onsdag 14 oktober 2015

Om klockorna stannar och blommorna vissnar

När vi tittar tillbaka på just 2015 så tror jag att en händelse den 9 oktober kan komma att uppfattas som vägdelare. Ett socialdemokratiskt kommunalråd i Årjäng (Daniel Schützer) meddelade i panik och frustration att statsrådet och partikamraten  Morgan Johansson är så dum att klockan stannar och blommorna vissnar. 

Anledningen till utbrottet var att statsrådet sagt att man får bygga nya skolor om de gamla inte räcker till nu när allt fler barn på flykt skall få undervisning. Kommunalrådet skrev på Facbook: "Det är för i h-vete inte plank och tegelsten det är brist på utan lärare!!!!!"

Vardagens praktiska verklighet hade krockat med teorierna. 

Det är just detta - inte att kostnaderna akut blir högre än budgeterat eller att det finns brist på vilja eller att Åkesson värderingar skulle trängt undan empatin - som är den stora utmaningen. Det är just detta som kan komma att få de många, som arbetar konkret för att göra situationen så bra som möjligt, inte orkar.

Den stora utmaningen är att de system vi har - och de goda värderingar vi har om allas rätt till skola, sjukvård, rimligt boende - helt enkelt inte akut klarar en så snabb befolkningsökning som nu är fallet. Verkligheten, där såväl frivilliga som anställda gör ett fantastiskt arbete, blir liksom överfylld för ett land som, till skillnad från flera andra länder, har välfärdssystem av en art som kräver såväl långsiktig planering, byråkratisk ordning och reda -  och som har jämförelsevis mycket höga kvalitativa värden.

Lärare vars klasser växer snabbt, sjukvårds- och omsorgspersonal som helt enkelt inte hinner med, socialsekreterare som ser pappershögar som vecka efter vecka bara växer hur mycket man än jobbar, frivilliga vars ork sinar, asylmottagare som börjar känna panik, ansvariga som får allt svårare att sova på nätterna, alla som känner att de inte räcker till. 

Precis så som det blir när krigets effekter inte bara når våra teveapparater, utan står vid dörren. Då kommer till slut utbrotten. Som i Årjäng. Det rinner över. Jag har sett det på nära håll. Goda människor som inte orkar, som har dåligt samvete för att de så väl vet att den som flytt har all anledning att orka ännu mindre. De orkar lite till för att stå upp mot Åkesson och Söder vars retorik bottnar i något de inte alls kan dela.

Åsikten att det inte går längre börjar slå rot. Som i Årjäng. Känslan av att Sverige gjort mer än andra länder leder inte bara till stolthet utan också till viss uppgivenhet. Relativt små strömmar - av alla de som flyr - uppfattas som enorma. I vår lilla värld, här i Sverige, är de enorma. För vi är inte vana. Jag är övertygad om att statsråd börjat känna ångest. Jag vet att det finns statsråd som vill så mycket, som ser individer i kollektivet. Som inte ser strömmar av flyktingar, utan människor av kött och blod. Som ser varje ensamkommande barn, som ser sina egna barn i samma situation, som vet att de själva dragit en vinstlott som lika gärna hade kunnat vara en nitlott.


Här, just här, mitt i alla goda människors vardag, alla välvilliga människors känsla av kaos, kan något brista. Som för vardagens politiker i Årjäng. Teorier, som tar tid att genomföra, krockar med verklighet som inte har den tiden.

Det är här vi står. Våra välordnade system, anpassade för fred och hög standard, möter en verklighet som är vardag för de som  känt sig tvingade att fly i hopp om en dräglig framtid.

Så låt oss fundera över vad vi gör när vi når det som allt fler kommer att uppfattas som vägs ände. Därifrån finns många stigar. Det finns förskräckliga stigar som leder ut i bruna träsk. Det finns bra stigar. Den allra vackraste stigen kanske inte självklart - även om möjligheten finns - leder till en plats där humanismen får näring, den kanske istället leder till en plats där empatin dör, till de bruna träsken trots att vägskylten lovade något annat. Det är väl detta som är några av de akuta - filosofiska såväl som sakpolitiska - frågor som de ledande politikerna analyserar. Antar jag.

