Det finns böcker som är värda en sömnlös natt. Igår eftermiddag, på en tågresa, började jag med en sådan. En biografi. Cirka 550 sidor. Trist och mastigt? Glöm det! Skriven av en berättare - annorlunda, icke-traditionell, lättläst och lysande.Boken - Mahatma! av Zac OÝeah - är den bästa biografi jag har läst. Precis som en skådis kan ha närvaro i sin roll, kan en författare ha närvaro i sitt skrivande. Den här svenske bokskrivaren (begreppet författare känns i det här fallet reducerande...) har det.
Han väver skickligt samman innehållet i Gandhis egna memoarer - som annars kan vara ganska tröttande att läsa - med egen forskning och egna upplevelser i Gandhis spår. Läsandet blir en läcker resa i tid och rum. Från dåtid till nutid, från kultur till kultur.
Boken, som är utgiven av Ordfront, finns här. Som pocket här.
PS!
Självfallet finns det kopplingar mellan Elin Wägner och Mahatma Gandhi. Förutom att Gandhis icke-våldsprinciper låg som hand i handske med Elin Wägners värderingar ägnade hon tid och kraft åt att såväl i Sverige som i andra europeiska länder föreläsa om mahatman. Mer om detta har jag skrivit här.
Tack för mycket lockande lästips! Boken är nu beställd.
SvaraRaderaVill gärna vara vidsynt och inte snäva in. Men undrar ibland om man i själva verket vistas i en liten likatänkande krets som söker upp samma nyheter och läser samma böcker. Läste Zac O Yeah förra hösten och blev förstås imponerad. Kanske mest av författarens personlighet. Inte bara konventionell research, han skriver inifrån efter en massa år i Indien.
SvaraRaderaI slutkapitlet berör Yac O Yeah ämnen som är kära på den här sidan.
"Jag hade själv lyckats fly till Indien för att finna arbetsro och komma undan svenska stormarknader där den stressade kan välja mellan tusen och en olika färdigpackade maträtter. Men detta land, vars mångtusenåriga yoga och meditationstraditioner lockat generationer av västerländska sökare, tycks plötsligt vara på väg att åtminstone delvis tappa sin spirituella jämvikt i hetsjakten på befordringar och framtidsindustrier...Under femtonår har jag sett Bangalore och andra städer förändras inför mina häpna ögon och hemsökas av de problem som välstånd oundvikligen för med sig. Välfärdssjukdomarna som var bekanta från Europa drabbade allt fler runt omkring mig, folk jag kände började "gå in i väggen". Samtidigt har det visat sig, i undersökningar som gjorts bland annat av P Sainath, att liberaliseringen i första hand lett till ökning av klyftorna inom samhället. Relativt sett är de som har en någorlunda god ekonomi, omkring halva befolkningen, 3000 gånger rikare än den fattigaste delen av befolkningen.
Observatörer som som författaren Pankhaj Mishra eller Sudeep Ray, ordförande vid Socio-Economic research Academy i Kolkata, har påpekat att det är en vådlig väg man ger sig in på när man försöker skapa "jämlikhet" genom att sälja en västerländsk livsstil till Asiens nyrika, istället för att acceptera att det långsiktigt fungerande botemedlet mot ojämlikhet vore en allmän och definitiv sänkning av levnadsstandarden.
Salam Rushdie skrev ; den hårdaste sanningen är att Gandhi blivit alltmer irrelevant i landet vars landsfader han var men att han i bästa fall kan visa sig vara tillräckligt motståndskraftig för att undgå assimilering i en global McCulture.
Georg Orwell påpekade redan 1949 att Gandhi är en av få politiker som inte avger en unken stank."
Beställt den, skall bli kul att läsa!
SvaraRaderaHur är pocketen att läsa? Någon som vet? Jättesmå bokstäver och luddigt papper eller??
SvaraRaderaPocketen går att läsa, men det är lite jobbigt om man skall läsa många timmar, radantalet är stort på varje sida!
SvaraRaderaTack för tipset! Ska inhandla höstbok för långa jobbresor!
SvaraRaderaGandhi var en utopist, en svärmare som saknade förankring i verkligheten. Överskattad och romantiserad! Flumgubbe från aristokratin som var grym mot barn och fru och som idag är helt glömd av de stora massorna i Indien som också de vill ta del av allt det goda som tillväxt och utveckling ger.Pacifism mot terrorister är meningslöst. Han passar bra på den här flumbloggen bland Schlaugs komiska meningsfränder. Bilda mur mot självmordsbombare?
SvaraRaderaPT
Men kära PT, det behövs utopister för att vi skall nå en liten bit på vägen i alla fall.
SvaraRaderaTack för tips! Det låter frestande!
SvaraRaderaBildoktor
Njae..., Gandhi känns helt ute. Det gjordes en film om honom och sedan blev det tyst, igen. Jag läste några av hans böcker för längesedan och tyckte redan då att han var en kuf. När man blir äldre, som jag, gör man upp med pacifism, kommunism, miljöromantik o dyl. När man var ung fastnade man i den smörjan. Man inser att den värld vi lever i trots allt är den allra bästa. Genom små steg blir allting bättre och bättre, men det märker man inte förrän man själv levt 60-70 år. Samhället och världen är oerhört mycket bättre i dag än för 10, 20, 30, 50, 100, 500 år sedan. Nya generationer kommer som dock inte vet någonting om hur det var förr. Detta är en stor brist i alla debatter, bl a på den här bloggen. Historieämnet har ju varit eftersatt länge i skolan.
