söndag 3 oktober 2010

Ett missförstånd på Piteå Stadshotell...

Drift eller verklighet?
Det här blir inte något roligt inlägg. Men ärligt. Och möjligen tragikomiskt. Några kommer att bli mer än vanligt förbannade. 

Men så här var det: i torsdags vara jag i Piteå och pratade om Elin Wägner, blev inbjuden till eftersits med te hos ett gäng miljöpartister jag aldrig sett förut, och hamnade så småningom på Piteå Stadshotell för övernattning.

Därstädes slog jag på teven och hamnade mitt i ett program av Monty Pythongänget. Det var ofantligt kul, några manliga präster malde gång på gång på om offer av en viss mängd tjurar och en viss mängd lamm utan lyte. Det var rasande roligt, bitsk drift med allehanda religioner. Språket var obegripligt, tyckte jag. Men textremsan fanns ju.

Nu är det så att jag förstår några hebreiska ord, och jag anade att översättningen var helt riktig, hur komiskt det än lät. Efter ett tag förstod jag att det inte var drift. Och inte något som hade med Monty Python att göra. Det var på riktigt. Alldeles på riktigt. Och jag kände mig lite dum och mycket skamsen. Det var firande av Sukkot. En viktig och säkert mycket vacker högtid för troende.

Jag kom in i programmet när 15 minuter hade gått, så ni kanske förstår varför jag kunde missuppfatta. Tyvärr har man inte tagit med översättningen här, vilket är väldigt synd, för den visar hur konstigt och märkligt det blir när vuxna människor kan hålla på så här helt gravallvarligt. Varför har SVT plockat bort texten? Synd!

För en troende ateist blir alla dessa religioner, alla dessa märkliga män och dess utövande ett allt mer märkligt skådespel. Var går gränsen till gyckel?

För att inte bara missuppfatta Sukkot så kan jag nämna att det finns åtskilligt som man kan undra över också i andra religioners utövande.


Och så vackert kan det också vara, när gamle vännen Cat Stevens blivit Yusuf Islam - för att ge en bild som skiljer sig från den vi vanligen får se:


Den gamle Cat - som är en följd av mångkulturen med en svensk mor och en cypriotisk far - var något av en idol en gång i tiden, köpte alla hans skivor och visst är den här vacker från tiden innan han konverterade:

20 kommentarer:

  1. De existentiella och de obesvarade frågorna om livets och levandets mening tycks vara hårt bundet till den trygghet de som mänskliga individer behöver för att fortsätta sin vandring på klotet.

    Gränsen mellan ideologi och religion verkar också numera helt ha upphört. I sin praktiska utövning är det samma sak. Mässandet tar sig bara lite olika uttryck.

    Den genomlidna valrörelsen var väl ett mycket bra exempel på religiösa besvärjelser. Allvar, tyngd, löften, tro och avsky mot andra religioner.

    Ju mer otrygghet och osäkerhet i livet desto mera introvert villfarelseagerande.

    Jag tycker de här människorna i sina konstiga uniformer inte kan betraktas som riktigt friska. Deras lösningar på de problem jorden och mänskligheten står inför blir därför för det mesta helt fel.

    För att förstå deras agerande tror jag seriöst på en konstig genvariant. Användbart i människans begynnelse. Nu tämligen odugligt.

    SvaraRadera
  2. Claes Eriksson formulerar min "religion" med en briljant underfundighet:

    http://www.youtube.com/watch?v=_iSGfX0aFiw&feature=player_embedded

    SvaraRadera
  3. Vi styrs av känslor, inte av förnuft. Känslan av gemenskap ligger långt/längst ner på behovstrappan.
    (http://ericsecher.blogspot.com/2010/10/fredrik-lindstrom.html)
    Eric

    SvaraRadera
  4. Tack, Eric! Är ett stort Lindström-fan. Oj vad nedanstående citat från din blogg sätter fingret på min tillvarofrustration.

    "Visst, man kan få människor att leva under vatten, men de längtar hela tiden efter att komma upp till ytan och andas normalt."

    AK

    SvaraRadera
  5. Hej Eric,

    Ser du kanske rent av Fredrik Lindström som en populär variant av Anre Naess? En som med folklig förankring och humorns hjälp kan få oss att förstå att vi är känslovarelser? Jag bara undrar eftersom jag själv inte haft tillfälle att lyssna på honom och i min TV-fria värld aldrig heller sett honom på TV, men det du beskriver låter intressant. Och det tangerar ju hans sommarprogram för något år sedan då han idiotförklarade SJ:s telefonsvarare. Ett mästerverk!

    SvaraRadera
  6. Jisses vad denna planet trots allt är befolkad med många kloka män - tack till dig också, Anso! För din "religionslänk" - urskarpt!

    AK

    SvaraRadera
  7. Här är ett annat tips när det gäller komisk (eller kanske snarare tragikomisk) religionsutövning:

    www.youtube.com/watch?v=a1F6zVMF0mc

    När Svenska Dagbladets ledarskribenter, för några veckor sedan, raljerade om ett mp-förslag om clowner på ålderdomshem föreslog jag detta inslag för den som gillar clowner. Det accepterade inte tidningens censur...

