söndag 13 februari 2011

Från tillväxt till utveckling; del 1.

Ekonomisk tillväxt har gett oss välfärd och välstånd. Utan ekonomisk tillväxt hade vi inte varit där vi är idag. Det är därför förståeligt att så många, så envetet och så gärna ser ekonomisk tillväxt som ett grundfundament för vår utveckling.

Det är vanligt att ekonomer och politiker hävdar att tillväxten är en förutsättning för det som de flesta av oss sätter värde på – en god standard, trygghet och välstånd. Och så hänvisar man till våra föräldrar och morföräldrars marsch ut ur fattigdom, hur vi fått moderna bostäder med rinnande varmt vatten och wc, mat på bordet och möjlighet för de flesta familjer att köpa bil och kanske till och med en sommarstuga.

”Det tråkiga ordet tillväxt står alltså för att bygga för framtiden, för ett materiellt gott och tryggt liv för folkflertalet”, skriver till exempel Klas Eklund i sin bok Ekonomisk tillväxt.

Men man kan förstås vända på det. Det är människors behov och vilja att förbättra sina och sina medmänniskors liv som drivit fram uppfinningar, verksamheter och regelverk som lett till ekonomisk tillväxt. Vi har fått bättre bostäder, vi slipper hungra, vi har fått bekvämare liv därför att vi har strävat dithän. Och den strävan har lett till ekonomisk tillväxt. 

Vi kan resa, glädjas åt teknisk utveckling och få uppleva fantastiska förändringar i en takt som bara för någon generations sedan skulle uppfattats som ouppnåbara. Och kanske inte ens önskvärda.

Vi har fått det bättre på många, många sätt. Och människor i andra delar av världen har samma rätt att på liknande sätt se sina liv förändras till det bättre. Med goda bostäder, tillgång till mat och utbildning.  Ekonomisk tillväxt, och rimlig fördelning, är ett redskap för detta – eller om man så vill: det blir en följd av människors strävan efter bättre liv.

Som vi kan uppleva det i vardagen är ekonomisk tillväxt således intimt förknippat med bättre liv och utveckling. Vi har fått uppleva det i vår del av världen, många fler har rätt att få uppleva det i andra delar av världen.

Vad som är hönan och ägget – är det tillväxten som gett oss det goda livet, eller är det stävan efter det goda livet som lett till tillväxt – är inte ointressant. Den kan förvisso ses som en filosofisk fråga, men jag ser den också som en reellt praktiskt fråga. Är ekonomisk tillväxt en förutsättning för utveckling? Eller är det något som är en förutsättning i vissa skeden av det vi upplever som utveckling i den värld som vi organiserat på det sätt vi de facto har gjort. Har vi idag andra behov än de som ekonomisk tillväxt kan medföra? Är det till och med så att ekonomisk tillväxt i ett visst utvecklingsskede tenderar till att bli oekonomisk - rent av destruktiv för både människa och miljö?

Debatten

I den politiska och ekonomiska debatten utgår nästan alla från att tillväxt är en grundbult, något vi nästan inte kan leva utan, något som är förutsättning för fortsatt utveckling.  Det finns en lagrad tro på evig tillväxt. Att ifrågasätta fortsatt ekonomisk tillväxt är detsamma som att frånsäga sig möjlighet till karriär. Att i en ekonomisk debatt ifrågasätta tillväxten är lika oerhört som om en präst under en predikan skulle ifrågasätta trosbekännelsen.  Inför valet 2010, när två block stod stadigt mot varandra, existerande inte ens antydningar till debatt om tillväxtens gränser, tillväxtens baksidor eller ens om huruvida vi lever bättre liv med en ständigt ökande ekonomisk tillväxt. 

Den politiska debatten kan utifrån olika utgångspunkter handla om fördelningen i samhället, maktförskjutningar och allehanda strategier inför framtiden. Men från vänster såväl som från höger utgår man från grundförutsättningen: fortsatt ekonomisk tillväxt. Till och med det gröna partiet talar i termer av tillväxt, liksom delar av miljörörelsen. Även de som mellan skål och vägg är tillväxtkritiska låter i offentliga sammanhang som tillväxttroende, om än lite bekymrade sådana. Man erkänner att man ser avigsidor av tillväxten, men avigsidorna kan man nog komma tillrätta med.  

