konsert är i själva verket bara elekrokemiska impulser, eller vad det kallas.
Och så in i vassen säkra är en del av dem, att de säkert kan förklara vad som finns utanför det vi kallar rymden, hur den har sin gräns och vad som finns bortom den.
Bard är hyperintelligent och har mycket bra tankar att dela med sig av. Men är han vis?
Anonym Ja jag finner det mycket märkligt att hur- i det andliga- mycket engagerade människor förnekar den andliga världen."
SvaraRaderaJa "Bard är hyperintelligent och har mycket bra tankar att dela med sig av. Men är han vis?" Vilken bra fråga anonym!
Lisbeth
Intressant samtal ni för, bästa ko0mmentatorer. Själv delar jag helt Max synpunkter. Intuition är något som snabbt faller ut eftersom vi har erfarenheter, värderingar, vilja/behov att inta någon roll och lever i ett samhälle med vissa mer eller mindre uttalade normer som skapats, inte minst, genom en betingande maktutövning.
SvaraRaderaAndlighet är ett ständigt återkommande tema i kommentarsfältet, vilket ju är intressant eftersom en strikt materiellt baserat samtal blir ganska fyrkantigt, om än, i kvantfysikens dagar, också det ganska "flummigt". Efter den här intervjun med Bard fick jag en del kritik för att ställa frågor utifrån ett "icke-materialistiskt perspektiv", vilket något jämnar ut kritiken jag fått efter en del intervjuer med troende som fått frågor utifrån en icke-troendes perspektiv.
Kanske är det så enkelt som att även vi som gärna betonar en andlig dimension av tillvaron - jag har till och med företrätt ett parti som i sitt idéprogram slagit fast att människan är en biologisk, social och andlig varelse - inte hävdar tron att människan också /eller främst/ utgörs av en ande, som lever vidare efter det att kroppens funktioner släckts ner. Det är visserligen en spännande tanke, väl värd att fundera kring även för icke-troende. Kanske är mitt intresse för frågan nedbantad eftersom jag är så fullständigt nöjd med att fått det här livet och dessutom fått glädjen att fyllas av begeistring av hur vetenskapen tänjer våra kunskaper om oss själva (inklusive hjärnan) på ett helt fascinerande sätt där det som var kunskap igår är (missförstå mig rätt) icke-kunskap idag.
Intressant.
SvaraRaderaSpontant, om Bard: Så mycket prat, och så lite sagt. Kanske inte så förvånande, om man är superintelligent mångsysslare med storhetsvansinne.
Precis som alla andra ord kan "intuition" användas på ett slarvigt/felaktigt/nedvärderande sätt.
Instämmer i allt som Tom skriver (här..)
Eric
Ja ord som "intuition kan "användas på ett slarvigt/felaktigt nedvärderande sätt. Instämmer med Eric.
SvaraRaderaIntuition baserad på känslomässiga impulser och låg mental medvetenhet, kan den ens kallas intuition värd namnet? Undrar om vi ens vet vad verklig inutition innebär? Undrar om vi ens har nått hög mental medvetenhet? Tror ni mänskligheten har uppnått hög mental medvetenhet? Personligen tror jag inte det. Varför ser världen då ut som den gör? De som har höga utbildningar t.ex. ekonomiska. Varför verkar många av dem inte ens begripa att planetens resurser är ändliga? Det som vi uppfattar som hög mental medvetenhet, KAN vara sprungen ur emotionala impulser av lägsta mentala medvetenhet. Roligt, snabbt, sprudlande och framför allt kvickttänkt. KAN behöver inte vara.
Lisbeth
Det är svårt att ta till sig att det andliga och de stora känslorna "bara" är kemi på cellnivå eller kanske mer på "nano"nivån. Men den mänskliga hjärnan får det till helheter som får igång oss. Hjärnan och människan behöver sina helheter.
SvaraRaderaJag var en gång på ett möte med BUP-psykologer och försökte förklara hur vi habiliteringspsykologer ser på saker och ting. De hade väldigt svårt att ta till sig att både känslor och tankar finns i hjärnan. De pekade på hjärtat som plats för känslor och huvudet som plats för tankar! Som om den blodpumpande muskeln skulle kunna vara känslocentrum. Vi kan se oss själva utifrån och betrakta människan objektivt, det gör allt krångligare.
Birger frågar vad som är jaget i detta. Det hävdas numera att det är en illusion att vi skulle ha ett fast jag eller personlighet. Se på människor som råkat skada hjärnan eller fått en neurologisk sjukdom eller traumatisk upplevelse osv hur personligheten förändras.
