Vi är övertygade om att en debatt om en annan modell för samhällsutvecklingen skulle engagera och gillas av många människor.
Det handlar helt enkelt om ett nytt steg i samhällsutvecklingen.
Om inte de politiska partierna förmår samtala om detta hamnar de vid sidan av debatten i en för framtiden helt avgörande fråga.
I ett sådant läge vore nya partibildningar en logisk konsekvens.
Den brittiska regeringens hållbarhetskommission har vågat ta upp en sådan modell i boken ”Prosperity without Growth” som nu debatteras livligt i flera europeiska länder. Vågar Fredrik Reinfeldt beställa en sådan svensk utredning om tillväxtens gränser?
Anders Wijkman – f.d. Europaparlamentariker, rådgivare SEI, Annika Carlsson-Kanyama – forskare, Birger Schlaug – samhällsdebattör, Christer Sanne – forskare och författare, David Jonstad – chefredaktör för klimatmagasinet Effekt, Johan Olsson – initiativtagare till nätverket Steg 3, Katarina Bjärvall – journalist och författare, Kia Andreasson – kommunalråd, Lennart Fernström – VD Fria Tidningar , Nina Björk – kulturskribent och författare, Per Grankvist – journalist och författare, Stefan Edman - författare, hederdoktor
Steg 3 är ett nybildat nätverk som vill få igång en debatt om tillväxtens gränser och stimulera ett kreativt idéutbyte kring hållbara lösningar för framtiden. På nätverkets hemsida www.steg3.se har en kampanj dragits igång
.Detta var avslutningen på en artikel som idag är införd i Göteborgs Posten och där STEG 3 officiellt presenterar sig. Hela artikeln kan du läsa HÄR!
Från STEG 3:s hemsida:
Vi är fastlåsta i en samhällsmodell som kräver ständig tillväxt för att fungera. Allt mer tyder på att det kan vara en miljömässigt ohållbar modell på sikt. Men trots alla varningssignaler lyser denna fråga med sin frånvaro inom politiken och samhällsdebatten.
Vi skulle kunna påbörja diskussionen nu och hitta lösningar i god tid. Men istället låtsas de flesta som att problemet inte finns. Vi anser att det är hög tid att på ett öppet och ödmjukt sätt se över vår inställning till produktion, konsumtion, arbete och tillväxt. Låt oss släppa loss kreativiteten i samhället och hitta en långsiktigt hållbar väg. Det är dags att fundera på hur Steg 3 skulle kunna se ut.
Av absolut största vikt!
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaLycka till !!
Hoppas till högre makter att ni får gehör.
Att ni lyckas lösa upp "fångarnas dilemma".
Eric
http://ericsecher.blogspot.com/2010/11/steg-3-och-4.html
Härligt Steg3! Hoppas detta kan bli en start på nåt nytt. Jag är så trött på den etablerade retoriken där tillväxt per definition är av godo.
SvaraRaderaBS: Du som vart i/är i politikens centrum, vet politiker om detta problem men väljer att blunda eftersom det vore politiskt självmord att nämna det eller är man genuint oförstående (vilket jag har väldigt svårt att se)?
Den som sörjer mp som drivande i denna fråga, kan nedan med sann grön glädje ta del av vårt förhoppningsvis nästa kvinnliga språkrörs – ANNIKA LILLEMETS - nyligen hållna riksdagstal.
SvaraRaderaNi hittar henne i anförande 123:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2010/11:9
Farväl till socialdemokraterna Eriksson och Valtersson och välkommen Lillemets!
11.25 Tack för tipset ! Klockrent. Det finns hopp.
SvaraRadera(Jösses, vilka ordmassor i riksdagen.
Men i en fungerande demokrati är det väl där,vid källan, man borde lyssna. Skall läsa lite noggrannare vad Jimmie hade att säga..)