Vetenskapligt förhållningssätt

Jag menar att vi måste förhålla oss mer vetenskapligt till begreppet tillväxt. Vi får inte utgå från att ständig ekonomisk tillväxt är den enda vägen till fungerande samhällen, goda liv och fortsatt utveckling.  I den naturvetenskapliga världen ingår ständigt ifrågasättande av den kunskap som man sitter inne med. Själva kärnan i vetenskap är ifrågasättande. Det är i fundamentalistisk religion man inte ifrågasätter, det är i sådan man kan slå fast att vår planet skapades av Gud den 23 oktober 4004 år före Jesus födelse trots all evolutionsforskning som visar på något helt annat. Det är i religiösa sammanhang man kan finna människor som anser att svar är bevisade som riktiga om de är formulerade i heliga urkunder.  

Jag vill inte vara alltför retorisk – även om det kittlar i fingrarna – men känner  behov av att hävda/konstatera: tron på ekonomisk tillväxt ligger i samma härad. 

Vetenskapsmän hävdar på fullt allvar att det är mycket bekymmersamt att söka efter liv i universum eftersom man inte kan veta hur liv kan vara beskaffat på andra planeter. Liv kan nämligen vara något som vi inte ens kan föreställa oss. När vetenskapen kan erkänna att något så grundläggande som liv kan vara något som vi inte ens kan föreställa oss, så borde politiker och ekonomer åtminstone kunna erkänna att god utveckling för individer och samhälle kan ske på annat sätt än genom fortsatt ekonomisk tillväxt.  

Det handlar i grunden om att inte låsa sig vid ett linjärt tänkande. Det handlar om att inte se morgondagens utveckling som en linjär fortsättning på gårdagens utveckling.  Vi har blivit ganska duktiga på att inom olika områden se på utveckling på ett mer intelligent sätt.  Men när det gäller synen på just ekonomisk tillväxt ha vi fastnat – de fördömanden som tillväxtkritiker får sig till livs är ofta av den arten att man hänvisar till det som varit. Hade vi inte haft tillväxt hade vi fortfarande levt i grottor, är inte helt ovanligt påstående.

Det är till och med så att vi blundar för en del absurda konsekvenser som är förknippade med jakten på fortsatt ekonomisk och materiell tillväxt. (Forts nästa söndag).

28 kommentarer:

  1. Tänkvärt sett att se på det Birger. Ibland blir man lite blind själv när man är mitt inne i allt.

    Jag har tänkt mycket i banor av att ekonomisk tillväxt varit bra fram tills nu, men att vi börjar se alltför stora problem för att fortsätta på den vägen.

    Men det är ju faktiskt lite att nedvärdera oss som människor att hävda att det är ekonomisk tillväxt som skapat den snabba utvecklingen de senaste 200 åren.

    Tack för bra inlägg. En ögonöppnare.

    SvaraRadera
  2. Bra att det blir fler som debatterar detta. En ny stark rörelse skulle behövas. Se mitt inlägg http://ingrideckerman.blogspot.com/2011/01/kronika-over-00-decenniet.html#more .

    SvaraRadera
  3. The Most IMPORTANT Video You'll Ever See (part 1 of 8) Om matematiken bakom tillväxt.
    http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY

    SvaraRadera
  4. Ser fram mot fortsättningen! Skall det bli en bok så småningom? Ser i så fall fram emot den också. Anslaget är mycket bra.
    Stefan W-g.

    SvaraRadera
  5. Geniala grepp! Ser också fram emot boken!

    SvaraRadera
  6. Tack, jag håller med. Och vill tillägga:

    Ekonomisk tillväxt har inte ENSAMT bidragit till att tillgodose människors behov historiskt. Utan det har skett i samverkan med annan utveckling. Vad hade ekonomisk tillväxt gett det stora flertalet inom en stat utan fördelning, t.ex.? Tilväxten hade fortfarande tillskrivits ett högt värde - av en elit och kanske av stater, och definitivt av företag, men det finns inget som säger att den skulle ha gynnat individers behov utan fördelning - eller människors rättigheter.

    Om ekonomisk tillväxt är en av flera stora vågor i historien, så är fördelning och mönniskors rättigheter två andra vågor. Inga av dem är givna, men de har historiskt sammanfallit och landat i något som gjort livet okej för många individer inom vissa stater, ibland för flertalet.

    En fjärde våg är globaliseringen - när den nu brutit in måste vi fråga oss hur den samverkar med övriga vågor. Gynnar den ekonomisk tillväxt? Gynnar den människors rättigheter och därmed deras behov, snarare än företags och staters BNP?

