Utredning läggs ner - den utredde slutar innan offentliggörande... |
Anders Ahlbom tvingades bort från uppdrag för International Agency for Research on Cancer (IARC) i samband med att man skulle göra en utvärdering av cancerrisker för mobiltelefoni. Det hade nämligen avslöjats att han var delägare, tillsammans med sin mobilindustriengagerade bror, i en konsultfirma som skulle stötta mobilindustrins lobbyverksamhet.
Nu har det blivit än värre.
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM - i vars vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält Anders Ahlbom var ordförande - fann efter avslöjandet att man måste utreda det hela. Det var ju oerhört pinsamt för myndigheten som förlitat sig på en som hade indirekta ekonomiska intressen av att tona ner forskningsresultat som gick mobilindustrin emot.
Myndigheten lär ha påbörjat utredandet. Men innan man hann avsluta utredandet - eller åtminstone innan man känt sig tvingad att berätta vad man kommit fram till - meddelar professor Ahlbom lämpligt nog att han vill avgå.
I kollegial anda väljer nu myndigheten att lägga ner utredningen. Och vid förfrågan om vad man hann komma fram till väljer man att mena att det inte är relevant eftersom den man börjat utreda bett att få bli entledigad från sitt uppdrag. "Det är en hypotetisk fråga", svarar myndighetens informationschef vid fråga om vad man kommit fram till.
Vänskap förblinder, brukar man säga. Och pinsamheter kan förbinda.
Medier är väl så där lagom roade av att skriva om detta bisarra vetenskapliga hysch-hysch eftersom man ofta själva haft just professorn och tillika "PR-konsulten" Ahlbom som främsta källa.
Återigen samma trista slutsats: Allt är inte vad det synes vara, alltför mycket vill synas vara något det inte är.
Det är viktigt att vi som vill ha den nya tekniken är hårt kritiska till fifflande och mifflande. Att det är vi som på något sätt är industrins kunder som kräver hårdare gränsvärden, ärligare information och miljö- och hälsorimliga produkter.
På samma sätt är det med t ex köttindustrin: vad bryr sig djuruppfödare och slakterier om att veganer och vegetarianer kritiserar denna industri - det är vi som inte är veganer eller helvegetarianer som kan påverka industrin eftersom vi de facto är deras kunder, eller åtminstone potentiella kunder.
Här rapporten från WHO: http://win.infoamica.it/engart.asp?a=10&sa=0&art=418
Tack Birger-att du skriver om det här. Få se nu om någon av de stora drakarna vågar/får skriva.
SvaraRaderaMVH
EW
För 41 år sedan tog jag ett sabbatsår i det jag trodde var ett anständigt land.
SvaraRaderaDet stämde någorlunda; jag stannade.
Tyvärr har anständigheten urvattnats.
Gräv vidare, ta bort slöjorna - det behövs!
Äntligen börjar det lossna! Snart kanske Telia omprövar beslutet att riva upp fasta telefonnätet.
SvaraRaderaFör det är en bedrövelse av stora mått, att de el-överkänsliga allt mer ska vara hänvisade till mobiltelefoner, som de inte klarar.
Glöm heller inte mobilmasterna!!!!
För övrigt: Roligt på Public service i Go´morron världen idag, SR P1.
Glad Pingst!
Många av oss utövar just kundmakten på köttmarknanden genom att vara vegetarianer. Det som köttindustrin bryr sig om är hur många som fortsätter samarbeta med den. Ingen har makt om inte andra samarbetar/lyder - en ickevåldsprincip.
SvaraRaderaAnnelie Schlaug
Annelie Schlaug menar att det är "de som inte samarbetar" med "köttindustrin" som påverkar dess agerande. Tror jag inte alls. Den lilla grupp som konsekvent låter bli kött är försvinnande liten, det är bra att den finns men den motsvarar bara en mycket liten del av den som ständigt ökar köttintaget. I Sverige äter vi mer kött än någonsin, trots veganrörelse och djurorganisationers kamp. Ska det bli förbättring krävs att vi som äter kött ställer krav! Det var inte veganerna som såg till att det började tas fram ekologisk mjölk och KRAV-grisar! Det var vi andra som efterfrågade det. Det är genom att vägra köpa gödkycklingar, efterfråga väl hålla djur som det kan se förändring. Mindre kött bör alla äta, men drömmen om det köttfria samhället förblir en dröm nu som för 50 år sedan.
SvaraRaderaJa, Birger var ju med på ett hörn i dagens Public service. Men hur var imitationen?
SvaraRadera-Sådär.
Hur människor kan förtära kött är för en vegetarian ofattbart.
SvaraRaderaTänka sig, att se på våra medvarelser som livsmedel, och inte som just medvarelser, besjälade, känslosamma!
Hur kan ni? Hur löper era tankar?
Hur trovärdiga är era utsagor om fred och kärlek?
Och hur ser ert känsloliv ut, därinne i ert bröst, när ni hanterar era redskap i "de långa knivarnas kultur"?
SvaraRadera