Vi vet genom historien att empatin är skörare än vi så gärna vill tro, att den utmanas när vi känner att vi inte längre har kontroll. Det är den funderingen mogna beslutsfattare, som vill väl, lär grunna på. Och vad händer om något, som inte får hända här och nu, händer? Om en självmordsbombare av egoistiska skäl tar kål på sig själv och tar med sig andra in i döden? Var står politikerna då? Vad tar det kollektiva tyckandet vägen då?


Människor på flykt tycks orka det ofattbara. Människor i välstånd, hur mycket orkar de när cirklar rubbas? Själv har jag inga bra svar. Inga dåliga heller. Jag hoppas att jag haft något svar om jag varit politiker. Men är inte säker. Jag är oroad för att ingen politiker just nu har svar som de känner sig trygga med. För hur skulle de kunna det? 

Hur mycket vill medborgare som sitter vid väldukat bord dela med sig? Smulorna som ramlar ner, javisst. Det överflöd man inte orkar äta, javisst. Men därutöver? Var går gränsen för att man inte känner kontroll? Får avstå från sådant man tänkt sig? Hade vi inte varit utsatta för reklamens budskap om att vi aldrig skall vara nöjda, alltid vilja göra den längre semesterresan, alltid köpa mer, större, bättre - hade vi haft lättare att vara förnöjsamma då? Lättare att avstå för att göra livet drägligare för andra medlemmar i den art vi tillhör?

Och: Kanske hade system och strukturer varit mer förberedda för det som nu sker om fler hade förstått att vi - oavsett krig och fattigdom - hade att se fram emot stora folkvandringar i framtiden. Klimatförändringarna kommer att leda till det. Vi har ju vetat det i så många år.

Trots att vi som art är fantastiska på att uppfinna och greja så är vi också så dumma att - för att citera politikern i Årjäng - klockan ofta stannar och blommorna ofta vissnar. Det är inte plank och tegel som fattas oss - det är förmågan att tänka längre. Den togs nog bort, om den nu funnits, någonstans där kvartalsrapporter började styra världen. Kortsiktighetens förbannelse. Inom ekonomin. Inom politiken. Inom vår vardag. Eller?

Det är egentligen inte pengar som fattas - herregud, det finns mer pengar i samhället än någonsin - det är lärare, sjuksköterskor, tolkar, allt det där praktiska. Då hjälper det måttligt när statsministern lovar mer resurser till kommuner. För han kan inte lova fler lärare, fler sjuksköterskor, fler tolkar, allt det där praktiska. Han kan bara lova pengar. Men pengar står inte i kateder, pengar samtalar inte med patienter, pengar skriver inte ut recept, pengar håller inte i en hand som darrar av ångest, pengar tröstar inte ett barn som inte kan sova.

 
Konstigt nog är det första gången jag önskar att jag var kvar i politiken. Till och med önskar att jag varit något så främmande som statsråd. Trots att jag just nu inte har några bra svar på vad som bör göras och hur det bör göras. Det som oroar mig att ingen annan heller har det. Lika lite här i Sverige som i Europa och världen i övrigt. 

Det kanske vore bra om alla inblandade började med att erkänna det. Monterade ner de retoriska rustningar man förskansat sig bakom. Slutar prata om att man har kontroll, eller att kontroll funnits bara man själv suttit vid den formella makten. Eller att lösningen hade varit att för länge sedan stänga gränsen för att bli en ö i världen. 


Tidigare texter:
Om de som utnyttjar för att sko sig
Så blir det lättare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. 
Vilka skatter bör höjas för att finansiera?
Funderingar kring nationalstater och öppna gränser. 
Tre system som borde omformats för länge sedan 

30 kommentarer:

  1. Vi lever i en ändlig värld
    Vi har ändliga resurser att hushålla med.
    Jag trodde detta var grunden för Miljöpartiets ideologi: Tanken att vi måste hushålla med ändliga resurser.
    Detta verkar dock inte gälla när vi pratar om asylsökande. Då är det t o m en synd att nämna ordet volymer.

    Det verkar som att MP och Birger talar för att vi inte ska tro på att det finns begränsningar. Citat av Birger: herregud, det finns mer pengar i samhället än någonsin. Men faktum är att Sverige kan ta emot ett begränsat antal flyktingar. Om vi anpassar vårt samhälle så att fattiga människor får plats här så kan vi ta emot fler, annars färre, men alltid ett begränsat antal.