    Föder vissa vågor varandra medan de starkare låter andra bli till obetydliga underströmmar? Hur styr vi det och på vilka bevekelsegrunder?

    Birger menar att bevekelsegrunden historiskt för ekonomisk tillväxt har varit människors behov, och att vi logiskt nog måste fråga oss vad som bäst gynnar dessa behov idag. Ser vi oss omkring så är det inte ekonomisk tillväxt i sig, utan snarare ekonomiska rättigheter, tillsammans med andra rättigheter (politiska, medborgerliga, sociala och kulturella) - som har gjort tillväxten brukbar för människor.

    Utgår vi från människors behov så lär vi också utgå från individen som "enhet" snarare än från staten eller andra enheter. Den av historiens vågor som tydligast gör detta är vågen mänskliga rättigheter, på allvar på rullning ungefär sedan FNs bildande. Det finns anledning att styra upp historiens vågor och ta kurs enligt den som har tydligast potential att tillgodose människors behov. Att mänskliga rättigheter idag är relativt svaga i förhållande till ekonomiska intressen är ett val som kan ändras.

    Annelie

    SvaraRadera
  7. Annelie, BNP mäts ofta i per-capita-mått. Du skriver också att det viktiga är fördelningen, men för att fördela måste man ha något att fördela. Inte ens ekonomiska rättigheter finns så mycket tillgång till om vi inte har ekonomisk tillväxt i botten! Ska bli intressant att se hur Birger angriper det problemet! Jag delar inte Birgers uppfattning men tycker anslaget verkar seriöst utan hans vanliga retoriska flåbusemetoder. Ser fram mot nästa avsnitt!
    Brutus svikaren

    SvaraRadera
  8. Detta har jag väntat på! Vinklingen på hur naturvetare arbetar slår verkligen hål på tillväxtkramarnas fixerade uppfattning! Ser fram mot en fortsättning!

    SvaraRadera
  9. "Har vi idag andra behov än de som ekonomisk tillväxt kan medföra?"

    Precis. BEHOV är nyckelfrågan. Vad är det vi BEHÖVER? Behöver våra ungar mer leksaker? Eller mer tid med sina föräldrar? Är det mer pengar och prylar den ”moderna i-landsmänniskan” behöver eller är det TID som blivit den stora bristvaran? Tid är pengar hette det. Nu är pengar tid.

    Citat ur mp:s partiprogram:

    ” Ekonomisk utveckling måste av miljöskäl innebära mer fri tid snarare än ökad materiell konsumtion. Dagens system där människor blir sjuka av för hög arbetsbelastning medan andra människor mår dåligt av abetslöshet är ett stort resursslöseri. Därför arbetar vi för att sänka normalarbetstiden till 30 timmar i veckan.”
    Ja, ekonomisk utveckling MÅSTE innebära en jämnare fördelning av pengar OCH tid.

    ”En ekonomi som hela tiden producerar fler prylar för att mätta en skapad konsumtion kan inte överleva på en planet med begränsade resurser. De mänskliga resurserna överutnyttjas och människor slits ut i kampen för ökade vinstmarginaler.”
    Exakt – SKAPAD konsumtion. Dvs motsatsen till behov. Och samtidigt dras människors självkänsla och livstillfredsställelse ner i botten av krav på att leva upp till alla konstlade konsumtions"behov". Jag hoppas innerligt att mp åter kommer anta utmaningen att förändra rådande samhällshets. Att partiet återvänder till den människovänliga politik som går i bräschen för idealen att våga vara nöjd med det man har och den man är.

    SvaraRadera
  10. Du har så rätt så, och det här bådar gott inför den seriösa debatt som nu börjar spira även här i Sverige. Det är ljuvligt.

    Nedan en läsvärd text i sammanhanget, som iofs mest koncentrerar sig på lärarnas situation i dag men i och med det säger något om hela samhällets våndor:

    http://www.ipd.gu.se/digitalAssets/964/964693_lararen_som_demokratins_vaktare.pdf

    Ekonomismen har fått sådan övervikt i vårt samhällsmaskineri att alla de instanser som byggdes upp efter andra världskriget enligt den kritiska rationalism du hänvisar till har brutits ner eller kapats och samma ideal härskar nu över allt. Och detta har precis som du skriver karaktären av fundamentalism. Om det statliga tog överhanden i DDR och det religiösa i Iran så har ekonomismen trängt in i vårt samhälles fundament här i Sverige. Alla tre exemplen visar på hur ett samhälle blir fundamentalistiskt och undergräver de vetenskapsideal du framhäver.

