Framstegen när det gäller att få fram mänskliga robotar är stora. Allt mer mänskliga egenskaper kan byggas in, till och med något som kan liknas vid etik och samvete.
När vi når dithän att det blir svårt att skilja en "mänsklig varelse" av kött, blodomlopp och elektriska impulser från en "mänsklig varelse" av silikon, digitala omlopp och elektriska impulser så uppstår frågan: är det mord att montera ner den sistnämnda?
Är det inte i själva verket värre att montera ner den sistnämnda än att ta död på en konventionell människa eftersom denna i vida kretsar anses ha en själ som kan leva vidare...?
Är det någon som har en mer eller mindre kvalificerad uppfattning i frågan? Hur som helst kommer vi in på denna fråga - och kanske får den till och med ett överraskande svar - i det här samtalet som jag har med professor Ingmar Ernberg.
Några av de senaste samtalet jag haft i serien En bok, en författare finns förresten här:
Henrik Chetan Aspengren om Pakistan
Pelle Strindlund om moraliska grunder att utnyttja andra varelser
Varför kan inte människor tro på vetenskapen?
SvaraRaderaFrågan ställdes av dig i ditt samtal med Ingemar Ernberg. Mot bakgrund av all information och kunskap som finns i dag kan det tyckas konstigt att religionen är så utbredd som den är. Men faktum är ju att kunskapen om livet och naturvetenskapen är så enormt koncentrerad till ett fåtal människor. De allra flesta människor känner inte till så värst mycket av de vetenskapliga framsteg som skett under de senaste 50 åren. Detta märker jag själv i min omgivning. Av de hundratals människor som jag umgås med är det endast ett par som kan någonting om naturvetenskap, ja de flesta bryr sig inte heller. Men religionen är minsann intressant, tycker de flesta! Själv har jag en gedigen naturvetenskaplig och biologisk utbildning sedan slutet av 1960-talet och när jag lyssnade på ert samtal var ingenting nytt för mig. De här tankarna hade vi redan på 70-talet, och läser man vetenskapshistoria så inser man att dessa tankar, förhoppningar och farhågor alltid funnits.
Ett av resonemangen förstod jag dock inte. Det var när ni kom in på evolutionen. Här förstod tydligen varken du eller Ernberg att det ju faktiskt handlar om två helt olika tidsperspektiv - människans och naturens. Du fick inte heller gehör för din åsikt att människan sätter evolutionen ur spel, vilket ju faktiskt sker. Det är ju också därför som vi är människor och som gör oss fullständigt unika.
Allt hör ihop och utmynnar från EN och samma Källa - där vissa har sitt fokus på vetenskap andra på religion och så finns det alla de som kan se Helheten. Alla ser det de VILL se - beroende på vilket inre program de har med sig - det är så det fungerar. Och då finns det alla dom som nu är öppna för att se Helheten som sagt - och med det så kommer att man inte längre behöver särskilt mycket av varken det ena eller andra längre, utan hämtar sin information direkt ifrån Källan - genom sig Själv.
SvaraRaderaRobotar har för mig 0 intresse.
Apropå författare: vågar man hoppas på ett samtal mellan dig och Lars Henriksson framöver? Slutkört är en dom mest konstruktiva böcker jag läst på länge, så det vore kul.
SvaraRaderaVilket stimulerande arbete det måste vara att intervjua författare. Du gör det väldigt bra, med lagom distans.
SvaraRaderaEric
En fråga jag ställer mig är om vi människor kommer att tillåtas ta tillvara de effektivitetsvinster som kan göras om vi får hjälp av robotar. Eller kommer den fulla sysselsättningen och 8-timmarsdagen fortfarande vara det överordnade målet för oss? Som det har sett ut hittills spelar det ju ingen roll hur mycket vi automatiserat. Det enda som hänt är att vi bränt mer olja och kört allt hårdare med naturen. Det känns som att den mänskliga roboten bara är en spegling av den robotiserade människan.
SvaraRaderaArne: Jo, det är tragiskt att de mest grundläggande kunskaperna i forskarsamhället inte når de många människornas medvetande förrän många årtionden efteråt. Det gäller såväl politiker som "allmänhet" som journalister. Nu är visserligen kunskap försedd med bäst-före-datum - och sanningar handlar det inte så ofta om för dem kommer vi nog inte riktigt åt - men ändå är jag lite förskräckt över hur beslut tas mer på gamla föreställningar än på ny kunskap. Det gör mig alltid lika bedrövad när politiker motiverar sina beslut med att det bygger på "sunt förnuft", vilket ofta är detsamma som att det bygger på de föreställningar av världen vi skapade för något århundrade sedan.
SvaraRaderaGunilla: kan det inte vara så att även de som vill se helheten tror sig se helheten?
Axel: Ska höra med redaktionens ansvariga för bokvalen.
Eric: Tack. Ja, det är stimulerande, ibland omtumlande och titt som tätt ganska tidskrävande.
Kjellson: Svaret på din fundering är, om man får tro den politiska världen, ett rungande nej. Hela politiken går ju ut på att "skapa" jobb. En gång i tiden var målet att minska mängden arbete - och än idag går nästan alla investeringar ut på att rationalisera bort jobb - men ändå envisas politiker med sin erbarmliga arbetslinje. Det är totalt groteskt!