    Vore det då inte klokt att använda denna begränsade resurs så klokt som möjligt? Att göra en asylprövning av alla som vill ha asyl, ge asyl till de som mest behöver de och utvisa de som inte behöver det?
    Kom ihåg att även Doktor Mengele var en politisk flykting, från en krigszon. Han fick asyl i Argentina. Kanske kan man tycka att en sådan som Anne Frank borde ha fått asyl, men då kanske den platsen är upptagen av Doktor Mengele.

    I Sverige idag så ger man människor PUT, om de visat sig att de fått detta på orätta grunder så får de stanna i alla fall. Människor som kommer från Syrien får asyl oavsett deras bakgrund. Människor från Eritrea får asyl trots att de samtidigt som de söker asyl arbetar aktivt för regimen i Asmara som de säger sig fly ifrån. Jo, deras engagemang kan vara både reellt och formellt, det påverkar dock inte deras asylansökan, inte i de fall jag känner till i alla fall.

    Så ger vi våra asylplatser, som är begränsade, till Doktor Mengele samtidigt som Anna-Frank sitter i en skrubb och väntar på dödspatrullen.

    SvaraRadera
  2. I MP:s partiprogram står det så här om människan:

    "Människan är en kreativ och empatisk varelse som vill och kan ta ansvar.Den fantastiska mångfalden i människors synsätt och idéer utgör en rikedom som driver utvecklingen framåt." Och: "Historien visar att människan och mänskliga samhällen har varit kapabla till både goda och grymma handlingar."

    Jag föreslog följande formulering:

    "Människan är en kreativ varelse med både egoistiska och altruistiska sidor. Det innebär att vi har förmåga att både samarbeta och konkurrera med varandra. Vi har också förmåga till medkänsla med andra, men även förmåga till grymhet mot såväl andra människor som mot djur."

    Avslag PS. Fr a ogillades att påstå att människan har "egoistiska" sidor (ungefär "usch").

    En av de mest kända MP:arna lär i debatten om mitt förslag ha sagt att meningen "Människan är en kreativ och empatisk varelse som vill och kan ta ansvar." "Var den vackraste i hela partiprogrammet" och haft det som ett argument för att meningen skulle vara var.

    Det är synd att sådant som partiprogram och människosyn ofta får en retorisk funktion, snarare än att försöka vara en utgångspunkt för en realistisk politik.

    Hade MP haft en mer realistisk syn på människan hade man förmodligen haft lättare att föra en mer realistisk flyktingpolitik.

    För om man överbetonar människans empatiska sida och underskattar den egoistiska så riskerar man att göra missbedömningar.

    Det är ganska lätt att inse att så är fallet.

    SvaraRadera
  3. Stefan Hill, har du verkligen läst vad jag skrivit innan du kommenterade? Eller fastnade ögonen på en mening??

    SvaraRadera
  4. När det slår igenom och allt fler människor ger upp likt kommunalrådet ovan kan vi gå en mörk tid till mötes.
    Normalt tänkande människor blir apatiska och kvar blir bara avarter.

    Att priserna skenar i vissa delar av Stockholm har mer att göra med flykten från sämre stadsdelar än bristen på bostäder.

    Politikerna måste antingen lära sig att trolla eller att bli ärliga, det lär vara lika svårt oavsett vilken väg dom än väljer.

    SvaraRadera
  5. Den liberala humanismen har blivit viktigare för miljöpartiet (och de andra partierna förstås) än naturens gränser.

    SvaraRadera
  6. Miljöpartiet bildades när Centerpartiet "svek" i fråga om kärnkraften. Nu har "miljöpartiet" svikit genom att bli "gröna liberaler". Det är förvisso ett större svek än att starta ett kärnkraftverk.

    SvaraRadera
  7. Även den mänskliga naturen har sina gränser. Det är lika farligt att utmana dem som att utmana naturens andra gränser.

    SvaraRadera
  8. Gränslösheten kan nog sägas vara liberalismens fundamentala natur. Naturen är dock föga gränslös. Det är inte heller människor. Utom de förvirrade, de som skulle behöva psykologisk omvårdnad.

    SvaraRadera
  9. Bra skrivet Birger!
    Tycker detta är en minst sagt opolitisk fråga. Vi måste samarbeta och finna kreativa lösningar.