Det värsta är att våra sinnen både ger information om omvärlden men också begränsar den. Vi är inte bättre än myror som försöker förstå sig på den omkringvarande världen.
Jag tycket fortfarande att det är väldigt spännande hur vårt seende av rymden begränsas av hur hastigt ljuset far, mao vi kan inte uppfatta vad som ser i mörkret. Undrar just hur katterna uppfattar rymden? Där är nog hjärnan en mer begränsande faktor.
Så vi är bara människor, fast vi hela tiden försöker efterlikna den allsmäktiga.
Bard och intelligens skall inte nämnas i samma rum. Päivi RN
Päivi. Du skriver:"Så vi är bara människor."
SvaraRaderaVi är något mer än "bara människor." Just nu har jag med jaget bland annat en mänsklig kropp till sitt förfogande för att kunna utveckla medvetenheten och viljan ännu mer.
Som jag tidigare har påpekat, med risk för att bli tjatig, finns svaren kring detta i reinkarnationens betydelse.
Christer
"...vi som gärna betonar en andlig dimension..." La du märke till ordvalet, Lisbeth?
SvaraRaderaNu vet vi alltså att ateister kan inse att det finns en andlig värld, eller hur ska det tolkas?
Det andliga är oförstörbart, alltså lever det vidare, precis som energin.
Till "christer": jag tror inte på någon annan reinkarnation än att vi blir till jord eller stoft i vilket det kan gro ngt nytt liv, mvh Päivi RN. ps: våra små identiteter är inte mer än så faktiskt. Ja, nu blev det djupt igen.
SvaraRaderaAndarna som finns i
SvaraRaderahuvudet finns också.
Bard sanning var ungefär som följer.
"Vet ni föresten
att det var först
på 1600-talet som
sanningen fick ett
överlevnadsvärde!"
Det hade de jägare och samlare
som överlevt tidigare tiderinte
haft en susning om!
Själv frågar jag i slutet av tiden,
varför så många sanningar måste
indoktrineras i oss så att vi
bidrar till de krig som har till uppgift att skuldsätta oss intill slutet av vår tid och berika de
girigaste, rikaste och hänsynslösaste
människorna på vår Jord.
Men så länge som vi tror
att vi kan prata ihjäl
våra fiender så kommer de att
hava överseende med oss!
Det onda ögat som finns på sedlar
som privata banker ger ut i USA
är elakare än vad någon någonsin
kan tro!
Sverige som lydstat? Lucifer vet!
Roland
Anonym jorå :) jag la märke till ordvalet. Har noterat genom åren att jag delar många gemensamma tankar med människor som kallar sig "ateister" eller troende ateister. TROR att det kan bero på att även de inte köper gängse uppfattningar som t.ex. partipolitik, utan söker efter gnosis (kunskapen om verkligheten.)
SvaraRaderaLisbeth
Hej Päivi.
SvaraRaderaI ditt senaste inlägg sep 22, 10:32:00 skriver du: "Jag tror inte på någon annan reinkarnation än att vi blir till jord eller stoft i vilket det kan gro ngt nytt liv, våra små identiteter är inte mer än så faktiskt. Nu, blev det djupt igen."
Menar du att människan uppstår genom "jord eller stoft"?
Menar du att människans identitet inte skulle vara mer än "jord och stoft"?
Du skriver att "våra små identiteter är inte mer än så faktiskt". Det är ett väldigt jordbundet påstående som jag peronligen inte ser något djup i.
Du har din fulla rätt till dina åsikter, jag till mina och andra till sina. Men för att komma bort från "jag tror" behöver vi skaffa mer fakta som tar oss bort från "jag tror". Genom fakta uppstår ny fakta och så vidare.
Christer
Jag menar att i stoftet kan alla slags frön börja gro. Det blir växtlighet.De äts sedan av till ex kor och livet cirkulerar vidare. Ja, jag är jordbunden. Men väldigt många i världen anser att kor är heliga djur. Päivi
SvaraRaderaPäivi. Tack för ditt svar.
SvaraRaderaChrister
Roland,
SvaraRadera!
Intressant samtal, synd att det inte blir mer debatt, men jag förstår att det är ett intervjuprogram där författaren är i centrum. Men lite synd är det, det hade nog blivit sprak om ni debatterat lite mer.
SvaraRaderaMycket intessant itervju. Flera såhärdana diskusioner önskar jag.
SvaraRaderaTack.