torsdag 31 mars 2011

Nya språkrör tycks gilla kyrkan

Själv är jag förundrad icke-troende...
Gustav Fridolin och Åsa Romson är två ledare med stor tro på kyrkan. Det skriver den kristna dagstidningen Dagen som också berättar att Gustav besöker Svenska kyrkan "så ofta han kan".  

Åsa Romson säger, enligt Dagen, att hon är stolt över att vara medlem i kyrkan när hon ser hur den "står upp för medmänsklighet". Hon är inte en aktiv kyrkobesökare, men säger sig tro på "någon typ av Gud".

Håkan Juholt har meddelat att han blivit medlem i Svenska kyrkan efter några år utanför, av ungefär samma skäl som Åsa Romson om jag förstått det rätt.

De rödgröna tycks vara entusiastiska inför kyrkan, kristendom och Gud. Medan vi har en statsminister från ett högerparti, med rötter i konservatismen, som lämnat kyrkan. Å andra sidan ställde landets utrikesminister Carl Bildt upp i kyrkovalet i sin valkrets på Östermalm.

Personligen anser jag att ett rimligt personligt krav för att ställa upp i kyrkofullmäktige är att man tror på trosbekännelsen. Något som väl rimligen också bör vara ett grundkrav för den som kallar sig kristen och/eller är medlem i kyrkan. Trosbekännelsen lyder:

Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.

Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.

Vi tror ock på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.


Att ställa upp i kyrkofullmäktige utan att tro på detta anser jag vara på gränsen till osmakligt. Personligen anser jag att den som är medlem i kyrkan, och säger sig tro på kristendomens Gud, också rimligen bör tro på något så grundläggande i kristendomen som det som framgår av trosbekännelsen: således bland annat att Jesus avlades av den Helige ande, att de döda skall uppstå, att ett evigt liv väntar och att Gud Fader har skapat himmel och jord.

Själv är jag inte medlem i någon kyrka, och kan givetvis inte kalla mig kristen - bland annat av det skälet att jag skulle ljuga om jag uttalade trosbekännelsen.  Men inte minst som språkrör i stressiga valrörelsen, besökte jag ofta kyrkorummet, när det inte pågick predikningar eller annat, för att få en lugn, ro, ensamhet och tystnad. Istället för kyrkoskatt la jag en slant i kollektbössan, som tack för lånet av lokalen och möjligheten att utan störande pladder få tänka långa tankar.

24 kommentarer:

  1. Anpassar inte politiker sina uttalanden efter den läsekrets som antas ta del av dem?

    Om Gustav går i kyrkan så ofta han kan så bör det rimligen vara titt som tätt, för det är klart att man kan väldigt ofta.

    Trosbekännelsen är nog alltför magstark för de flesta som är medlemmar i Svenska kyrkan.

    SvaraRadera
  2. Tyvärr, ännu en anledning att misstro mitt forna mp, när kommande språkrör erkänner sig förlorade i vidskeplighetens töcken.
    Hur kan detta, år 2011, vara möjligt? Hur kan unga välutbildade, till synes intelligenta och intellektuella människor ty sig till sagor och skrönor? Vart tog vetenskapen vägen?

    F.d. miljöpartist

    SvaraRadera
  3. ”Hur kan detta, år 2011, vara möjligt? Hur kan unga välutbildade, till synes intelligenta och intellektuella människor ty sig till sagor och skrönor? Vart tog vetenskapen vägen?”

    Livet är mystiskt och magiskt. Kvantfysiken, kosmologin och biokemin närmar sig alltmer det magiker och mystiker har pratat om i alla tider.
    Boken ”Vad vet vi – egentligen?!” är fylld av häpnadsväckande forskning. Med hjälp av över ett dussin forskare och teoretiker tar den dig genom kvantfysikens spegel till ett universum som är mera bisarrt och levande än du någonsin har kunnat föreställa dig.

    SvaraRadera
  4. Boken bygger på den omtalade dokumentären What the bleep do we know?! och innehåller en hel del pseudovetenskap.. kritik hittas ganska enkelt på webben.

    SvaraRadera
  5. Jag är medlem i Svenska Kyrkan, inte troende. Men det är en samhällsinstitution som jag inte skulle vilja vara utan, och därför betalar jag troget min kyrkoavgift. På samma sätt som jag betalar tv-licensen utan att titta på tv särskilt mycket.