    Som jag tänker kanske det är kriser som den här som får oss att inse att vi kanske måste rucka lite på vår höga standard och se till basbehoven. Har inte heller den bästa lösningen, men tror att om vi slutade argumentera och började diskutera, så kan vi lösa det här.

    Kanske kan detta lösa andra problem när själva flyktingkrisen är över...

    SvaraRadera
  10. Empati - det är vackert, det!
    I synnerhet när empatin omsätts i humana, solidariska handlingar.
    Det har Sverige varit bra på - långt bättre än många andra länder. Ett exempel: en svensk kommun, Södertälje (som inte invaderade Irak) har tagit emot flera irakiska flyktingar än hela USA.
    Alltså har Sverige en jämförelsevis solid grund att stå på när denna enorma flyktingvåg nått Europa.
    Ja, vårt system utmanas stort. En linje måste - med tanke på styrkefördelningen i riksdagen - mejslas fram över blockgränsen. Denna linje bör följa ingångna internationella avtal och ställa krav på att andra länder - inte minst inom EU - också tar sitt ansvar.

    Fred Lane

    SvaraRadera
  11. Empati till döds är ingen bra idé. Ni kommer inte få någon globalhumanitär välfärdsstat, utan bara anarkokapitalism. Vi är på väg tillbaka till artonhundratalet. Vilket säkert inte blir bra för miljön och den ekologiska hållbarheten heller. Man har ett fint samhällsrecept och så totalkvaddar man det genom att försöka omfamna hela världen. Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket, sägs det alldeles korrekt. Liberalismen måste ersättas med en snäppet mindre globalistisk ekosocialliberaldemokrati om vi skall överleva.

    SvaraRadera
  12. Intressant inlägg. Bland kommentarerna vill jag fundera vidare på det som låter så bra i Fred Lanes inlägg: det låter exakt att vi skall följa internationella avtal, det innebär emellertid också i första hand att man skall söka asyl i det första landet man kommer till. Vilket skulle kräva enorma insatser i dagens läge i länder som gränsar mot omvärlden - dessutom innebär gällande regler väl att om man kommer från t ex Danmark till Sverige så skall man skicka tillbaka människor som flyr till Danmark. Så jag är tveksam om internationella överenskommelser verkligen fungerar. Jag tror inte att du menar att man skall följa de regelverk jag nämnde ovan.

    Allt länder skall ta emot flyktingar, skriver du också så klokt. Men det innebär ju också att den som vill komma till Finland skall kunna tvingas till Ungern där hen kanske inte känner någon alls. Det är ju en sak att låta kvotflyktingar erbjudas en hemvist i något speciellt land och på det sättet fördela flyktringar. Men de som flyr nu är ju andra än kvotflyktingar. Jag tycker förresten att Birger redde ut det där ganska bra i teve för ett tag sedan. Det är snårigt!

    SvaraRadera
  13. Ja detta var ett utmärkt inlägg som så ofta. Sprider på ett ställe där Birger inte finns: FB.

    För övrigt, när jag lyssnar på Stefan Löfven i dagens partiledardebatt märks att en omprövning mot en mer realistisk flyktingpolitik är på gång. Bra. Vilket, förhoppningsvis, kan missgynna SD.

    SvaraRadera
  14. Sara Johansson:
    Nej, de internationella överenskommelserna fungerar inte fullt ut. EU tycks arbeta med att få till ett system som innebär att många av de flyktingar som kommer till "länder som gränsar mot omvärlden" omfördelas till andra länder.
    Vore jag flykting, skulle jag inte vilja hamna i Ungern. Där är många ungerska medborgare förföljda. Dock är Ungern ett EU-land - och bör ta sin del av ansvaret. Övriga EU-länder bör se till att Ungern tar sitt ansvar mot både flyktingar och egna medborgare. Då är frågan: är Ungern sämre än det som flyktingen flytt? Svaret är antagligen "Nej!".
    Att en flykting vill komma till ett visst land kan jag förstå, men kan vi/bör vi se till att en flykting kommer till ett visst land?
    För övrigt bör Sverige och EU se till att de länder - inte minst USA och Storbritannien - som genom sin krigföring bidragit stort till att så många nu flyr sina hemländer tar emot många fler flytingar än de gör idag.