    För att förstå varför vi i Sverige bara fortsätter och fortsätter trots det uppenbara felslutet i samhällmaskineriet bör vi nog ge oss i kast med vad som hänt med våra lärdomsinstitutioner - där kraften att ta itu med denna fråga borde finnas. Dessa vetenskapliga diskussioner borde sedan delta i och vattna den offentliga diskussionen. Att så inte sker bevisar hur allvarligt ute vi faktiskt är.

    Trots den förhärskande europeiska ekonomiska politiken så fördes under min tid i Tyskland dessa diskussioner öppet på bästa sändningstid, på tidningarnas förstasidor, i paneler av forskare och folk m.m.. Vad som hindrar detta i Sverige bör undersökas samtidigt som nu glädjande nog debattlustan stiger.

    /Anso

    SvaraRadera
  11. Under åtminstone 200 år har ett allt viktigare motiv för att starta företag varit förhoppningen om vinst och ökad rikedom – utan motsvarande eget arbete. Det samtidigt ökade materiella välståndet för andra har snarast fungerat som ett lockbete, förstärkt av reklam, som har bidragit till allt högre vinster för företagens ägare. På det sättet är tillväxten "inbyggd" i aktiebolagens juridiska konstruktion, alltså i aktiebolagslagen.
    För att kunna undvika tillväxt, när den bedöms som skadlig, är det kanske nödvändigt att genom lagstiftning ombilda aktiebolagen till ekonomiska föreningar, som t.ex. skulle kunna styras som demokratiska kooperativ. För närvarande en politisk omöjlighet – vilket kanske förklarar varför tillväxtkritik är så tabubelagt – men man skulle naturligtvis kunna börja med nätverk i mindre skala.

    SvaraRadera
  12. Att konsumtionsfrosseriet genererar en sådan brutal ekonomisk vinst beror ju till mycket stor del på att nästan all produktion sker i korrumperade länder där människor arbetar långt över heltid mot en lön som ofta motsvarar ett par hundra kr i månaden. Dessutom slipper företagen ju en rad andra skatter avgifter som man hade fått betala i ett land där invånarna ges möjlighet att leva ett någorlunda drägligt liv. Hade vi inte haft slavarna hade vi inte haft råd att köpa prylarna. Då hade vår ekonomiska tillväxt varit mycket mer hållbar och förenlig med respekt för liv och hälsa samt ekosystemet.

    SvaraRadera
  13. Svenska väljare vill gärna ha en bättre välfärd men röstar för en sämre.

    Vi vill gärna ha en bättre miljö, men agerar för mera tillväxt - det vill säga en sämre.

    SvaraRadera
  14. Det råder nära nog consensus gällande nödvändigheten av ekonomisk tillväxt. Detta gäller i ännu högre grad om man ser historiskt på saken; ingen förnekar att vårt nuvarande samhälle med dess högt utvecklade välstånd är ett resultat av ekonomisk tillväxt. Meningarna går dock isär när det gäller behovet av och möjligheterna till fortsatt ekonomisk tillväxt. På en del håll menar man att i ett samhälle som vårt ger fortsatt ekonomisk tillväxt allt mindre positiv utdelning, samtidigt som de negativa följderna tenderar att växa. Likaså anser man att naturen och miljön inte längre kan stå till tjänst med den livsstil som blir följden av tillväxten. Vi skulle således ha kommit till en punkt där vi behöver bryta med den hittillsvarande utvecklingen för att i stället hitta andra lösningar. Frågan är vad.

    Grundläggande är människans strävan efter ständiga förbättringar av livsvillkoren. Denna strävan torde vara lika gammal som människan själv. Riktig fart fick denna utveckling dock inte förrän efter den vetenskapliga revolutionen.

    Människans livsvillkor sattes i centrum inom alla vetenskaper och inom den ekonomiska teorin. Man började mäta förbättringarna, och mycket tidigt såg man ett samband mellan ekonomisk tillväxt och folkens välstånd. Detta var otvetydigt. Överallt där den ekonomiska tillväxten tog fart, följde välståndsförbättringar. Omvänt stannade människor kvar i fattigdom och armod överallt där tillväxten inte fick fäste. Eftersom det fortfarande finns länder och områden i världen där en positiv utveckling uteblivit, är det svårt att förneka behovet av ekonomisk tillväxt i dessa delar av världen.

