onsdag 4 december 2013

PISA och lite historia

Så skall då PISA bli ett slagträ i den politiska debatten. Trots att få ens har sett hur PISA-undersökningen är uppbyggd. Man ska inte överdriva dess betydelse - men inte heller strunta i den. Kanske är det många, som likt ett plötsligt uppvaknande MP, borde be om ursäkt för sin skolpolitik...

Skolans nedgång och fall är Björklunds fel, säger den opposition som uttalat sig mest högljutt. Vilket är en väl enkel förklaring.

Det är den gamla regeringens fel, säger Björklund. Vilket är en väl enkel förklaring.

Det är färre lärare idag än tidigare, säger opposition. Det är ökad lärartäthet, säger Björklund. Båda har rätt på sitt sätt. Det är kommunaliseringens fel, säger Björklund. Icke alls, säger sossarna. Delvis tror jag att Björklund har rätt. Kommunaliseringen var ett gravt felbeslut.

De som var ansvariga för kommunaliseringen finns på bilden. Göran Persson och Ylva Johansson. Göran Persson var socialdemokratisk skolminister och Ylva Johansson drev skolfrågor i Vänsterpartiet Kommunisterna. Hon fick med sig sin riksdagsgrupp att snällt rösta för kommunaliseringen - trots att man tidigare varit motståndare. Som tack fick hon bli skolminister sedan hon bytt parti och blivit socialdemokrat. Nu är hon vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet.

Miljöpartiet röstade emot kommunaliseringen. Vilket Björklund inte gärna vill minnas. Nu har V och MP bytt plats. V vill förstatliga. MP vill inte. Därmed begår MP det misstag som gör att partiet inte kommer att bli vinnare i skolfrågan, hur mycket än Gustav Fridolin försöker. Glädjande nog talar han i alla fall numera oftare om mer tid för eleverna och bättre arbetsmiljö än om ökat konsumtionsutrymme för lärarna.

Miljöpartiet motsatte sig för övrigt den variant av sanering av statens finanser som Göran Persson och Centerpartiet enats om under krisåren på 90-talet - den saneringen innebar att statens finanser räddades på kommunernas bekostnad. Skolan drabbades av nedskärningar dels genom nedskärningar av statsbidrag till kommunerna, dels genom att de kommunala socialbidragen ökade när man skar ner i de statliga trygghetsförsäkringarna. Det är från och med dessa besparingar - och avskedanden av vuxna i skolan - som nedgången i den svenska skolan inleds.

Ingenting av detta var oklart för regeringen Persson, som mycket väl hade kunnat sanera statens budget - den var i fritt fall på många sätt - genom helt andra åtgärder. T ex på det sätt som MP de facto föreslog:
  • Besparingar i socialförsäkringarna etc på så sätt att låginkomsttagare - varav  många skulle tvingas söka socialbidrag vid sjukdom och arbetslöshet med socialdemokraternas modell - inte skulle drabbas. MP ville införa ett så kallat brutet tak i alla försäkringar. Det skulle ge samma besparing som regeringen föreslog men det skulle bara drabba dem som hade råd. Inkomsttagare med låga inkomster skulle inte drabbas när man skar i socialförsäkringarna - nedskärningarna skulle bara drabba  den del av inkomsten som låg över 12 000 kr i månaden. Den delen skulle bara ersättas med 40 procent vid inkomstbortfall. Dessutom ville vi höja barnbidraget och beskatta det, vilket skulle innebära att de med låga inkomster skulle få ut mer netto, medan den med höga inkomster skulle få  ut mindre - total besparing lika stor som regeringens minskning som kom att drabba alla. Därmed skulle kommunerna inte drabbas av ökande kostnader för socialbidrag, vilket i sin tur skulle innebär att man kunde upprätthålla personaltäthet etc på skolorna istället för att börja avskeda vuxna. Med facit i handen: vilket hade varit bäst? 
  • Samtidigt som besparingarna som drabbade skolan och äldrevården sattes in gavs - utan att medierna höjde på ögonbrynen! - Försvarsmakten bemyndigande att investera 55,8 miljarder i nytt militärt materiel! Vilket fick mig att gå upp i en socialpolitisk debatt i riksdagen och säga följande: (Riksdagsprotokollet finns här).
     