Eric
Bra! Pressen på det politiska etablissemangetmåste öka så att vi åtminstone får en seriös debatt. Det är mycket viktigt att frågan inte bara kommer från vänster för att den bli svårare att avfärda. Att den bottnar i ett mer jämlikt samhälle är en annan sak. Vi kan vända på det och säga att om vi inte gör något nu kommer den frihetsdyrkande liberalismen att hotas framöver. Bara genom att handla nu kan vi rädda kapitalismen - kanske rätt retoriska vinkling
SvaraRaderaKanonbra och inte en dag för tidigt. Uppmanar er att samarbeta med aktivister. Historiskt har kriser och ekonomiska åervändsgränser lösts när intellektuella tar del i sociala rörelser, snarare än bildar egen elit. Idag i Sverige agerar forskare och samhällsdebattörer i stor utsräckning som om det inte fanns ett civilsamhälle som redan har börjat jobba för förändring.
SvaraRaderaDet finns mycket kunskap bland de grupper som såg till att t.ex. Köpenhamn fick kritik i media. Anarkister och andra ickevåldsaktivister bör få högre status för det är de som driver den demokratiska utvecklingen som ni kan etablera i finrummen. I denna rörelse finns också den nödvändiga _antirasistiska_ ingrediensen för global ekonomisk hållbar utveckling. Era visioner finns redan etablerade där, och där finns både teoretisk och praktisk kunskap om handlingsformer.
Där finns inte minst en grund av hopp att stå på, som kan motverka att era meningsmotståndare lyckas framställa era budskap som skräckpropaganda, vilket är så lätt och händer så ofta när bara ett samhällsskikt talar om förändring.
"Politics hates a vacuum. If it isn't filled with hope, someone will fill it with fear." Naomi Klein (Politiken avskyr vakuum. Fylls den inte med hopp så fylls den med rädsla.)
Annelie
Jag har två "idoler", den ena är Nina Björk och den andra är Birger Schlaug. Båda finns med! Underbart. Lennart Fernström, anarkismens egen VD, har fått ihop det med kristdemokratern Wijkman och gammelsossen Edman. Ser på Steg 3:s hemsida att socialisten Ehrenberg också finns med. FANTASTISKT!
SvaraRaderaJerka
Apropå nästa års språkrörsbyte. Det ska bli intressant att se hur kvalitativt riksvalberedningen förmår utföra sitt arbete. Kommer den t ex att avkräva språkrörskandidaterna den självklara redovisningen om i vilka frågor de skiljer sig från partiprogrammet.
SvaraRaderaI motsats till ovanstående nämnd Annika Lillemets, står t ex Mikaela Valtersson för följande ogröna linje i en av partiets allra mest centrala grundbultar:
http://schlaug.blogspot.com/2010/02/40-timmar-ett-rodgront-krav.html
Och hur realistiskt framstår det språkrörspar som det spekuleras kring, där ovanstående Valtersson är den ena parten och Gustav Fridolin den andra – och där den sistnämnde ingår i Steg 3. Tråkig tanke, men kanske är Fridolin för ung och naiv för att inse att han som grönt alibi riskerar att bli en marionett i socialdemokratiserandet av miljöpartiet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Paul_Lafargue
SvaraRadera/Eija
"Ta nu Steg3
SvaraRaderaså ska du få se
på världens idé!"
När kommer knapparna, Birger?
/ Gt
Den här debatten återkommer med jämna mellanrum, och varje gång tvingas tillväxtfobikerna ge sig. Nu är det tydligen dags igen, och då plockar jag ner alla böckerna från 70-talet som ältade denna fråga... Det är ju onödigt att köpa nya varje gång.
SvaraRaderaJag gick in och kollade vad Birger menar med tillväxt. Roligt, men föga adekvat. Den exponentiella tillväxt han talar om finns det ju ingen motsvarighet av i verklighetens samhälle. Det är således ett teoretiskt resonemang.
Nu som då presenteras inga alternativ till dagens samhälle. Vad är det för tillväxt som ska upphöra? Hur ska det gå till? Vad får vi i stället? Överlever marknaden? Får vi en diktatur? Det börjar likna klimatdebatten - boten är värre än soten.
Berntsson vet alltså att resultatet är hemskt och säger samtidigt att han inte vet vad det är för resultat. Inte mycket kritik att att på allvar där. Det är sannerligen den kritiken som borde förklara sig, snarare än att ifrågasätta andra.
SvaraRadera...................................
