Eko av misslyckat LO

LO måste väl ändå vara en av de mest misslyckade organisationer som finns.

Man har haft mängder med medlemmar, i ett globalt perspektiv har man haft en gigantiskt hög anslutningsgrad. För en tid sedan började man tappa en del. Skyllde på regeringen förstås. Men borde se på sin egen skuld.

Att nu tro att det är Wanja-effekten är väl enkelt. En borg som är byggd på lös sand ligger alltid illa till.

Under årtionden gick LO hand i hand med det statsbärande partiet. Så mycket makt, så mycket möjlighet att påverka regeringar, så mycket möjlighet att skapa opinion - och ändå ett totalt misslyckande. Få organisationer i Sverige är mer ansvariga för att kvinnor har lägre löner än män och att arbeten med vård och omsorg är lågstatusjobb.

Genom sitt agerande och sina prioriteringar har LO årtionde efter årtionde gjutit in den norm som innebär att vård och omsorg är just detta: lågstatus.

Min respekt för LO har aldrig varit speciellt hög. Delvis bottnar det i mina erfarenheter av LO-sfärens genuina motstånd mot miljökrav. Delvis i deras totala ovilja att uppvärdera de viktigaste arbeten som finns: vård och omsorg. Delvis i deras egen lönesättning för sina egna centralt placerade chefer. Delvis för deras sätt att prioritera arbetstillfällen före arbetsmiljö - aldrig skall jag glömma hur man hanterade asbestfrågan för att ta ett av alla exempel.

Någon gång under 80-talet tillfrågades partiernas styrelsemedlemmar av LO-tidningen vilka fackförbund man var med i. Tidningen kräktes, kändes det som, när man fick klart för sig att de flesta i i MP:s ledningsorgan var med i Syndikalisterna. Förmodligen inte för man älskade SAC, utan snarare för att man misstrodde LO. Jag skrev delar av MP:s handlingsprogram för arbetsmiljö och då insåg jag hur svagt LO agerat i den frågan.

Men en sak har LO lyckats med...

I Ekots lördagsintervju med Miljöpartiets Mikaela Valtersson visade LO sin kraft. Deras propaganda och vrångbilder hade satt sig i knät på Ekots journalist. Hon påstod nämligen att småföretagare, på grund av Miljöpartiet, kan avskeda två anställda innan turordningsregeln träder i kraft.

Det är just det som LO i buskpropagandan hävdade redan då frågan diskuterades i riksdagen efter det att MP lagt en motion. LO satsade på storaffischer på stan (med bild på mig som fackets baneman), skickade material till lokala fackföreningar och påstod just det som nu Ekot hade fått in i ryggmärgen...

Regeln är inte som Ekot gav sken av efter att ha förläst sig på LO-propaganda. Regeln är att arbetsgivare med högst tio anställda får skydda upp till två anställda innan turordningsregeln träder i kraft. Det är en viss skillnad. Som kan betyda mycket för ett litet företag.

I varje debatt jag deltog i med lokala fackföreningsledare påstods samma sak som i Ekot. Och varje gång blev den stackars ombudsmannen snopen över att LO skickat ut papper som var ägnade åt att vilseleda.

Tja, det var dagens drapa...
PS! Hans Karlsson, sedermera statsråd, tycks ha varit ansvarig för LO-kampanjen. Han är förresten idog dräpare av fjärilar - skrev en annan drapa om detta här...