    Ont om pengar, sade (statsrådet) Ingela Thalén. Men, kära le-
    damöter, ni som tittar på kabel-TV och ni däruppe på
    läktaren, det här är ju faktiskt struntprat och inget
    annat. Om två veckor i denna kammare
    kommer en majoritet att sitta och rösta för 55,8 mil-
    jarder till nybeställningar av militära medel. 55,8
    miljarder! Ibland finns det pengar. 
     
    Ibland finns det väldigt mycket pengar, och ibland
    finns det inga pengar. Då måste man ju ställa sig
    frågan: Vad är hotet mot Sverige och det svenska
    samhället i dag? Rör det sig om det militära hotet
    eller det sociala hotet? Finner man att det handlar om
    det militära hotet, så kanske man skall satsa 55,8
    miljarder på nybeställningar under de närmaste 18
    månaderna. Uppfattar man att det sociala hotet är det
    största hotet i Sverige, så känns denna prioritering
    fullständigt befängd.
     
    Politik är att vilja är det någon som har sagt.
    Statsrådet Thalén sade dessutom: Det är när vi måste
    prioritera bort något som vi prövas. Just det. Här
    väljer vi bort sociala bitar och satsar på militära va-
    pen, ledningscentraler, nya u-båtar, flundror och an-
    nat. Det är att prioritera, att välja.
     
    Därför tycker jag att det är tråkigt att så många i
    denna debatt inte har vågat ta i detta. Visserligen är ni
    allihop socialpolitiker. Men här behövs ett litet vidgat
    grepp, för ni som socialpolitiker kommer om två
    veckor att sitta här och rösta ja till 55,8 miljarder till
    militära investeringar.
     
    
    
    
    

28 kommentarer:

  1. PISA-mätningarna är i sig intressanta. Ett sätt att se på dem är att ha de som forskningsunderlag för att förstå samband inom utbildning där en kollektiv kunskap utvecklas om dessa samband.

    Ett annat sätt är att använda PISA som argument i politiska debatter.

    Sedan finns det ytterligare varianter.

    Bortsett från det svenska resultatet i PISA tycker jag att Finlands nedgång är intressant. Finland och Sverige är de länder som enligt PISA har tappat mest inom matematik. (Jag kommer inte ihåg exakt hur den listan såg ut i övriga mätta kunskapsområden.)

    Finlands nedgång menar jag exemplifierar kompexiteten i vad som påverkar PISA-resultaten. (Och kunskapsresultat i allmänhet). Länge har Sverige och andra västländer haft Finland som förebild vad gäller skolkunskaper men vad händer nu när även Finland börjar tappa?

    Sydkorea,Shanghai och andra stater/regioner, mestadels i Sydasien, har tagit tätplaceringarna i PISA. (Finlands nedgång kan inte endast förklaras av att fler länder deltar än tidigare utan medelvärdet, mätt i poäng, har sjunkit för Finland.)

    Debatten, inte minst den politiska, lär fortsätta om skolan. Frågan är om debatten leder till ökad förståelse för och kunskap om skolans kompexitet eller om debatten leder till att peka ut syndabockar.

    SvaraRadera
  2. Märkligt att MP inte vill förstatliga skolan. Trots sitt förlåt för att vi var med och sabbade skolan. Friskolereformen har orsakat en jakt på elevernas skolpeng. Saker som erbjuds gynnar inte alltid bildningsprocessen.

    Om skolan förstatligas kommer förmodligen en hel del friskolor att rensas bort. Kanske de små och bra istället för de vinstdrivande? Björklund hyllar trots det friskolereformen och beskriver den som lyckad. Vilken soppa! Vi har all anledning att vara oroliga för skolan. Frågan är väl om den ens går att förstatliga igen?