SvaraRaderaSteg3
Söndagen den 7 november 2010
kan vara avstampen för en
vändning.
...................................
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaBra med brett politiskt stöd så ingen kan anklaga det här för kommunistiska ideer (vilket det i stort sett är). Läste just sanningskommissionernas rapporter från marknadsliberalismens föregångsländer, uppbackade av USA och hyllade av alla västländer som företags paradis. Det var inte ett dugg bättre än Sovjetunionen. Läs själva. http://web.archive.org/web/20031004074316/nuncamas.org/english/library/nevagain/nevagain_001.htm
SvaraRaderaArtikeln är bra.
SvaraRaderaHoppas att det här kan bli en rörelse.
Vi behöver ett parti som inte är berett att kompromissa bort klimat och miljö för att skapa allianser med tillväxtpartierna.
Det är redan en rörelse.
SvaraRaderaMen den brukar i svensk mainstream media beskrivas som social oro och av poliser i rätten som bråk. De som är med brukar terroriseras med helipkopotrar på låg höjd över tältdemonstrationer och bli allmänt hackade på som utomparlamentariskt drägg. På anställningsintervjuer frågas ängsligt om vi som verkar kunna vara så här samhällskritiska i vardagen tänkt över om vi verkligen vill ha jobbet på universitet. När samma människor utsätts för hot får de trots myndigheters vetskap inte information om detta utan snarare blir de själva misstänkliggjorda och åsiktsregistrerade. Det har i Sverige som enda land blivit normalt att se demonstrationer som odemokratiskt och det finns knappast ett annat land i världen där samhällsdebattörer skulle komma undan med att likställa anarkistiskt ickevåld med faran i högerextremism.
Sverige är ett så lydigt land, med så högt förtroende för att någon i Stockholm ska ordna allt, och gör de inte det så kan vi åtminstone skylla på dem för att inget hände. Så erkänn för sjutton gubbar dem som redan gör detta till en rörelse. Det finns redan en att ansluta sig till. Där har man inte bara fattat tillväxtproblematikens allvar, utan ser också vilket enormt motstånd som erbjuds av stats- elitkultur- och marknadskrafter när människor utan status ifrågasätter normer.
Annelie
Annelie. Uppskattar verkligen dina (karakteristiska) inlägg. Du har rätt, alldeles för lydiga.
SvaraRaderaEric
Visst, Annelie, du har rätt!
SvaraRaderaAnnelie, det är nog mycket få som likställer anarkistisk icke-våld med högerextremism. Det är snarare så att i den punkt där "anarkistisk icke-våld" (t ex demonstrationer utanför pälsaffärer eller restauranger som bryter fackliga avtal etc)) eventuellt övergår till hot mot pälshandlares eller restaurangägarnas familjer kan man faktiskt dra paralleller mellan högerextremism eftersom både bygger på skapade av rädsla, ofta i anonym feg form.
SvaraRaderaTvärtom är det väl ändå så att vissa former av det jag tror du menar är "anarkistiskt icke-våld" snarare får positivt mediautrymme, och människors uppskattning. Djurrättsalliansens uppmärksammade filmningar är ett sådant exempel. På liknande tema släpper djurrättsaktivister ut minkar, vilket inte alls möts med uppskattning utan snarare likställs med terror än med etik. Just etik, även om människor fort glömmer,är det som uppskattas hos den "icke-våldsliga anarkismen."
Anders Z.
Anders Z, vi har olika erfarenheter verkar det som, men roligt att höra att du uppfattar det som att folk kan se skillnad, jag hoppas dessa personer är fler än vad jag uppfattar det som.
SvaraRaderaJag menar fortfarande att utomparlamentariskt ickevåld, tillämpat av såväl anarkister som andra, framställs som farligt när det inte alls är det. Vi har poliser som underlåter i rättssalen att berätta vad demonstranter gjort och inte gjort så människor döms för brott de inte begått. Vi har djurrättsaktivister som trots ickevåldsmetoder blir misstänkliggjorda för att "eventuellt" hota och syssla med andra odemokratiska metoder, vi har fackföreningar som smutskastas av dagspressen för metoder som är fullt lagliga. Vi har universitetskurser där man helt okritiskt lär ut att den som vill jobba för säkerhetstjänsten ska veta att demonstrationer anses vara oroligheter punkt. Vi har en polis som råder människor att vara hemma istället för att visa fredligt motstånd mot rasister eftersom det kan bli oroligt på stan. Vi har en mediabevakning av demonstrationer som får folk i allmänhet att tro att det hela går i bästa fall går ut på att kasta ägg.