Underbara intervjuer. Anders Wijkman var en höjdare!
SvaraRaderaVad gäller din fråga: Är det mord att montera ner en robot så är svaret: Tja, varför inte. Iallafall om roboten skulle kunna återskapa sig själv i ny skepnad och har förmåga att känna.
Å andra sidan är det inte ett lika allvarligt brott som att mörda en människa...eller för den del en insekt eller en växt.
Även Anders Wijkman tryckte på det faktum att vi måste få till pollutor pays principen.
SvaraRaderaTyvärr har han inte tänkt till särskilt mycket kring hur detta ska gå till förutom att öka energipriserna generellt och lägga på en skatt/avgift/handel på naturresursråvaror.
Varför diskuteras det inte mer hur pollutor pays principen skall se ut.
Om vi bara kan definiera de motioner som behöver gå igenom så kommer trycket öka enormt för att få igenom dessa. Alla vill få till detta men förslagen på HUR är alltför otydliga.
Vad gäller motsättningen mellan humanism och miljöhänsynstagande så håller jag inte med Anders.
Han menar att det finns en motsättning, åtminstone vad gäller inskränkningar i frihet.
Det stämmer inte, humanismen är för all frihet, men bara så länge den inte sker på andras bekostnad.
Miljöhänsynstagande står för exakt samma sak.
Så mycket frihet som möjligt men absolut inte frihet som skadar andra.
Du har gjort massvis med bra saker, anser jag, mer än de flesta, och vad som är rätt eller fel avgör du och jag och varje individ, Birger, förhoppningsvis efter djupt tänkande.
SvaraRaderaMen hur många heliga ord om moral och godhet du än predikar så är det dina egna handlingar som räknas, Att du lever upp till dem, och är det någon som gör detta i hög grad så tror jag att det är du och kanske Trulpen som nyss startade Gröna partiet. Jag hoppas att möta dig där och göra "rätt".
Vad du än anser är "rätt" eller "fel" i detta regnbågens spektra av valmöjligheter så var öppen för att se allt med tydlighet ärlighet och mod! För det finns all anledning till mod om du vill se sanningen om allt.
Sanningen är din vän och gör att du kan flyga högt över vetefälten som en falk där kråkorna på marken envisas med att äta dålig föda, bli nedtyngda och aldrig kan flyga alls.
Flyg Birger! För det är vackert och njutbart att se dig flyga! En falk som njuter av att flyga fritt funderar inte på om det är "rätt" eller "fel", den njuter av sin frihet.
Birger frågade: "Är det inte i själva verket värre att montera ner den sistnämnda än att ta död på en konventionell människa eftersom denna i vida kretsar anses ha en själ som kan leva vidare?" Nej. Roboten har inget liv. Människan har ett medvetande, och det är det medvetande som upplever och utvecklas. Det är detta medvetande som (via kroppen eller sinnet) känner smärta, rädsla eller ångest. Oavsett om medvetandet lever vidare efter döden, så är det detta du tillfogar lidande om du dödar en människa. Du tillfogar inget lidande till roboten. Det är en stor skillnad.
SvaraRaderaMvh
Krister
Om lidande från Mark Twain:
SvaraRadera"...det var som att läsa om Frankrike och fransmännen före den för alltid oförglömliga och välsignade Revolutionen, som sopade bort 1 000 år av grova illdåd i en enda snabb tidvattenvåg av blod - en enda: en gottgörelse för den urgamla skulden i proportionen en droppe blod för varje tunna blod som de genom långsam tortyr hade pressat ut ur folket under den bedrövliga tidsrymden av tio århundraden full av missgärningar och skam och elände, vars like bara kan mätas i helvetet. Det fanns två "terrorvälden", om vi bara kunde hålla det i minnet och ta det i beaktande. Det ena frambringade mord i het passion, det andra i hjärtlöst kallt blod; det ena varade bara två månader, det andra hade varat i tusen år; det ena orsakade tiotusentals människors död, det andra hundra miljoner människors; men vi ryser bara för den mindre terrorns "fasor", den ögonblickliga terrorn, så att säga; men vad är väl fasan i den snabba döden under yxan jämfört med den livslånga döden av hunger, kyla, kränkningar, grymhet och hjärtesorg? Vad är väl en snabb död av ett blixtnedslag jämfört med att långsamt stekas på bål? En enda stadskyrkogård skulle rymma de kistor som fylldes av den korta terrorn, som vi alla så ihärdigt har fått lära oss att darra för och sörja; men hela Frankrike skulle knappt rymma de kistor som fylldes av den äldre och verkliga terrorn, den outsägligt bittra och fruktansvärda terror som ingen av oss fått lära sig att se i dess fulla vidd och beklaga den som den förtjänar."
Källa: En yankee vid kung Arthurs hov, kapitel 13 som censurerats och strukits i den svenska utgåvan av ungdomsboken. Detta stycke är översatt av Stefan Lindgren och citerat ur Folket i Bild/Kulturfront nr 11/09, sid. 34.
http://sv.wikiquote.org/wiki/Mark_Twain
Giljotinen uppfanns för att kunna avrätta med minimalt lidande för den dömde.
MVH
Otto Guillotin
http://giljotinerakvickt.wordpress.com/