lördag 21 maj 2011

Medierna har kommit ifatt MP

Sura journalister gnällde i ett kvarts sekel över "flummet"...
Ledarskribenter, journalister och de flesta andra har efter drygt 25 år lärt sig att uppskatta hur Miljöpartiet väljer språkrör. Det man i ett kvarts sekel hånat som flum är numera vitaliserande för ekonomin.

Stigfinnare får finna sig i att bli hånade av dem som är sega i steget. Problemet är när de som är sega i steget tillåts styra utvecklingen. När de som tittar bakåt inte bara betraktar historien utan också tror att de tittar framåt.

Från det att de första språkrören valdes 1984 i - då stod valet när det gäller kvinnligt språkrör mellan Ragnhild Pohanka och Agneta Dreber - har den icke styrda processen hånats och beskrivits som splittring, flummig och bråkig. 

På kongressen 1987 stod valet främst mellan Åsa Domeij, Eva Goës och Jill Lindgren - medierna slipade sina knivar i iver att hacka på "oredan" och "bråket". På kongressen 1992 var kampen ännu hårdare, då mellan främst Marianne Samuelsson och Eva Goës. Medierna gnölade i vanlig ordning, talade om kaos och omoget parti.

Vid alla byten av språkrör har det funnits flera kandidater att välja mellan för kongresserna i öppna val, ibland har kongresserna gått emot valberedningens förslag. Det MP kallade det för demokrati och öppenhet, kallade medierna det för kaos och oordning. Och så gjorde man regel av att göra sig lustiga över det konstiga partiet som gjort öppenheten till en princip.

Nu har till och med ledarskribenter fattat att den modell MP utarbetat och utvecklat främjar demokratin medan t ex den socialdemokratiska modellen fördunklar demokratin. Men det tog ett kvart sekel för dom att hinna ikapp. Ett kvarts sekel! Det är alltför vanligt att stigfinnare bli hånade av dem som är sega i steget.

Mer om språkrörsvalen finns att läsa här.

14 kommentarer:

  1. Sant. Underbart bildval.

    SvaraRadera
  2. Har nu varit med om två avtackningar av språkrör. Ditt i Vadstena och Maria/Peter i Karlstad. Man börjar bli till åren förstår jag!

    SvaraRadera
  3. "Vi kommer nog inte att bli som de andra partierna."

    Men där hade väl BS fel. Åtminstone lite fel.


    I går kom Aktuellt 21 på, att man nog skulle släppa fram några rör-kandidater till. Sålunda fick både Trulpen och Lillemets säga några ord. Tack SVT, vilken nåd!

    Men nu är medierna snabbt tillbaka till endast två boxare i ringen.

    SvaraRadera
  4. Jo, men i realiteten är det bara två boxare i ringen! Det har det varit hela tiden. Varför kan ni inte förstå det?

    SvaraRadera
  5. Nu får du ge dig Birger!
    Det är inte medierna som kommit ikapp er, det är ni som är bättre på att använda medierna.

    En annan sak jag aldrig fattat med MP är den historiska motviljan mot EU. Miljö är väl det mest globala frågan man kan tänka sig. När ni började acceptera EU blev ni för första gången ett seriöst miljöparti...

    SvaraRadera
  6. Onkel Olof: Jag vet inte vad du menar med att "ni" har blivit bättre. Jag är inte medlem i något parti. Det jag påpekade var att ledarskribenter etc har ändrat uppfattning om de principer man tidigare har hånat: alltifrån att partiet redan 1981 införde kvotering mellan män och kvinnor i alla styrelser etc - språkrörsidén förkastades som flummig.

    SvaraRadera
  7. Förtydligande:
    Ingen idé är god om man inte kan förmedla den på ett bra sätt.

    Vad Miljöpartiet är bättre på nu, än när jag skulle rösta för första gången, är att sälja sitt budskap på ett professionellt och, inte minst, seriöst sätt.

    Politik och media är ett dualistiskt förhållande. Den ena kan aldrig skylla på den andre...

    SvaraRadera
  8. Men onkel olof, oavsett vad du tycker om den saken så har det ju ingenting med medias syn på mp:s klassiska öppenhet!

    SvaraRadera
  9. Hörde Gahrton i radiointervju. Han som förr var känd som noga med att MP skulle hålla på sina ideal.

    Men i intervjun var han väldigt blid mot den nya kompassriktning partiet har tagit.

    Hur kan han trivas i ett sådant parti? Någon?

    SvaraRadera
  10. Nu, när blockpolitiken är död och dess arkitekter slutat, finns all anledning för Per och andra att hålla ihop och hysa hopp.

    SvaraRadera
  11. Till Anonym:
    Medias syn på MP handlar ju mycket om hur MP spelar sitt eget spel. När MP kom in i rikstagen första gången, var samma år som jag också fick rösta första gången, och fast jag var engagerad i miljöfrågor och studerade miljövårdsteknik så var tyvärr inte MP ett valbart alternativ.

    Idag är man tusen gånger bättre på att nå ut med sitt budskap i media och har en politik med större trovärdighet. Detta gör också att MP:s sätt att styra sitt parti blir mycket mer modernt och före sin tid.

    Vad jag tycker, hur MP uppfattas och medias syn hänger ihop. Om ingen äger sanningen finns det ingen sanning att följa.

    Det är bara att gratulera MP till att vara ett av Sveriges mest utvecklade och moderna partier!

    SvaraRadera
  12. Ja Media ja. Hur ska man kunna lite på media, hur de för ut sitt budskap. Jag tror inte ett dugg på att media är opartiska, se bara på ägarna. Och att sedan Mikaela W fördes fram av borgerlig media inför kongressen är ju fascinerande. Hon och hennes supporters hade utrymme överallt! Att media nu beskriver MP som salongsfähigt beror bara på att MP drivit åt det borgerliga hållet. Släppt mycket av den ursprungliga ideologin. Inget annat. PK ska det vara. Inget alternativt i ankdammen Sverige inte.
    MVH

    EW

    SvaraRadera
  13. Medierna inte bara speglar verkligheten. De är med att forma den också.

    Genom att ideligen utropa att MP har två kandidater till den kvinnliga rörposten, fick de folk att tro just detta. Även många av MP:s medlemmar räknade med två alternativ.

    Nu vann visserligen det bättre alternativet, vilket var en framgång.

    Hoppas nu att de nya rören inte breddar partiet på ideologins bekostnad. Kanske MP återupptar kampen mot kärnkraften, mot svenskt deltagande i krigen och mot övrigt antigrönt.

    SvaraRadera
  14. Roligt med Romson som rör. Miljörätten har kommit på skam efter 5 år med högerregering och ett självutropat grönt parti med tokfurstinnan Olofsson i spetsen, varav det enda gröna är färgen på partisymbolen.
    Klimatfrågan i all ära, men hur kul är det att bli granne med en vindkraftpark som blinkar och låter som ett tivoli där ditt fastighetsvärde närmar sig absoluta nollpunkten? Är det miljörättvisa det? Heja Romson, hoppas du åter sätter miljörätten på dagordningen.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.