    Trosbekännelsen ger jag inte mycket för, men om jag vid enstaka tillfällen besöker en gudstjänst så läser jag med utan att må dåligt. För den säger "Vi tror på" inte "Jag tror på."

    På samma sätt som man kan säga "Vi (i Sverige) ger bidrag till hushållsnära tjänster" eller "Vi skickar flygplan till Libyen". Oavsett vad man tycker om själva sakfrågan så inkluderar man sig i ett Vi som man trots allt kan tänka sig att vara med i.

    Tack för en bra blogg förresten:-)
    /D

    SvaraRadera
  6. Det är intressant att vi har språkrör som uttalar sig på det sättet, liksom att vi har en socialdemokratisk ledare som är medlem i kyrkan och en moderat som inte är det.

    Jag delar din åsikt att den som är med i kyrkofullmäktige etc skall stå upp för trosbekännelsen som ju hela kyrkans tro bygger på! Däremot kan jag tänka mig att land i samma uppfattning som D när det gäller medlemskap i kyrkan. Men det är väl för att jag är medlem, sällan går i kyrkan och definitivt inte skulle ens viska trosbekännelsen. Känner mig som en hycklare, men det får gå för den här gången. Vill också tacka för en bra blogg!
    Volucu

    SvaraRadera
  7. Hähä, jag tror det stör Birger att Fridolin är religiös och går i kyrkan så ofta han kan (om det nu är sant och inte bara en politisk floskel!). Du behöver bli lite störd av detta, Birger, det är bara nyttigt. Kul att höra att du sökte dig till kyrkorummet utan präst. Det är nog lite kväkare i dig!

    SvaraRadera
  8. Det finns faktiskt en sammanslutning inom kyrkofullmäktige etc som heter Miljöpartister i kyrkan.
    Varken Reinfeldt eller Sahlin anser sig ha råd att betala kyrkoavgift. Däremot är deras respektive medlemmar. De kan därför gratis (och osolidariskt) hänga med dessa om det är något intressant i kyrkan. Reinfeldt gifte sig ju också kyrkligt, tack vare att Filippa betalar kyrkoavgift.
    Den kristna tron känns för mig som en stor trygghet, samtidigt som man inte behöver känna sig ensam.
    Roligt att Birger uppskattade lugnet i kyrkorummet.

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  10. I USA finns en, framför allt kristen, teologisk tolkningstradition, »processteologi« som bl.a. bygger på Alfred North Whiteheads "processfilosofi" – en filosofi som bl.a. många kvantfysiker (som definitivt inte sysslar med pseudovetenskap) intresserat sig för. Dess världsbild, panenteism, är närbesläktad med panteismen, men går lite längre genom att inkludera en hypotetisk ('gudomlig') "förlängning" av materien bortom det som vi direkt kan registrera genom våra sinnesorgan och vetenskapliga instrument. Det skulle betyda, med Whiteheads ord att "It is as true to say that God creates the World, as that the World creates God".
    Den som är intresserad kan försöka ta sig igenom åtminstone delar av min pdf: http://home.swipnet.se/bo_herlin/pdf/tpo-ti.pdf
    (Ämnet är svårt, och tyvärr har jag nog inte lyckats ändra på detta faktum.

    SvaraRadera
  11. Birger är nog egentligen kväkare utan att veta om det. Sökande, öppen för något mer än det materiella, söker i sitt inre efter svar, söker det tysta rummet och tycker Jesus var en bra filosof. Som kväkare erkänner man att man inte vet ett dyft om Jesus var Guds son (en del kväkare tror det, andra inte)

    Kväkarna tror att det finns något av Gud i varje människa. Därför vänder vi oss mot alla former av våld, och tolerans är mycket viktigt för kväkarna. Det finns medlemmar i samfundet som inte betecknar sig som kristna.

    Jesus anses vara en speciellt inspirerad person, men inte principiellt annorlunda än andra människor. Det svenska kväkarnas stora namn var Elin Wägners väninna Emilia Fogelklou och hon satte tonen när hon på 1920-talet skrev: »Stackars Jesus, bara man ville dyrka honom lite mindre och höra på honom lite mer.»