    Får vi medvetet missgynna den konkurrens och de aktörer vi redan släppt loss? Skolan har vi rätt att besluta över. Men vi har redan tagit beslut om att vi accepterar vinst i skolan och inom omsorgen. Med det är vi ganska unika. Bäst i klassen? Ett tidigare föredöme som halkar ner.
    Vänstern och Jonas Sjöstedt borde ha guldläge men de är märkbart tysta än så länge.

    SvaraRadera
  3. Det löser sig?

    http://spraktidningen.se/artiklar/2011/09/samtal-ger-battre-lasare

    "Enligt den senaste PISA undersökningen har 20 procent av Europas femtonåringar svårt att förstå vad de läser."

    Nu har EU kommissionen tillsatt en expertgrupp som ska undersöka detta.

    SvaraRadera
  4. Finns många sanningar i den här texten.

    Faktum är att kommunaliseringen av skolan nog gjorde mer för skolresultaten än friskolereformen.

    SvaraRadera

  5. Historien upprepar sig. Vad vi nu ser är början på slutet av en epok med obegränsade energitillgångar, främst fossilenergi som står för ca 75 % av förbrukningen.
    När Romarriket existerade var läskunnigheten åtminstonde i de högre klasserna rätt god. 200 år efter dess undergång var de flesta härskare analfabeter. Endast munkarna i klostren, som satt och kopierade de heliga skrifterna, kunde läsa och skriva plus några skrivare i härskarnas närhet.

    Vad vi nu ser är början på en nedåtgående kurva som kommer att följa nedgången på energikurvan för fossil energi.

    Den fossila guldåldern går mot sitt slut och ingen ersättningsenergi finns i sikte.

    SvaraRadera
  6. Varför bara koncentrera sig på PISA. Det är bara en källa, EU:s (ESLC) en annan.

    "Universitet och högskolor" "
    Intressant om "Nyckeldata om språkundervisning i europeiska skolor"

    Om medborgarutbildning i Europa m.m.

    Om utbildning och hur den är kopplad till tillväxt.

    Nu får vi sluta upp med att låtsas som om vi inte är med i EU.

    SvaraRadera
  7. Vi som gick i skolan på 50- och 60-talet hade inte alls de resurser som eleverna har idag. Ändå var resultaten mycket bättre. Det handlar alltså inte om resurser, utan om helt andra saker. Det finns ingen arbetsro i den svenska skolan, eleverna har sina tankar någon annanstans, kan inte koncentrera sig, är stressade och därför inlärningshämmade, pillar med sina smartphones, o.s.v. Hela skolmiljön är kvaddad. Lärarna är sedan själva en produkt av denna skola. De kan ingenting och klarar ingen pedagogik. Flummet fortsätter. Men bättre betalt vill de ha! Skolan är dock inte ensam om de här förhållandena. Hela samhället är stressat och okoncentrerat. Alla vill ha mer betalt, men ingen vill arbeta eller anstränga sig.

    SvaraRadera
  8. Kommunaliseringen gjorde inte mer för skolresultaten än friskolereformen.

    Styrsystemet förändrades avsikten var att decentralisera och avreglera bana väg, anpassa. Det klagas på hur skolan har varit de senaste tjugo åren. Vilken politik har vi haft? Kanske vi bör titta på det? Socialistisk? borgerlig? eller EU:s?

    SvaraRadera
  9. Göran, Menar du på fullt allvar att ingen vill arbeta eller anstränga sig? Rapporterna haglar om psykisk och fysisk ohälsa på jobbet. Håller med skolan är inte ensam om de här förhållandena. Järnvägen, apoteken, omsorgen osv.
    Överallt sliter människor och några få kammar hem vinsten.
    Arbetsmiljön diskuteras men vi kan inte gå före ens om vi vill.