    Hur är det då med exempelvis Sverige? Det är svårt att se hur den strävan att ständigt förbättra livsvillkoren skulle kunna hindras, i synnerhet som möjligheterna till fortsatt framåtskridande på alltfler områden ständigt växer genom den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Kärnfrågan är då om denna goda utveckling kan fortsätta utan ekonomisk tillväxt.

    Är med andra ord ekonomisk tillväxt en förutsättning för utveckling? Eller är ekonomisk tillväxt snarare en följd av utvecklingen? Eller har vi att göra med synonyma begrepp?

    Ekonomisk tillväxt är först och främst ett mått – tillväxten av produktionen av varor och tjänster, BNP. Ökar denna produktion år för år med låt oss säga 2 procent, får vi en exponentiell tillväxt, d.v.s. BNP fördubblas på 36 år. Anledningen till att vi använder oss av detta mått är naturligtvis att det innehåller användbar information, och det gör det oavsett om vi sedan upptäcker att det även har brister.

    Den ekonomiska tillväxten skapar nyttigheter för människan, något som i sin tur både sätter i gång och upprätthåller ekonomisk tillväxt. Utveckling – i betydelsen ständiga förbättringar av livsvillkoren – och ekonomisk tillväxt är i själva verket oupplösligt förbundna med varandra. En del säger att de är synonyma begrepp.

    Ett ifrågasättande av fortsatt ekonomisk tillväxt betyder rimligen att man vill hejda denna tillväxt. Men därmed hejdar man också framtida nyttigheter, något som säkert framtida människor har synpunkter på. Och var och en som följer den ekonomiska debatten vet, att även om den ekonomiska tillväxten under några år sjunker med endast någon eller några procentenheter, så innebär det svårigheter för många människor. Vad tillväxten byggt upp kan icke-tillväxten rasera oerhört snabbt.

    Det nämnda har lett till en nyansering av tillväxtdebatten. I dag står därför tillväxtens innehåll i fokus. Vad bör växa och vad bör inte växa, och vem bestämmer vad och hur?

    SvaraRadera
  15. Men Torsten F, hur läser du egentligen när du skriver följande:
    "Utveckling – i betydelsen ständiga förbättringar av livsvillkoren – och ekonomisk tillväxt är i själva verket oupplösligt förbundna med varandra. En del säger att de är synonyma begrepp.

    Ett ifrågasättande av fortsatt ekonomisk tillväxt betyder rimligen att man vill hejda denna tillväxt."

    Men är det då inte förbättrande av livsvillkoren att få mer fri tid? Är inte arbetstidsförkortning förbättrade villkor? Är inte mer tid för sociala engagemang i skola och barnomsorg förbättrade livsvillkor? Är inte mindre "effektivitet" ur ett ekonomiskt perspektiv negativt för kvaliten i livsvillkoren?

    du gör ju precis det som Birger just punkterat! Det vill säga du tittar bakåt och anser att framtiden är en linjär fortsättning på det som varit! Vore det inte klokt med lite vetenskaplighet??? Ni som fastnat i tillväxtsvärmeriet låter ju som papegojor!

    SvaraRadera
  16. "Vad bör växa och vad bör inte växa, och vem bestämmer vad och hur?"

    Svaret på frågans sista led
    kan kanske vara en lösning på problemet. Kan vi bara först bli någorlunda överens vem/vilka som ska bestämma och hur, så kan vi säkert lättare komma överens om vad som bör växa och vad som inte bör växa.

    SvaraRadera
  17. @16:42 - inte bara som papegojor utan just som de präster som med alla medel försökte mota just den vetenskapliga revolutionen i grind, med samma överlägsna, ovetenskapliga, uppblåsta "bevisföring".

    SvaraRadera
  18. Någon skriver att fördelning kräver att det finns något att fördela. Javisst. Och idag innebär den ekonimiska tillväxten att vi får mindre resurer för just fördelning.

    Om vi alls ska se till människors behov så behöver vi också se till rättvisa mellan människor - annars kan inte allas behov tillgodoses. Rättvisa kräver inte bara fördelning av resurser, utan också fördelning av makt.