    Fred Lane

    SvaraRadera
  15. Tack för sansad debatt! Så trevligt att slippa personangrepp och plågade utfall!
    KUCKELIKU: Jag menar nog att empati är själva grundbulten för ett civiliserat samhälle, det är just empati som skall stimuleras och värnas eftersom precis som BILLY skriver: vi har både egoistiska och altruistiska sidor - eller som jag brukar älta: både solidariska och egoistiska sidor. Glädjande är att politiken och medierna som i så många valrörelser ensidigt vädjat till våra egoistiska sidor - du skall få si eller så mycket mer pengar om ditt eller datt vinner valet - när det verkligen gällt i flyktingfrågan vädjat till våra solidariska sidor. Men egentligen har det först skett de sista veckorna - för tidigare motiverades invandringen med att det skulle vara lönsamt för Sverige. Nu handlar det om att vi bör ta vårt ansvar även om det kostar. Ett argument jag tjatat om borde används redan från början.

    FRED, jo, empatin bör förstås leda till handling där man kan och orkat. Problemet är nog att många internationella överenskommelser - t ex inom EU - inte bygger på detta, utan tvärtom om (vad gäller EU) en hård gränskontroll utåt.Så hård att bland annat Merkel frångick det grundläggande regelverket - medan det var Ungern som på sitt avskyvärda sätt faktiskt försökte leva upp till det... Regler må vara till för att hållas, men ibland är det snarare nödvändigt att bryta mot dem. Gör man inte det lär man dömas hårt i framtiden när facit ligger framför oss. Civil olydnad i mänskliga rättigheters tjänst är en nödvändighet.

    GRRREENLINEs problembeskrivning är väl formellt riktig, fat jag tycker att de där sekunderna i teve inte riktigt redde ut hur det var...:-)

    ONKEL O: jo, det finns lägen där argumentationen inom politiken läggs undan för ett mer öppet samtal. Det är väl, åtminstone med min begränsade erfarenhet, så en del nötter knäcks. Ofta lämnar man argumentationen just innan något ser ut att gå båda parter ur händerna, rollspelet avlövas och man sätter sig och spånar utan gard. Men, för att klara det, krävs att man litar på varandra. Att man kan säga sådant som inte senare vänds emot en. Dagens partiledare tycks inte ha den relationen att detta är möjligt - vare sig över "blockgränserna" eller inom Alliansen. Där har vi tre tuppar - ordet är förstås rent könsmässigt fel valt - som vill positionera sig som ledare för borgerligheten på ett aggressivt sätt.

    SvaraRadera
  16. Om man inte balanserar empatin med egenintresse är man nog snart bortselekterad i den här världen. En del moderna miljövänner verkar inte tro att den ganska grymma evolutionsprocess som har skapat oss har någon relevans i dagens värld. I dagens värld skall man bara vara extremt snäll för att allt skall gå bra. Det förefaller mig ganska fjantigt att tro att verkligheten helt bytte logik någon gång efter andra världskriget. Men det är väl precis vad många här tror, inte minst Birger. Förefaller det. Ibland åtminstone, men Birger gör ju klart här ovan att empatin kan ta slut.

    Den som är väldigt snäll måste också vara väldigt stark, skulle jag vilja hävda. Men en sådan tes är förmodligen hädelse för ett antal människor som participerar i den här bloggen. Jag betraktar den dock som alldeles sann.

    SvaraRadera
  17. Om någon har bränt ner ett hus så att de inneboende som överlevt branden måste evakuera och hitta någon annan bostad så brukar man i allmänhet ställa pyromanen inför rätta och kräva ansvar och kompensation från förövaren.

    I sverige däremot så låter man pyromanen gå helt fri och bråkar istället om var brottsoffren ska ta vägen och vem i kvarteret som ska betala för det.

    Om denna pyroman råkar vara en obotlig seriepyroman som ständigt sysslar med detta kanske man skulle börja utkräva ansvar av pyromanen?