    SvaraRadera
  10. Birger du och andra inom MP förutsåg vad som skulle hända dvs. riskerna med vinst. Du skrev därför en enskild motion. Hur ser du på det idag med facit i handen. Hade det räckt till? Det är så mycket som har förändrats.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  11. Dä ä fint med solidaritet mellan
    människor så att man delar på de arbeten som i varje tid bör utföras. Jag ser nu att EU åtager sig jobbet som givare medan Sverige åtar sig arbetet som mottagare av stöd för att minska
    ungdomsarbetslösheten.

    Om skolan.
    Kan det vara så att en i märklig tid blir föräldrar oroliga och att barn känner detta och att de som elever i desparata grupper har
    svårt att koncentrera sig?
    Någon sa en gång att om VI avrustade i tid så skulle vi kunna rädda Jorden, vad tror ni om det?
    Föresten spelar det överhuvudtaget någon roll vad Ni vet och vad Ni tror och vad Ni vill.
    Men det gör det väl i alla fall i det lilla livet som Vi dock har kvar!
    Om de stora anspråken är det väl bara att så fort som det går släppa taget! Vad tror Du?

    SvaraRadera
  12. Lisbeth, om det räckt till vet jag inte, men de vinstsyftande skolorna har i alla fall bidragit till att den totala skolsituationen är sämre än den borde vara. Det fira skolvalet har fått större negativ verkan - det finns också positiva sidor med med det - än vad många av oss trodde, vilket väl beror på att vi inte trodde att socialdemokraterna skulle öppna upp för de enorma klyftor i samhället som skapats på så kort tid. S öppnade upp dörren för det, de borgerliga gick in och fortsatte på det spåret. Idag vet jag inte vad jag anser om det fria skolvalet, tanken är ju bra om man bara får bort de vinstsyftande verksamheterna och åtminstone håller betydande koll på de med religiöst ägande.

    PISA-undersökningen, som jag faktiskt sett rent konkret, bygger mer på läskunnighet än man kanske kan ana. Även i matte. Läskunnigheten avtar, bokläsandet bland unga avtar, läsande av långa texter avtar, det språk som används digitalt i olika former är snuttifierat, twitter med sina 140 tecken lär skapa än större murar till de långa texterna som bygger på att man kan följa en längre tanke, koncentrera sig under längre tid, stänga ute annat. Vi lever i en tid när normen är att inte stänga ute, utan ständigt vara med i en snuttifiering som inte har med kunskapsinhämtning att göra utan med ytlig information som blinkar förbi och utan större betydelse.

    SvaraRadera
  13. Kommunaliseringen var den utlösande faktorn.
    I och med kommunaliseringen så fick t.ex. ett antal oförberedda kommunpolitiker ansvar för skolan, vilket var synnerligen olyckligt.

    Andra saker som bidrog till nedgången var att det inte var politiskt korrekt att använda förnuftet i skolpolitiken... Björklund har alltså åtminstone rätt i fråga om flummet. (Idag är det inte pk att vara kritisk till tillväxtekonomin).

    Att MP vill behålla kommunaliseringen kan hänga samman med att skolan redan har utsatts för så många förändringar. Det kan diskuteras vad som avses med en statlig skola, men personligen anser jag att staten ska betala lärarnas löner.

    H.

    SvaraRadera
  14. Jag tycker att det är konstigt att ingen nämner den kraftigt ökade invandringen som en betydande faktor för det kraftigt försämrade resultatet i PISA-undersökningen.

    Varje år tillförs den svenska skolan 10 000-tals ungdomar som inte har svenska som modersmål. Många går direkt in på högstadiet utan ens elementära kunskaper i svenska.

    Är det då konstigt att Sverige ligger i botten vad gäller läsning och läsförståelse?

    Självklart är det en del av förklaringen till de drastiskt sjunkande resultaten i Pisa-undersökningen.

    Även i matematik sjunker Sverige som en sten och det kan förklaras med att matematikuppgifterna är komplicerade och kräver god läsförståelse för att kunna lösas.

    Dålig integrationspolitik på skolans område i kombination med friskolereform, kommunalisering och detaljstyrande målrelaterade betyg bäddar för den svenska skolans stora misslyckande.