SvaraRadera"Som ung fastande man i den där smörjan". Jag fyllde 82 häromveckan och är enig med mitt barnbarn som är 22 om att ickevåld, pacifism och annat smörja är mycket viktiga ting.
SvaraRaderaKänns deppigt att läsa (åtskilliga av) kommentarerna till dagens blogg. Representativt för opinionsläget ? Tveksamt. Hoppas inte.
SvaraRaderaKan någon förneka att Gandhis icke-vålds- strategi var framgångsrik ??
Hur kan någon uttala sig om att världen är så mycket bättre idag än för 500 år sedan. Ursäkta ordvalet...förmätet. Att vara historiekunnig betyder väl inte att man var med när det begav sig, eller ?
Tycks vara värd att läsa. Får man den månde om man blir medlem i Ordfront? Vet du, Birger?
SvaraRaderaKomplettera gärna med Arne Naess' fina bok om Gandhi.
SvaraRaderaP.Gr.
Vissa tycks inte ha förstått att andra världskriget och kampen mot nazismen krossade alla idéer om icke-våld och pacifism.
SvaraRaderaSumman av ont och gott är i alla tider konstant.
SvaraRaderaJag har tillbringat mycket tid i Indien och min känsla är att Gandhi och hans principer mer används för att hålla nationen samman än att folk egentligen tror på dem och delar värderingarna.
SvaraRaderaHans principer om icke-våld, som han drog in absurdum, är uppåtväggarna. Ska man inte använda våld mot en våldtäktsman som utsätter en kvinna för en våldtäkt i syfte att avbryta den? Enligt icke-våldsprincipen så är svaret nej. Den ger inte den angripne rätten till självförsvar.
Hur framgångsrik var hans arbete? Indien fick först sin självständighet 1947, det vill säga efter andra världskriget då Storbritannien inledde sin avkolonisering pga större problem på hemmaplan och höga kostnader. Vidare så stoppades inte heller de folkmord på hinduer och muslimer som de utförde på varandra under tiden efter Indiens delning i Indien och Pakistan. Idag uppskattas att så många som uppemot en miljon dödades i oroligheterna.
Anonym 21.46: Nej, just denna bok får man inte gratis när man blir medlem i föreningen Ordfront. Däremot får man 7-8 välskrinva magasin per år, samt som välkomsthälsning två böcker som man väljer på Ordfronts hemsida.
SvaraRaderaMan behöver väl inte gilla hans idéer för att vilja veta mer om honom, jag gillar inte Birgers idéer men läser hans blogg därför att den är intressant och ofta ganska fyndig.
SvaraRaderaAlliansvän
Gandhi sa att det är bättre att bekämpa en orättvisa med våld än att vara passiv och lydig av feghet.
SvaraRaderaIckevåld är inte passivitet, tvärtom. Och dubbelt så många ickevåldsliga revolutioner har lyckats som militära. Det är alltså ekonomiskt och realistiskt att använda ickevådsmetoder (civil olydnad) än militära lösningar. Det finns det forskning och statistik på.
Anonym 24 aug 8>55 har fel. Våldtäktssituationen (och det andra, klassiska, "men om något riktar ett vapen mot din familj") är myter om Gandhi som inte stämmer. Han sa själv när en kvinna frågade honom vad hon skulle göra mot sin man som förgrep sig på henne, att det vore bra om hon kunde använda sina naglar i försvar. Dvs våld.
SvaraRaderaUtan Gandhis filosofi (som också var M. L. Kings) hade USAs raslagar fortsatt att gälla, revolutionerna i Östeuropa hade misslyckats och Sydafrika hade sett inbördeskrig istället för Mandelas och andras konflikthantering.
SvaraRaderaIdag i Sverige fortsätter organisationer som Ofog och Greenpeace i Gandhis (Kings, Mandelas) anda när de gör oss tjänsten att ifrågasätta tron på militära lösningar och våldsverkan.
Annelie
Och våra modiga grannar i Norge lyckades hålla sitt land fritt från nazism tack vare ickevåld. 80 % av alla norska skollärare vägrade undervisa historien som nazisterna försökte få dem att göra (sedan Sverige släppt fram dem till Norge). Trots att de vsste att de skulle bli deporterade till koncentrationsläger, vilket flera också blev. Det är ickevåld: Olydiga människor som försvarar demokratin och freden genom stort mod och självuppoffring.
SvaraRaderaAnnelie
... och visst är det fantastiskt hur vi reagerar med att "ickevåld fungerar inte" när ett par personer som praktiserar det dör? Samtidigt som vi är beredda att plöja mer miljarder för att lära våra medborgare att döda och vara beredda att själva dö i de militära "lösningar" som vi inte alls ifrågasätter - trots enorma dödstal.
SvaraRaderaFantastiskt hur vår lydnad, vår vettskrämdhet att bryta mot normer och auktoriteters regler får oss att godkänna det mest bisarra och omänskliga, och ifrågasätta det mest beundransvärda, mänskligt logiska och ansvarsfulla.
/Annelie