    Ekonomisk tillväxt idag innebär att vi får mindre resurser att fördela eftersom vissa med mer makt tar resurser från andra. Ekonomiska möjligheter för alla droppar inte ner som smulor från ett bord, utom möjligen på statlig nivå - mellan grupper i samhället och mellan nutid och framtid finns inget i den ekonomiska tillväxten som främjar fördelning. Detta syns dock inte i BNP, som är förlegat i många sammanhang för att mäta välstånd.

    Resurser får därmed lov att brukas på annat sätt än genom ständigt ökad tillväxt om vi ska kunna tillgodose människors behov. Verktyg för hur dessa kan mätas har vi förslagsvis deklarationer och resolutioner om mänskliga rättigheter.

    Annelie

    SvaraRadera
  19. Märkligt du tar upp astrobiologer och planetjägare, jag som har teleskop och gillar att förkovra mig i Astronomi mellan varven minns så väl att den första exoplaneten upptäcktes 1995 men också vetenskapsmän med väldigt dogmatisk syn att dessa planet jägare sysslade med flum och tro på gröna män ansåg man. men när genombrottet kom 95 blev det rätt tyst på gnällisarna det var visonärerna som hade magkänsla och tro att något finns där ute som vann.Nu mera kallas det människans största upptäckt inom astronomin.

    http://planetquest.jpl.nasa.gov/overview/overview_index.cfm

    Sant som du säger vore väl rätt intressant om våra politiker kunde visa lite visionärt intresse ifall det finns en bättre värld bortom vägkröken, men det är väl att hoppas för mycket antar jag ;)

    SvaraRadera
  20. Annelie 18:57:

    "Ekonomisk tillväxt idag innebär att vi får mindre resurser att fördela eftersom vissa med mer makt tar resurser från andra."

    Det är förvisso sant att "vissa med mer makt tar resurser från andra", men det förklarar inte varför ekonomisk tillväxt skulle innebära mindre resurser att fördela. Kan du utveckla?

    SvaraRadera
  21. Fred Lane, f.d. ekonomsön feb. 13, 09:47:00 em

    Annan värdefull läsning om ekonomisk tillväxt, Romklubben, Jackson m.m.:

    www.rodarummet.org/web/2010/10/25/de-uppskjutna-problemens-era/

    SvaraRadera
  22. Artikeln nedan belyser väl problemet på ett ganska brutalt sätt. Lite Titanic över det hela. Kommunalrådet seglar det stora, osänkbara tillväxtskeppet. Men för att tillväxten ska öka måste samhället sjunka ner i jorden och förintas.

    ( http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=5789966 )
    Malmberget borta om 15 år.
    Gällivare Större delen av samhället Malmberget i Gällivare kommun kommer att vara borta om 15 år. Orsaken är LKAB gruvdrift som äter sig in under samhället, rapporterar lokala medier.
    Det framkom när LKAB på fredagen presenterade en prognos över brytningens konsekvenser.
    -Det är en tragedi. Men det är bara att acceptera fakta, utan gruvan blir resultatet detsamma, säger kommunalrådet Tommy Nyström (S) till SR Norrbotten.
    Orten har drygt 5 000 invånare.

    SvaraRadera
  23. Mac,
    du frågar "Det är förvisso sant att "vissa med mer makt tar resurser från andra", men det förklarar inte varför ekonomisk tillväxt skulle innebära mindre resurser att fördela. Kan du utveckla?"

    Jag konstarerade ATT det är så idag. Varför tar oljan slut? Varför korallreven? Varför regnskogen? På grund av ständig ekonomisk tillväxt.

    En ekonomi som syftar till att tillfredsställa människors behov måste samverka med fördelning utifrån principen om allas lika värde och rätt. I så fall måste den principen prioriteras. Prioriteras istället ekonomisk tillväxt SOM SÅDAN finns ingen anledning att människors behov, eller mänskliga rättigheter (MR) om man så vill, skulle respekteras.

    Vi har ersatt behov och fördelning som "metavärde" med ekonomisk tillväxt för dess egen skull. Eller, om du frågar mig varför, för en orättvis maktordnings skull - där de som tjänar på tillväxt skulle förlora på att dela med sig.

    Personligen tror jag det är vettigt att kritisera den maktordningen i första hand, eftersom tillväxt kan förstås som ett medel att återskapa maktordningen. I så fall ör det inte bara ständig tilväxt som ska kritiseras, utan vissa aktörers privilegier. Svårt för mig att se skillnad på grön och (uppfräschad) röd ideologi i det avseendet.