    Faktum är att när det som utbildningsminister Björklund kallar för "flumskola" bedrevs i Sverige låg vi faktiskt i topp i alla jämförande kunskapsmätningar.

    /gorg

    SvaraRadera
  15. Tack Birger för ditt svar!

    gorg, Det är säker en del av förklaringen.

    Ekot, "Expert arbetslösa ungdomar beror på svenska skolan"

    "Den höga arbetslösheten i Sverige kan bero på att det svenska skolsystemet inte fungerar. Det säger en talesperson för EU kommissionen i arbetsmarknadsfrågor Jonathan Todd till Ekot"

    Vi får nu stödpengar från EU av kommissionen. Pengar som ska gå till arbetslösheten.

    Alltså nu är vi där andra håller oss under armarna. Vi börjar likna andra länder i Europa som får stöd. Även vi (hushållen) är högt belånade. Det har talats på nyheterna om att görs ingenting så kommer andra att göra det åt oss... Kanske börjar folk att förstå att vi inte är en liten isolerad ö med starka statsfinanser.

    Är inte det ett misslyckande? Vi har snart tappat all kraft att på egen hand lösa problem?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  16. I början av 60 - talet gick jag realskolan i Finland. Vi var 48 elever i klassen, samtliga år. Det fanns absolut inget som kunde kallas stödresurser, ingen skolsköterska, ingen kurator, inga speciallärare utan det var en rektor som även undervisade i vissa ämnen samt ämneslärare.

    Någon elevdemokrati var det inte tal om - tyst i klassen var det och läxorna skulle göras. Den gamla tidens pluggskola ja, men ...jag vet fortfarande idag vad subjekt och predikat är.
    Denna skolform strider väl mot det mesta av mina uppfattningar idag men den kunskap den förmedlade för livet har aldrig varit tung att bära.

    Gunilla

    SvaraRadera
  17. Läste någonstans...
    "Maktutövning är intressant. Man kan indela den i tre arter: den tvingande, den belönande och den betingande. Jag tror att det är viktigt att ha klart för sig hur utsatt man är för maktutövning. Hur ska man annars kunna ta sitt eget liv på allvar?"

    SvaraRadera
  18. Undrar över vad händer nu om vi får stödpengar mot ungdomsarbetslösheten? Behöver vi inte själva också skjuta till egna medel? Eller får vi allt? Staten och kommunen måste ändå skjuta till egna medel (häften)?

    Det är klart att vi måste lösa ungdomsarbetslösheten och problemen i skolan. Vi kan alltså inte tacka nej? Men vi har även andra problem som t.ex. sjukvården, järnvägen osv. Kommer andra projekt att få stryka på foten utan att vi ens ser det?

    Roland du tycker att det är fint att EU åtager sig jobbet som givare och att vi åtar oss arbetet som mottagare?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  19. Invandringen verkar ha väldigt lite påverkan på skolresultatet.

    http://ekonomistas.se/2012/06/13/invandring-och-skolresultat/
    (Från 2012)

    H.

    SvaraRadera
  20. Trodde i min enfald att Vänsterpartiet var det bästa alternativet. Det var innan jag hörde Rosanna Dinamarca och hennes försvarstal för Timbaktu.
    Det finns helt uppenbart inget alternativ! Världen är spritt språngande galen. SD är naturligtvis heller inget alternativ. Därför så har jag äntligen beslutat mig för att ställa mig helt utanför och inte delta i det politiska spektaklet. För då är jag en del av vansinnet...
    I en skendemokrati kan man avstå från att rösta. Tack och lov!

    Lisbeth en ofrivillig eu medborgare

    Frid!

    SvaraRadera
  21. Birger har rätt i att de yngre har svårt att följa en längre tanke, koncentrera sig under längre tid och stänga ute annat. Det har gått upp i åldrarna och är en slags autism ungefär som ADHD. Förr fanns brist på information och ett sökande. Folk var mer öppna i sina sinnen. Idag är det överskott på information och det som inte passar in i någon ideologisk modell om tillväxt, frihet, hållbarhet, klimat och annat stängs ute.