Förutom när det gäller denna utomparlamentariska demokratiska verksamhet har vi har universitet som (mot reglerna) vägrar tillåta bokbord med info från fredsrörelsen (som råkar vara vänsteraktivister). Vi har rektorer som ringer och säger att lärare kan få problem om de låter studenter ha informationsmöte om skolans samarbeten med forskningscentra som utvecklar teknik använd för folkrättsbrott enligt FN. Vi har fredsorganisationer (som råkar företrädas av muslimer) som nekas inträde av polisen som åhörare på föreläsningar med Vilks. Vi har med andra ord normaliserat misstänkliggöranden av människor som är aktiva i civilsamhället och som inte företräder det som är normalt bland myndighetsanknutna, elitkulturella eller marknadsanknutna intressen.
Nu talade jag i förra inlägget framför allt om den sociala rörelse som jobbar mot tillväxthysterin (och som inte ska blandas samman med alla andra ovan), och den har alltid, oavsett om det är i Seattle eller Köpenhamn, mötts - inte av kritisk granskning - utan av maktuppvisning baserat på våld från myndigheter. Resten av samhället har "informerats" om denna rörelse genom skrämselpropaganda. Nu är det betydligt värre i t.ex. USA än i Sverige, men med tanke på allehandla samarbeten och ju mer inflytelserika tillväxtkritikerna blir, desto större anledning att vara medveten om orimligheten i hur denna rörelse framställs.
Vidhåller också att det är historierelativistiskt och bara kan ske i ett land utan erfarenhet av diktatur, att likställa "vänsterextrema" metoder (och i Sverige skulle detta då vara uppmaningar till pälshandlare att syssla med något annat - inte bara de verkliga hot som jag också fördömer) med högerextremism. Det är att undervärdera betydelsen av både ock. Vi har nazister och rasister som tar sina ideologier på fullt allvar i det här landet, inklusive manifesteranden av den i form av svarta listor för personliga hot, misshandel och mord (bl.a. på just vänsteraktiva). Jag menar att det är ologiskt och skamligt att undflyende jämställa dem med den utomparlmentariska vänstern - som ofta råkar vara den som tydligast uttrycker många av de ideer som nu uttrycks av Steg 3, till exempel.
Annelie
Anders Z, vi har olika erfarenheter verkar det som, men roligt att höra att du uppfattar det som att folk kan se skillnad, jag hoppas dessa personer är fler än vad jag uppfattar det som.
SvaraRaderaJag menar fortfarande att utomparlamentariskt ickevåld, tillämpat av såväl anarkister som andra, framställs som farligt när det inte alls är det. Vi har poliser som underlåter i rättssalen att berätta vad demonstranter gjort och inte gjort så människor döms för brott de inte begått. Vi har djurrättsaktivister som trots ickevåldsmetoder blir misstänkliggjorda för att "eventuellt" hota och syssla med andra odemokratiska metoder, vi har fackföreningar som smutskastas av dagspressen för metoder som är fullt lagliga. Vi har universitetskurser där man helt okritiskt lär ut att den som vill jobba för säkerhetstjänsten ska veta att demonstrationer anses vara oroligheter punkt. Vi har en polis som råder människor att vara hemma istället för att visa fredligt motstånd mot rasister eftersom det kan bli oroligt på stan. Vi har en mediabevakning av demonstrationer som får folk i allmänhet att tro att det hela går i bästa fall går ut på att kasta ägg.