    1.1 Syria 1949
    1.2 Iran 1953
    1.3 Guatemala 1954
    1.4 Indonesia 1958
    1.5 Cuba 1959
    1.6 Iraq 1960–63
    1.7 Democratic Republic of the Congo 1960–65
    1.8 Dominican Republic 1961
    1.9 South Vietnam 1963
    1.10 Brazil 1964
    1.11 Chile 1970–73
    1.12 Afghanistan 1979–89
    1.13 Turkey 1980
    1.14 Poland 1980–89
    1.15 Nicaragua 1981–90
    1.15.1 Destablization through CIA assets
    1.15.2 Arming the Contras
    2 Post–Cold War
    2.1 Iraq 1992–96
    2.2 Venezuela 2002
    2.3 Iran 2005–present

    Och nu Syrien, Ukraina, Libyen etc

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, redan under 1880-talet var denna pyroman aktiv i hundratal länder...

      Radera
  18. BIRGER: Du har rätta angående EU:s gränskontroll, Ungern och Merkel.
    Du har också rätt vad gäller vikten av civil olydnad

    Fred Lane

    SvaraRadera
  19. Kommunalrådet skall inte be om ursäkt. Det är den som dummar sig på det allmännas bekostnad som skall det! Alltså Morgan Johansson. Men kommunalrådet har fel då han säger att han kan ordna (kompetenta) lärare om han får LITE TID på sig.
    Att inbilla sig att det går att skaffa fram kompetenta lärare i alla ämnen till alla elever i Sverige är en illusion, om det skall ske inom 10 år. Det är mycket hög tid att sluta att prata om elevers rätt till allt möjligt som inte finns, och som de inte heller vill ha! T ex kompetenta kemilärare med gott om schemalagd tid på välutrustade laboratorier. Det har inte funnits sedan skolan kommunaliserades respektive privatiserades. Det råder också stor brist på riktiga kemielever d v s människor som är beredda att ägna tid och kraft att sätta sig in i kemin. Många måste satsa rätt hårt för att komma in i ämnet.
    Det är hög tid att inse att t ex kemiundervisningen av kompetent lärare måste ransoneras till de elever som är intresserade, och skaffar sig så mycket kunskaper att det är värt att gå vidare och inte saboterar säkerheten på laboratoriet. Allt detta var självklarheter fram till 70-talet.
    Det räcker således inte med att säga att det också krävs lärare!!
    Utan kemikunskaper är det mycket svårt att t ex kunna granska ekosystem, mat och vatten kritiskt.
    Claes

    SvaraRadera
  20. Det som görs nu är att allianspartierna inväntar rätt tillfälle, dvs när regeringen klantat sig tillräckligt mycket (tältläger, oändliga mängder med PUT etc), då lägger man en gemensam reservation och framstår hos folk som nationens räddare när regeringen tvingas avgå. Vi går mot en tidsperiod då vad som helst kommer få erkännande vara än bättre än det som i dag kallas "Regeringen".

    SvaraRadera
  21. http://www.svd.se/rosling-har-fel-om-jordens-befolkning

    "Rosling har fel om Jordens befolkning" skriver Wijkman m fl i SvD. Vi måste sluta ta Hans Rosling på så stort allvar, då han är en tämligen typisk Folkpartityp. Jag har haft på känn att han borde nomineras till årets folkförvillare eller något ännu maffigare. Men våra liberala media blir förstås alldeles till sig i brallorna och gör vågen när han på alldeles extremt tvivelaktiga grunder hävdar att allt kommer fixa sig mer eller mindre av sig själv. Det har tyvärr föga med verkligheten att göra. Läs debattartikeln!

    SvaraRadera
  22. Bra skrivet Birger, mycket klarsynt! Önskar också att du var kvar i politiken.
    /Maja, Falun

    SvaraRadera
  23. Som politiker anser jag att man måste vända på resonemanget och fråga folket i en demokrati vad de tycker är rimligt.

    1. Vilken grön ram ska Sverige ha? Ska vi skydda vår artrikedom? Ska vi ha varg, björn lo, etc. eller ska Sverige förtäta befolkningsmängden och utrota fler arter och sikta på att bli trångbott likt Belgien eller Nederländerna?

    2. Vilken röd ram ska vi ha? Vilken standard vill vi leva med inom denna gröna ram? Vilken jämlikhet vill vi ha? Vilken nivå av jämlikhet skapar mest lycka för oss alla tillsammans?

    3. Sedan fråga folket om hur stor andel av vår budget vi ska hjälpa andra folk. Vidare om vi ska hjälpa långsiktigt och förebyggande eller kortsiktigt, förvirrat och panikartat.