    I min forskning om den kommande kollapsen kan jag se hur olika grupper av moralister stänger ute verkligheten. Dom är för vissa saker och mot annat och lika snurriga i skallen allihop. När kollapsen kommer har nog ungarna fullständig korslutning i sina huvuden och kan inte tänka en enda klar tanke. Många med vuxen-ADHD har kommit upp i en ålder så att de är senila. Den mentala bristen är kanske lika betydelsefull som bristen på naturresurser. Men den är naturligtvis underordnad.

    SvaraRadera
  22. På tal om Finland och Pisa:

    http://hbl.fi/nyheter/2013-12-04/537551/yle-raknar-finland-basta-pisa-landet-i-europa

    SvaraRadera
  23. Tom Südhof, nobelpristagare i medicin detta år, gick i waldorfskola som barn, enligt SR Ekot. Bra reklam för denna pedagogik.

    SvaraRadera
  24. http://www.svd.se/naringsliv/manga-satte-nog-kaffet-i-halsen_8789862.svd

    SvaraRadera
  25. Intressant kommentar från Urban Persson. Som gammal (nåja) sociolog, som kanske blir senil när jag blir ännu äldre så inser jag att det ligger något i såväl din kommentar som i Birgers kommentar om att vi (vilka vi?) är uppkopplade och mottagliga för yttre intryck i större utsträckning än för ca. 40-50 år sedan.

    Otaliga äro de akademiker som har vittnat om detta, alltifrån Guy Standing (han med prekariatet)till Bodil Jönsson, de vittnar om en förändrad tidsuppfattning där nuet är det som präglar nuet mer än vad det var för 50 år sedan.

    Anthony Giddens (brittisk sociolog) menar att människor, i varierande grad, utvecklar en "skyddshinna" mot dessa yttre intryck som sedan möjliggör utvecklandet av självtillit, pérsonlig identitet etc.

    Ta bara en sådan sak som bloggar. Idag finns det tusentals och åter tusentals bloggar som människor (inklusive vi som läser denna blogg)i varierande grad uppsöker och utbyter tankar, erfarenheter med. Om detta bloggandet och skrivandet ökar i större grad än t.ex. egen reflektion utan direkt kontakt med omgivningen, får vi antagligen en annan reflexivitet än den reflexivitet som utvecklas via t.ex. läsande och egen kontemplation.

    Margaret Archer, en annan brittisk sociolog, pekar på skillnader i reflexivitet mellan människor. Hon menar att människor för en "inre dialog" med sig själv. En dialog som utvecklas tidigt, före det att en människa har utvecklat ett socialt språk. I en studie från 2003 identifierar hon olika "reflexiviteter", t.ex. meta-reflexivitet, autonom reflexivitet och kommunikativ reflexivitet. Den sistnämnda reflexiviteten innebär att människan inte själv fullföljer en tankekedja utan behöver bekräftelse, via kommunikation med omgivningen, på huruvida hen är på rätt spår.

    SvaraRadera
  26. Trodde att du Birger som tidigare visat stora insikter om ekonomi hade sett igenom propaganda kring Perssons "nödvändiga sanering" av svensk ekonomi.

    Men tydligen så har du köpt alla nyliberala myter. Tråkigt.

    Faktum är ju att de statliga bytesbalans- och budgetunderskotten under 70- och 80-talen kraftigt överdrevs. Det var ingen kris för den "ofantliga sektorn" svensk ekonomi mådde i jämförelse med övriga OECD-länder relativt väl.

    När sedan finansmarknaderna avreglerades helt enligt nyliberalt recept i mitten på 80-talet bäddades för fastighetsbubblan och den efterföljande kraschen.

    Skattereformen i början av 90-talet förs ungefär samtidigt fram som ett nyliberalt mästerverk. I huvudsak ersätter man omfördelande progressiva kapital- och inkomstskatter med regressiva omsättningsskatter. Mer åt de rika och särskilt exportindustrin som redan hade gynnats av de återkommande devalveringarna.