Förutom när det gäller denna utomparlamentariska demokratiska verksamhet har vi har universitet som (mot reglerna) vägrar tillåta bokbord med info från fredsrörelsen (som råkar vara vänsteraktivister). Vi har rektorer som ringer och säger att lärare kan få problem om de låter studenter ha informationsmöte om skolans samarbeten med forskningscentra som utvecklar teknik använd för folkrättsbrott enligt FN. Vi har fredsorganisationer (som råkar företrädas av muslimer) som nekas inträde av polisen som åhörare på föreläsningar med Vilks. Vi har med andra ord normaliserat misstänkliggöranden av människor som är aktiva i civilsamhället och som inte företräder det som är normalt bland myndighetsanknutna, elitkulturella eller marknadsanknutna intressen.
Nu talade jag i förra inlägget framför allt om den sociala rörelse som jobbar mot tillväxthysterin (och som inte ska blandas samman med alla andra ovan), och den har alltid, oavsett om det är i Seattle eller Köpenhamn, mötts - inte av kritisk granskning - utan av maktuppvisning baserat på våld från myndigheter. Resten av samhället har "informerats" om denna rörelse genom skrämselpropaganda. Nu är det betydligt värre i t.ex. USA än i Sverige, men med tanke på allehandla samarbeten och ju mer inflytelserika tillväxtkritikerna blir, desto större anledning att vara medveten om orimligheten i hur denna rörelse framställs.
Vidhåller också att det är historierelativistiskt och bara kan ske i ett land utan erfarenhet av diktatur, att likställa "vänsterextrema" metoder (och i Sverige skulle detta då vara uppmaningar till pälshandlare att syssla med något annat - inte bara de verkliga hot som jag också fördömer) med högerextremism. Det är att undervärdera betydelsen av både ock. Vi har nazister och rasister som tar sina ideologier på fullt allvar i det här landet, inklusive manifesteranden av den i form av svarta listor för personliga hot, misshandel och mord (bl.a. på just vänsteraktiva). Jag menar att det är ologiskt och skamligt att undflyende jämställa dem med den utomparlmentariska vänstern - som ofta råkar vara den som tydligast uttrycker många av de ideer som nu uttrycks av Steg 3, till exempel.
Annelie
Vill tillägga att demonstrationer mot rasism i allmänhet och SD, som nu efter valet, självklart ses som något gott av allt möjligt mainstream. Men är det inte symtomatiskt att vi på detta sätt visar motstånd mot en politisk som förs av några som inte har någon makt (SD) - istället för motstånd mot den maktapparat som upprätthåller de rasistiska strukturerna och mot den politik som genomförs av politiker som _har_ makt att förändra detta?
SvaraRaderaVi skulle ha rasism lika lite som tillväxthysteri om vi inte visade en sådan lydnad inför maktsymboler och makthavare.
Annelie
Jag skrev ett svar till Anders Z som lagts upp två gånger men försvunnit efter någon minut. Kommentaren ovan var ett tillägg till det svaret. Kan Birger, Mika, någon, kolla vad som blev av det och lägga tillbaka? Tack! /Annelie
SvaraRaderaPga av teknisk fel så bör denna kommentar läsas före det att Annelies 10:18 läses.
SvaraRaderaMikaela
Anders Z, vi har olika erfarenheter verkar det som, men roligt att höra att du uppfattar det som att folk kan se skillnad, jag hoppas dessa personer är fler än vad jag uppfattar det som.
Jag menar fortfarande att utomparlamentariskt ickevåld, tillämpat av såväl anarkister som andra, framställs som farligt när det inte alls är det. Vi har poliser som underlåter i rättssalen att berätta vad demonstranter gjort och inte gjort så människor döms för brott de inte begått. Vi har djurrättsaktivister som trots ickevåldsmetoder blir misstänkliggjorda för att "eventuellt" hota och syssla med andra odemokratiska metoder, vi har fackföreningar som smutskastas av dagspressen för metoder som är fullt lagliga. Vi har universitetskurser där man helt okritiskt lär ut att den som vill jobba för säkerhetstjänsten ska veta att demonstrationer anses vara oroligheter punkt. Vi har en polis som råder människor att vara hemma istället för att visa fredligt motstånd mot rasister eftersom det kan bli oroligt på stan. Vi har en mediabevakning av demonstrationer som får folk i allmänhet att tro att det hela går i bästa fall går ut på att kasta ägg.