    Kväkarna är inte detsamma som Shakers, som många fått för sig. Kväkarna har inte en dyster syn på varje sig kroppslig kärlek eller annan kärlek. Man är övertygad om att alla människor innerst inne kan finna svar på vad som är rätt och fel, gott och ont och vilken väg man egentligen bör följa. Det gäller att ge sig tid att lyssna, att, som Birger skrivit i andra sammanhang, tänka långa tankar.
    Funderare

    SvaraRadera
  12. Birger.

    Med din belästhet, inte minst i ämnet Wägner och hennes andlighet, så är det troligt att du har insikt i kväkarnas samfund.

    Därför vet du också att det finns andra kristna mallar än den du refererar till, dvs Svenska kyrkan.

    Även jag kände att Svenska kyrkans bekännelse gnagde på min själ. Därför sökte jag alternativ. Valet föll då på Kristensamfundet (sökord).

    Begreppet "vidskeplighet" är relativt. Vetenskapen tror sig ha monopol på sin tolkning av Sanningen. Obs, att vi gärna säger "vetenskapen" som om det bara funnes en. Det gillar Vetenskapen. Men Sanningen är större än labbet. Det påståendet gillas däremot inte alls. Inte heller att människans själ är större än en diagnos.

    SvaraRadera
  13. Jag kan rekomendera Karen Armstrongs senaste bok på området.Enligt henne talas det för mycket om Gud...

    http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/karen-armstrong-for-guds-skull-om-religionens-betydelse

    SvaraRadera
  14. Vi tror på att när vi nu vaknar upp, så förstår vi att har något annat att luta oss emot än vårt jag.
    Jaget går ut med hunden, men självet...
    Ett litet dilemma, som vi har hamnat i är att, Vi måste ta ansvar för Vårt eget liv och varandras liv och livet på den enda planet som vi kan leva på!

    Låt den tanken sjunka in några år,
    så kommer den att kännas naturlig!

    SvaraRadera
  15. Jesper Jäderkvistfre apr. 01, 02:40:00 fm

    Ja, som du själv har påpekat - vi i minoritet bör vara ödmjuka. Men Jesus verkar ju ha varit en ganska trevlig prick.

    SvaraRadera
  16. Det kan nog ses som ett nederlag för de troende, som i denna spalt försöker få BS på andra tankar, eftersom han varje gång deklarerar sig som icke troende.

    Det som söks är antagligen bättre argument för en design- eller gudsexistens, än de som hittills lagts fram.

    Sedan kan man väl undra, varför ordet ateist ska finnas med, ifall man är osäker på, om man är det.

    Bok i ämnet: Den inre vägen (2009). www.vidavinge.se

    SvaraRadera
  17. Troende ateist. Troende.

    SvaraRadera
  18. Tack för kommentarer.

    Dynape: Självfallet har vi annat att luta oss mot än vårt jag. Vem ifrågasätter det?

    Jesper: Jo, en stor filosof var han på många sätt, kanske den störste.

    Ros-mari: Intressant bok.

    Funderare (med flera): Javisst inser jag att kväkarnas tankar om livet är både sympatisk och riktigt trovärdig utifrån det du skriver.

    Bo V Herlin: Visst är kvantfysiken och annat intressant, har själv skrivit om det utifrån det faktum att den ensidigt materiella synen på världen får sig en känga. Men därifrån till att finna tillit till någon speciell religion eller trosriktning är det ju långt.

    F.d. miljöpartist: Jag tror inte att ett politiskt parti blir sämre bara för att det leds av någon som går i kyrkan. Ett politiskt parti är större än så. Tro kan, men behöver absolut inte, leda till tankar om solidaritet, icke-våld och någon sorts global rättvisa. Inte helt fel. Fast det är nog vanligare med att tron används på helt annat sätt: motivera krig, skapa vi och dom, känsla av att Jorden är ganska oviktig.

    Anonym 07:08 - jo, nog finns det något man kan kalla en inre väg, visst finns det annat än det materiella, visst är jag övertygad om att det finns hur mycket som helst som inte vi människor förstår.

    Jag brukar säga på mina föreläsningar att kunskap alltid har ett bäst-före-datum. Det som ena dagen uppfattas som Den Stora Sanningen uppfattas nästa dag som falsk kunskap eller något liknande. Och även vetenskapen blir allt mer komplicerad, ju mer vi lär oss ju svårare är det att använda "sunt förnuft" för att förstå sammanhangen.