    ---

    Jag anser att det är en viktig egenskap hos varje politiker som ska leda Sverige att:

    1. Lyssna på hela folkets vilja och söka enhet och förståelse.
    2. Ha förmåga att tänka rätt i flera steg och vara pedagogisk.
    3. Flexibilitet. Ändra sig när man upptäcker att man gjort fel eller när man upptäcker att förutsättningarna förändras.

    Jag anser att det är folkets uppgift att välja sådana politiker.

    SvaraRadera
  24. Mycket empatiskt och bra skrivet av Birger, särskilt att se kommunalrådets utbrott som en varningsklocka om att orken börjar ta slut hos de som sliter hårdast med att hjälpa. Det är att se bortom vårt klumpiga språk och se det skriande behovet hos människan bakom orden.

    Birger vågar se längre än de flesta och uttrycka det som många känner men inte kan sätta rätt ord på. Följande citat från Birgers text är extremt viktigt att förstå till fullo, det rymmer oceaner av vishet:

    "Den allra vackraste stigen kanske inte självklart - även om möjligheten finns - leder till en plats där humanismen får näring, den kanske istället leder till en plats där empatin dör, till de bruna träsken trots att vägskylten lovade något annat."

    När vi talar om empati glömmer vi ofta något grundläggande: för att kunna visa empati måste vi först visa självempati. Vilka behov har jag för att kunna fungera väl och orka vara empatisk utåt? Det samma gäller för en nation: om nationen ska kunna visa kollektiv empati behöver nationen först visa empati med de svaga inom nationen. Vilka behov måste uppfyllas i samhället för att vi ska må bra och orka visa empati mot andra folk, utan att slitas i stycken av inre konflikter?

    Kan det vara så att vi måste ta hand om våra egna mest utsatta medborgare i första hand, annars börjar rädslan ta över? Många tänker troligen så här: Jag har givit mina bästa år för att bygga upp Sverige, kommer det att finnas något kvar av sjukvård, äldrevård och andra trygghetssystem när jag själv blir arbetslös, sjuk eller gammal?

    I otryggheten växer rädslan som göder det bruna. De svenskar som är mest utsatta och svaga kanske ska få bestämma hur vi ska hjälpa migranter och flyktingar? När de mest utsatta svenskarna har fått mer än de själva behöver, så kan de släppa sina egna problem och börja hjälpa migranter och flyktingar med sitt överskott. På det sättet får stödet till flyktingarna bredast möjliga empatiska bas. Det leder troligen till mer hjälp åt flyktingarna, än om politiker skänker bort de starkas överskott direkt till alla som vill ha det, och därmed hoppar över de som redan har det relativt tufft här i Sverige.

    De svenskar som känner sig mer och mer otrygga för varje tusental migranter, de blir mer och mer ovilliga att hjälpa kommunalråden att hjälpa. Till slut vågar de otrygga inte annat än att rösta på Åkesson. Vad vinner demokratin, empatin och flyktingarna på det?

    /KentS

    SvaraRadera
  25. @Solgule

    Även om SD är ett borgerligt frihandels-parti, vilket jag anser är bajs, så anser jag att de är bra på andra sätt.

    Om du vill veta vad demokratin, empatin och flyktingarna kan vinna på att rösta på Åkesson ska du ta en titt på deras flyktingpolitik och deras skuggbudget!

    Eftersom jag gjort detta redan kan jag enbart säga att SD verkar var betydligt mer fredliga (var ex. motståbdare till Afganistankriget), demokratiska (Vill ta oss ut ur det odemokratiska EU), empatiska (har en hög budget för bistånd) och sannolikt kommer hjälpa fler människor än vad de andra borgerliga frihandels-partierna gör (genom att hjälp lokalt innebär mer hjälp till fler för samma biståndspengar).

    SvaraRadera
  26. Nils-Erik Helmer
    13:22 (2 timmar sedan)

    till Martin
    Nils-Erik Helmer Birger Schlaug: "Konstigt nog är det första gången jag önskar att jag var kvar i politiken. Till och med önskar att jag varit något så främmande som statsråd. Trots att jag just nu inte har några bra svar på vad som bör göras och hur det bör göras. Det som oroar mig att ingen annan heller har det. Lika lite här i Sverige som i Europa och världen i övrigt.
    Det kanske vore bra om alla inblandade började med att erkänna det. Monterade ner de retoriska rustningar man förskansat sig bakom. Slutar prata om att man har kontroll, eller att kontroll funnits bara man själv suttit vid den formella makten. Eller att lösningen hade varit att för länge sedan stänga gränsen för att bli en ö i världen."