Förutom när det gäller denna utomparlamentariska demokratiska verksamhet har vi har universitet som (mot reglerna) vägrar tillåta bokbord med info från fredsrörelsen (som råkar vara vänsteraktivister). Vi har rektorer som ringer och säger att lärare kan få problem om de låter studenter ha informationsmöte om skolans samarbeten med forskningscentra som utvecklar teknik använd för folkrättsbrott enligt FN. Vi har fredsorganisationer (som råkar företrädas av muslimer) som nekas inträde av polisen som åhörare på föreläsningar med Vilks. Vi har med andra ord normaliserat misstänkliggöranden av människor som är aktiva i civilsamhället och som inte företräder det som är normalt bland myndighetsanknutna, elitkulturella eller marknadsanknutna intressen.
Nu talade jag i förra inlägget framför allt om den sociala rörelse som jobbar mot tillväxthysterin (och som inte ska blandas samman med alla andra ovan), och den har alltid, oavsett om det är i Seattle eller Köpenhamn, mötts - inte av kritisk granskning - utan av maktuppvisning baserat på våld från myndigheter. Resten av samhället har "informerats" om denna rörelse genom skrämselpropaganda. Nu är det betydligt värre i t.ex. USA än i Sverige, men med tanke på allehandla samarbeten och ju mer inflytelserika tillväxtkritikerna blir, desto större anledning att vara medveten om orimligheten i hur denna rörelse framställs.
Vidhåller också att det är historierelativistiskt och bara kan ske i ett land utan erfarenhet av diktatur, att likställa "vänsterextrema" metoder (och i Sverige skulle detta då vara uppmaningar till pälshandlare att syssla med något annat - inte bara de verkliga hot som jag också fördömer) med högerextremism. Det är att undervärdera betydelsen av både ock. Vi har nazister och rasister som tar sina ideologier på fullt allvar i det här landet, inklusive manifesteranden av den i form av svarta listor för personliga hot, misshandel och mord (bl.a. på just vänsteraktiva). Jag menar att det är ologiskt och skamligt att undflyende jämställa dem med den utomparlmentariska vänstern - som ofta råkar vara den som tydligast uttrycker många av de ideer som nu uttrycks av Steg 3, till exempel.
Annelie
What happens? Annelies inlägg kommer och går .. hann läsa innan det försvann igen;
SvaraRaderaAtt gernomskåda maktstrukturer - en bra sammanfattning av allehanda diskussioner.
Eric
Ursäkta att jag hamnar lite vid sidan av ämnet, men detta är helt skandalöst! Se även här. Jag kan inte för mitt liv begripa hur Jordbruksverket tänker.
SvaraRaderaHaha, jag tror _inte_ det var Säpo eller amerikanska ambassaden som skojade nu, bara ett tekniskt fel, men kan inte låta bli att tänka på när jag jobbade tidigare i auktoritära stater. Där gick det till precis så - inlägg kom och gick och en gång fick vi meddelandet "this is being watched" i stora röda bokstäver.
SvaraRaderaDet går inte att genomskåda maktstrukturer utan att få sig riktigt goda skratt emellanåt :)
Annelie
Ett försök till att lägga in Annelies kommentar, nu uppdelat i två, hälsningar Birger.
SvaraRaderaAnders Z, vi har olika erfarenheter verkar det som, men roligt att höra att du uppfattar det som att folk kan se skillnad, jag hoppas dessa personer är fler än vad jag uppfattar det som.
Jag menar fortfarande att utomparlamentariskt ickevåld, tillämpat av såväl anarkister som andra, framställs som farligt när det inte alls är det. Vi har poliser som underlåter i rättssalen att berätta vad demonstranter gjort och inte gjort så människor döms för brott de inte begått. Vi har djurrättsaktivister som trots ickevåldsmetoder blir misstänkliggjorda för att "eventuellt" hota och syssla med andra odemokratiska metoder, vi har fackföreningar som smutskastas av dagspressen för metoder som är fullt lagliga. Vi har universitetskurser där man helt okritiskt lär ut att den som vill jobba för säkerhetstjänsten ska veta att demonstrationer anses vara oroligheter punkt. Vi har en polis som råder människor att vara hemma istället för att visa fredligt motstånd mot rasister eftersom det kan bli oroligt på stan. Vi har en mediabevakning av demonstrationer som får folk i allmänhet att tro att det hela går i bästa fall går ut på att kasta ägg.