    Incitamenten skulle bli så fantastiskt ordnade att intäkterna i budgeten utan problem kunde undvara 100 miljarder och ersättas av "dynamiska effekter". De dynamiska effekterna uteblev dock.

    Samtidigt spekulerar framförallt svenskt industrikapital sönder den svenska fasta växelkursen.

    Och när sedan extrema räntor och den kraschande fastighetsbubblan leder till att den kreditdopade överhettade ekonomiska aktiviteten avstannar så går budgeten självfallet inte att balansera.

    Automatiska stabilisatorer som det relativt väl utbyggda försäkringssystemet upprätthåller aktiviteten och dämpar krisen men det kan inte nyliberalerna acceptera. Det här är deras chans att i grunden avskaffa det socialdemokratiska välfärdssamhället. Den tredje vägen som skulle låta stora delar av befolkningen få ta del av vinsterna av den kapitalistiska produktionen.

    Då börjar Perssons steg 2 i attacken mot lönerna och den svenska välfärden till förmån för exportindustrin. Försäkringssystemen förstördes och lönenivåerna tvingades ner genom massarbetslösheten. Den största delen av arbetslösheten skapades av neddragningarna i offentlig sektor.

    Vinsterna i privat sektor skulle däremot tillåtas skjuta i höjden för enligt den nyliberala teorin skulle det leda till ökade investeringar. Problemet var att investeringarna inte ökade utan minskade mot bakgrund av att efterfrågan försvann. Varför skulle privat sektor investera för att producera varor och tjänster som det inte fanns efterfrågan för. Vinsterna försvann istället till aktieägarna och den internationella finansbubblans uppbyggande.

    Först när nedskärningarna avstannade och den internationella konjunkturen stod på topp började den svenska ekonomin långsamt repa sig från det nyliberala stålbadet. Konsekvenserna var dock en massarbetslöshet som vi ännu inte är i närheten av att få bukt med, ett raserat försäkringssystem, en försämrad sjukvård, omsorg och skola, enorma privata vinster, ett ojämlikt skattesystem och en lägre löneandel.

    För framtiden måste historieskrivningen ifrågasättas! Annars kommer vi göra om samma misstag när den svenska ekonomin på nytt kraschar p.g.a. den absurda finansmarknaden och de nyliberala teorierna som ignorerar den privata skuldsättningen och helt bortser från att offentliga överskott suger ut den privata sektorn och skapar arbetslösheten.

    En stat med en egen valuta och flytande växelkurs kan alltid spendera vad den behöver om den beaktar inflationsrisken och har en öppen politisk debatt om lämplig nivå på den offentliga sektorns del av ekonomin. Budgetregler är endast självpåtagna restriktioner.

    Nästa kris måste mötas med enorma offentliga satsningar för att anpassa det svenska samhället för en framtid med mindre tillgång på energi och ändliga resurser. Det kommer marknaden aldrig att göra självmant men det är en ödesfråga för alla som bor i det här landet. Alla behövs i detta projekt för framtiden men vi kommer missa chansen att implementera det om vi fortfarande är fast i det nyliberala ekonomiska myterna.

    SvaraRadera
  27. Roland, du tycker att det är fint att EU åtager sig jobbet som givare och att vi åtar oss arbetet som mottagare?
    Lisbeth

    Nej!!!
    Alienationen leder till ökad kriminalitet. Bl.a.annat.
    Man bli p.g.a. vanmakt allt mer lika de kriminella som styr Sverige som styrs av de som gör pengarna.
    Och alla är vi små och vanmäktiga och styrs av de opåverkbara systemen som Jävulen har skapat.
    Lisbeth, blev Du gladare nu?

    Roland

    SvaraRadera
  28. Roland, Nej jag blir inte gladare av "som Jävulen har skapat" Sedan så tror jag inte att de (systemen) behöver vara opåverkbara. Tror inte att vi är så små och vanmäktiga heller. "Lite" smådjävliga bara :) Småpåvar...

    Lisbeth

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.