    Nils-Erik Helmer https://www.facebook.com/photo.php?fbid=781473095226514&set=pb.100000914935747.-2207520000.1444903361.&type=3&theater

    Never give in. Never, never, never, never -
    - in nothing, great or small, large or pretty - never give in.
    Winston Churchill

    Bild och text nedan illustrerar vilken situation vi globalt befinner oss i.

    https://www.facebook.com/photo.php?fbid=832650696775420&set=pb.100000914935747.-2207520000.1444904602.&type=3&theater

    Johan Norberg skriver i "Hjärnrevolutionen": "Vår kognitiva förmåga, resulterar i ett visst beteende, som förändrar vår förmåga, som förändrar vårt beteende och så vidare i en evig spiralrörelse. Det är verkligt och vi kan göra något åt det. Det kan vara det viktigaste, människan någonsin kommer att lära sig om sig själv."

    Allt för få är medvetna om den processen.

    https://www.youtube.com/watch?v=ZF1zNpzf8RM&feature=youtu.be

    Hälsningar / Nils-Erik

    PS
    Har Du något att tillägga innan jag sprider mailet? DS




    Avsnitt för bifogade filer
    Förhandsgranska YouTube-videoklipp Kevin Anderson - Delivering on 2°C: evolution or revolution?

    Kevin Anderson - Delivering on 2°C: evolution or revolution?

    Martin Lönnebo
    14:25 (1 timme sedan)

    till mig
    "Vi hissar inte vit flagg". "Om jag visste att jorden skulle gå under i morgon, skulle jag ändå planera mitt äppelträd idag."
    "Ingenting är så svårt att forska i som framtiden, det är mulet idag men i morgon kan det vara klart." "Nöden är uppfinningarnas moder."
    "Det är inte hopplöst så länge hoppet finns.".
    Hälsning till miljökämpar. Förmedlat av
    Martin

    SvaraRadera
  27. Det finns jätteresurser - i form av människor som vill arbeta men som inte får, på grund av det s.k. överskottsmålet.

    En gång fanns det en finansminister som hette Wigforss som begrep att resurserna växte ju fler som arbetade. Det är en kunskap som noga har suddats bort från inte bara de styrandes huven utan från nästan allas. För ju fler som är arbetslösa desto räddare blir människor och desto färre vågar opponera. Därför är det bra, ur en dels synvinkel, att många är arbetslösa.

    Pengar är inget problem, de är en fiktion. Ju mer det arbetas, desto mer som produceras, desto mer pengar kommer att behövas, desto mer pengar kan man släppa ut på marknaden genom ett enkelt knapptryck. Det som möjligen saknas är förnuftig organisation och fantasi. Men kom inte och prata om brist på resurser!

    SvaraRadera
  28. @Jan Wiklund
    "Men kom inte och prata om brist på resurser!" skriver du.

    Humankapital sett som resurs finns det numera gott om (om man nu vill se det som en resurs i vår automatiserade värld) därav arbetslösheten.

    Natur-resurser finns det inte oändligt av eftersom forskarna talar om peak nästan allting idag. Om du inte är enig i detta så frågar jag helt enkelt vilken forskning du baserar det på?

    SvaraRadera
  29. @ Nils-Erik Helmer

    Låt oss se på Europa likt man ser på en U-båt under tryck, eftersom invandring, välfärdsskatter, miljöskatter, konkurrerande handel och frihandel utgör ett slags tryck. Antag att delar av u-båten plötsligt börjar ta in enorma mängder vatten, vad är då lösningen på problemet?

    -Jo att stänga de vattentäta dörrarna från varann medan man reparerar skadorna, INTE att fylla hela U-båten med vatten. Då sjunker nämligen hela U-båten och då kan inte de vattenfria områdena av U-båten rädda de vattenskadade. De vattenskadade utrymmena måste stabiliseras eller tömmas på vatten innan de vattentäta skotten kan öppnas igen.

    En sänkt U-båt kan varken hjälpa sig själv eller hjälpa andra.

    Så älska din din nästa såsom dig själv! ...men glöm för bövelen inte bort dig själv!

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.