Förutom när det gäller denna utomparlamentariska demokratiska verksamhet har vi har universitet som (mot reglerna) vägrar tillåta bokbord med info från fredsrörelsen (som råkar vara vänsteraktivister). Vi har rektorer som ringer och säger att lärare kan få problem om de låter studenter ha informationsmöte om skolans samarbeten med forskningscentra som utvecklar teknik använd för folkrättsbrott enligt FN. Vi har fredsorganisationer (som råkar företrädas av muslimer) som nekas inträde av polisen som åhörare på föreläsningar med Vilks. Vi har med andra ord normaliserat misstänkliggöranden av människor som är aktiva i civilsamhället och som inte företräder det som är normalt bland myndighetsanknutna, elitkulturella eller marknadsanknutna intressen.
Forts på Annelies långa kommentar:
SvaraRaderaNu talade jag i förra inlägget framför allt om den sociala rörelse som jobbar mot tillväxthysterin (och som inte ska blandas samman med alla andra ovan), och den har alltid, oavsett om det är i Seattle eller Köpenhamn, mötts - inte av kritisk granskning - utan av maktuppvisning baserat på våld från myndigheter. Resten av samhället har "informerats" om denna rörelse genom skrämselpropaganda. Nu är det betydligt värre i t.ex. USA än i Sverige, men med tanke på allehandla samarbeten och ju mer inflytelserika tillväxtkritikerna blir, desto större anledning att vara medveten om orimligheten i hur denna rörelse framställs.
Vidhåller också att det är historierelativistiskt och bara kan ske i ett land utan erfarenhet av diktatur, att likställa "vänsterextrema" metoder (och i Sverige skulle detta då vara uppmaningar till pälshandlare att syssla med något annat - inte bara de verkliga hot som jag också fördömer) med högerextremism. Det är att undervärdera betydelsen av både ock. Vi har nazister och rasister som tar sina ideologier på fullt allvar i det här landet, inklusive manifesteranden av den i form av svarta listor för personliga hot, misshandel och mord (bl.a. på just vänsteraktiva). Jag menar att det är ologiskt och skamligt att undflyende jämställa dem med den utomparlmentariska vänstern - som ofta råkar vara den som tydligast uttrycker många av de ideer som nu uttrycks av Steg 3, till exempel.
Fortsättning på Annelies kommentar:
SvaraRaderaNu talade jag i förra inlägget framför allt om den sociala rörelse som jobbar mot tillväxthysterin (och som inte ska blandas samman med alla andra ovan), och den har alltid, oavsett om det är i Seattle eller Köpenhamn, mötts - inte av kritisk granskning - utan av maktuppvisning baserat på våld från myndigheter. Resten av samhället har "informerats" om denna rörelse genom skrämselpropaganda. Nu är det betydligt värre i t.ex. USA än i Sverige, men med tanke på allehandla samarbeten och ju mer inflytelserika tillväxtkritikerna blir, desto större anledning att vara medveten om orimligheten i hur denna rörelse framställs.
Vidhåller också att det är historierelativistiskt och bara kan ske i ett land utan erfarenhet av diktatur, att likställa "vänsterextrema" metoder (och i Sverige skulle detta då vara uppmaningar till pälshandlare att syssla med något annat - inte bara de verkliga hot som jag också fördömer) med högerextremism. Det är att undervärdera betydelsen av både ock. Vi har nazister och rasister som tar sina ideologier på fullt allvar i det här landet, inklusive manifesteranden av den i form av svarta listor för personliga hot, misshandel och mord (bl.a. på just vänsteraktiva). Jag menar att det är ologiskt och skamligt att undflyende jämställa dem med den utomparlmentariska vänstern - som ofta råkar vara den som tydligast uttrycker många av de ideer som nu uttrycks av Steg 3, till exempel.
tack! annelie
SvaraRadera