    Lägg till ickevåldslig strategi för att förändra, och tilltro till att marginaliserade grupper kan representera sig själva och inte klappas på huvudet av någon som ska beskydda dem, så kanske till och med vänstern har en framtid.

    Annelie

    SvaraRadera
  24. Kanske den viktigaste aspekten att påtala när det gäller den ekonomiska tillväxt som "alla" talar om är att denna har ett oerhört intimt samband med främst tillgången på lättillgänglig (och billig) fossil energi.

    Att som människa bara tänka att "Nej, nu vill jag nog ha ekonomisk tillväxt" och så blir det så för att man är "så kreativ" funkar inte riktigt, det krävs först vissa energi- och resursmässiga förutsättningar.

    Majoriteten av dagens ekonomer verkar ha ytterst begränsade kunskaper i basic naturvetenskap och historia. Deras historiska uppfattning och analys om tillväxtutveckling sträcker sig oftast aldrig längre tillbaks än några decennier och maximalt tillbaks till 1800-talet. Fascinerande, eftersom detta tidsspann omfattar just den period (den industriella epoken) då människan först på riktigt började att utnyttja jordens kolreserver, för att senare under kommande decennier och sekel börja att bränna upp olja och gas för att t ex transportera varor kors och tvärs över jorden (globalisering) och kunna ha igång fabriker som producerar olika materiella produkter. Sammantaget nog de viktigaste fundamenten för den s k ekonomiska tillväxten.

    Varför vill inte ekonomerna prata om tillväxt på 1000-talet f.Kr. eller 1000 e. Kr? Jo, kanske för att någon exponentiell tillväxt i energianvändning, resursanvändning och befolkningsökning då inte kunde äga rum eftersom människan på allvar då inte hade upptäckt och börjat utnyttja den fossila energi som legat och bildats och lagrats i miljontals år.

    Det skulle vara önskvärt om fler ekonomer och särskilt ekonomiska historiker kunde peka på sambandet tillväxt=tillgången på fossil energi. Vi lever ju trots allt i ett kunskapssamhälle (ett samhälle där majoriteten av människorna helt saknar kunskap om hur man odlar mat...), så en sådan väldigt enkel, historisk och naturvetenskaplig koppling skulle väl lätt kunna göras, eller?

    SvaraRadera
  25. Peak oil kommer att göra slut på tillväxten som vi känner den. Tyvärr kommer det, som vanligt, vara de fattigaste som drabbas hårdast. Jag tror att bland de stora utmaningarna framöver kommer att vara; vad ger status och makt. Mänsklig strävan och ett högstatusliv bortom tillväxten? Högstatus att leda, samarbeta och att ge? Fältet är öppet.

    SvaraRadera
  26. Det är skillnad på behov och begär.
    Den rika världens tillväxt syftar inte till att tillfredställa behov utan den handlar om att mätta begär. Någon som har exempel på mättade begär?

    SvaraRadera
  27. Annelie:

    Med "fördela resurser" menar du alltså obrukade naturresurser? I sådana fall stämmer det förstås att "ekonomisk tillväxt innebär att vi får mindre resurser att fördela", men då vore ju det optimala att vi inte levde alls.

    SvaraRadera
  28. Tillväxt är förmågan att med tidens gång tillgodose en större volym av mänskliga behov. Vilka behov som ska tillfredställs kan man förstås diskutera. Tillväxten kommer tillstånd genom ökad kunskap och organisation av mänskligt arbete.

    Det finns ingen anledning att vara negativ till möjligheten att vi ökar kunskapen så vi lättare kan tillfredställa mänskliga behov, inte heller att fler behov kan tillfredställas.

    Sen början av 1990-talet har det mesta av tillväxten varit sk exportledd tillväxt, tillväxt i exportnettot, alltså ökad produktion som konsumerats i utlandet. En tillväxt som alltså inte ökat svenskens konsumtion tillnärmelsevis så mycket som BNP tillväxten anger. Alltså vi kunde ha avstått en heldel av den ökande produktionen helt utan att svensken hade behövt konsumera mindre. Den offentliga konsumtionen har i praktiken sett nolltillväxt, en sektor som de svagaste i vårt samhälle oftast är mer beroende av än övriga medborgare. De i de lägsta inkomstskikten har sett ungefär lika mager tillväxt av sina inkomster som den offentliga konsumtionen, typ en 3-4 %, i praktiken nolltillväxt när det rör sig om en så lång period.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.