    Men denna insikt, som till och med jag har, behöver ju inte leda till att man tror på skrifter och utsagor som är skrivna för mer än tusen år sedan.

    Livet i sig är en kraft vi inte kan förklara, min reella förståelse av Big Bang och det som inte fanns före detta ögonblick är lika obefintlig som tron på något Gud i den mening religioner oftast lägger i begreppet.

    Men medan den första teorin hela tiden prövas och fördjupas i takt med att man söker bevis, som man givetvis aldrig kommer att finna, så utgör den andra teorin en tro, baserad på heliga urkunder, som inte får ifrågasättas.

    Så tillkommer det gamla problemet: om Gud är god hur kan guden då låta all smärta, ångest och våld drabba till och med barn? Om Gud inte är god finns inte så mycket anledning att tillbe honom/henne/den/det.

    SvaraRadera
  19. Birger: Ja, det långt, också för mig, till att känna någon tillit till någon speciell trosriktning. kanske med undantag för taoismens panteism, så som den uttrycks i Dao De Jing. Men det är kanske snarast en filosofi. Vad jag däremot menar är att existensen av bl.a. processteologi visar att det finns möjligheter (om)tolka de flesta religioner, och naturvetenskap, på ett sådant sätt att de inte motsäger varandra. Men för att komma dit krävs det säkert en hel del arbete och god vilja av alla parter.

    SvaraRadera
  20. Det måste vara svårt att få dem att inte motsäga varandra, för inte ens bibeln tycks vara överens med sig själv. Då är det inte så märkligt att det ska finnas 38.000 olika inriktningar bara på självaste kristendom. Blandar man in då övriga religioner, där Jesus är Guds son i kristendomen och "bara" en profet inom Islam så får man ytterligare större problem. Sedan så lämnar man det monoteistiska och kommer till polyteismen och man har igen ännu större problem.

    "Men Jesus verkar ju ha varit en ganska trevlig prick." Nja, man får frälsning bara genom mig ska ha han ha sagt. Hur blir det då med andra troende? Och varför ska man lämna sin familj för att studera med honom? Och sedan det här med sjukvård. Han helade handikappade, vilket förstås är bra i sig (men vem designade människan egentligen med alla dessa brister?) och han tog inte ens betalt för detta. Men när farsgubben uppe i skyn har möjlighet att ge denna vård till alla, men väljer att inte göra det så måste man nog säga att han faktiskt tillåter enormt mycket elände.

    Eller, så finns han helt enkelt inte och då slipper man fundera på och slösa tid på saker som vi inte kan bevisa.

    /1984

    SvaraRadera
  21. Ja, inte är det lätt att förhålla sig på ett klokt sätt till de "heliga skrifterna". Ändå finns det, för övrigt förnuftiga, människor som av flera skäl, psykologiska, sociala m.m., inte kan tänka sig att lämna sin religion. En lösning kan då vara att inte ta skrifterna på alltför stort allvar och framför allt inte tolka dem bokstavligt, att med källkritisk blick se dem som historiska, svårtydbara dokument och att i första hand bry sig om de partier som man tycker fortfarande har något vettigt att säga. De kristna processteologerna betraktar t.ex. inte 'Gud' som allsmäktig, annat än i betydelsen att det är något som befinner sig 'bortom' det tredimensionella rummet, och inom vissa gränser interagerar med händelser i det - vilket inte motsägs av naturvetenskapen.

    SvaraRadera
  22. Om man nu inte är övertygad om att det finns något som är större än människan, en designer eller vad vi ska kalla det, och man samtidigt inte är tvärsäker på att det motsatta, ateismen, är en realitet (utöver att den är en tro), så varför ska man då med automatik sälla sig till det senare lägret? Varför kan man inte liksom sväva neutralt mitt emellan, och där vara öppen för alla argument. Vilka man sedan tar till sig, se det är en annan fråga.

    SvaraRadera
  23. Enligt det jag har observerat så är de flesta ateister åtminstone delvis agnostiska, och det gäller även de som är mest synligt ateistiska så som Hitchens och Dawkins. Detta för att man inte kan veta med säkerhet, så det finns en hel del vetenskapligt tänkande bakom det hela.

    SvaraRadera
  24. Precis som någon längre upp påpekar så är Trosbekännelsen kyrkans bekännelse. Detta tror kyrkan på. Som enskild kan jag tvivla, undra, tveka - men får ändå vara med.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.