    SvaraRadera
  8. Anso,
    Tack. Arne Naess hade ju en tydlig "rädda-världen" ambition, Fredrik Lindström är i underhållningsbranschen. Men ju mer man lyssnar till honom (FL) desto mer förstår man hans seriösa intention.
    Som underhållare är han, till skillnad från mer konventionella opinionsbildare (?), oerhört medveten om att man hela tiden måste ha publiken med sig.
    Han mumlar lite gran i skägget när han säger att "kunskapen om spegel-neuronerna utmanar vårt individualistiska projekt". Rädd att stöta bort, rädd att avtsåndet mellan hans egen övertygelse och publiken skall bli för stort.
    Jag tror att vi som är skeptiska till den nuvarande tillväxtideologin måste, åtminstone delvis, lämna arenan med förnuftig siffer-excersis. För att istället ge goda, vardagliga exempel på vad vi upplever och känner. Kan man dessutom göra det med humor, istället för ilsken sjävsäkerhet, ökar chanserna att lyckas med opinionsbildningen. Reklam-makare och marknadsförare kan berätta mer om det :-) .
    Lindström hade flera exempel på vår känslostyrning.
    Ex. Han plockar upp en öron-tops ur en ny förpackning, doppar den i en burk honung, för att sedan gå fram till någon på främsta raden - som ryggar tillbaka av äckelkänslor. Känslan säger att det är en äcklig tops med vax, förnuftet vet att det är en ny tops med honung, men det hjälper inte.

    GUD förbjude så här långa kommentarer …:-)

    (http://ericsecher.blogspot.com/2009/01/lite-norskt.html)

    Eric

    SvaraRadera
  9. varför är inte BS, EricS, gröna tankar etc med på Facebook? Det är mycket lättare att diskutera den vägen och sedan kan man länka till sina resp bloggar?
    undrar
    EW

    SvaraRadera
  10. EW: Jag har valt bort Facebook av den anledningen att jag inte har lust att engagera mig mer än så här på nätet, vill helt enkelt inte dras in mer i nätet än via bloggen. Dessutom behöver jag det inte eftersom jag frilansar och bara är ansvarig för mig själv.

    SvaraRadera
  11. Nåja, det finns nog åtskilliga märkliga kvinnor som också ägnat sig åt märkliga saker genom tiderna.
    ;)

    SvaraRadera
  12. AK. Tomas Ljungberg kan rekommenderas.
    EW. Skeptisk till mer nät men intresserad av mer diskussion…. "Lättare" ?
    Birger. "Behöver inte eftersom.." ?
    Monica. Yes
    Eric

    SvaraRadera
  13. Eric - jo vad jag menar är att man sitter som i ett rum där man har kontakt med alla samtidigt (de som man är vän med) och pss får man in andras tankar som de skriver ner. Sen går man in och diskuterar där man vill. Det blir väldigt givande (tycker jag). Tänker på Mandelas Universitet på Robben island. Jag lär mig massor av de kontakter jag har på Fb. Ska man bara in på separata bloggar är det inte lika enkelt, man är ju i ett rum åt gången.
    Birger - jag förstår inte vad det är du inte behöver. Ett samtalsrum där folk tar upp olika ämnen har väl inget med frilans eller ansvar att göra?

    Men, ni gör som ni vill. Ville bara ge ett förslag.

    MVH
    EW

    SvaraRadera
  14. EW och Eric: Jag menar helt enkelt att om jag varit företrädare för någon organisation så hade det idag funnits ett starkt behov för organisationens skull att finnas med i Facebook. Det var bara det jag menade.

    Sedan är det nog så att jag satt en en mer eller mindre medveten gräns för hur mycket jag vill/ska sugas in i nätvärldens aktiviteter. Har sett förskräckande exempel på hur suget tagit tag i personer som prioriterat "vänner" på nätet mer än vanliga vänner och till och med familj.

    Ett annat skäl till varför jag är skeptisk är just begreppet "vän" - det är väl mer av filosofisk betydelse men jag anser att många ord devalveras på nätet. "Sociala kontakter" och "vänner" är sådana exempel.

    Lägg till detta den groteska kontroll och insyn som ägarna av systemen ges av oss som deltar. Förresten väljer jag numera http://eu.ixquick.com/sve/ som sökmotor eftersom det i princip inte lagras något i deras motorer. En lite (ganska naivt, men ändå,) försök att protestera mot Storebrorssamhället.

    Så Facebook får vänta för mig, förmodligen hakar jag på nästa grej när den kommer och ersätter Faceboook... Jag är lite seg...:-)

    SvaraRadera
  15. Men fördelen med Facebook är att man väljer att ha med de vänner som man vill ha med.
    Jag har blivit väldigt restriktiv, tar bara med folk jag "känner" (i verkligheten och på nätet).
    För en utlandsbosatt är det ett idealiskt sätt att hålla kontakten. Jag har dessutom lyckats återuppta kontakten med gamla vänner som jag inte sett på 20 år. Jättekul!

    Det hade varit kul att ha dig på Facebook, Birger!!

    SvaraRadera
  16. Birgers syn på Facebook låter oerhört sund.

    SvaraRadera
  17. Monica, visst är det såsom du skriver, att man kan välja sina vänner. Problemet uppstår när man som politiker, eller samhällsdebattör, måste avgöra vilka som får vara med som vänner... Det skapar mer problem och konflikter än det löser... Jag har sett det på nära håll!

    Hade jag varit med på Facebook så hade du tillhört vännerna.

    SvaraRadera
  18. Jag anser att sann demokrati,det är när folk är ute och samtaler på gator och torg, var det inte så Sokrates sa. För mig är Fb nu det torget. Som sagt, vore kul om du var med Birger, som det är nu måste man in på Birgers gata (blogg) för att höra vad du har att säga.

    MVH
    EW

    SvaraRadera
  19. EW, jag tycker det var en bra bild av Facebook, sedan måste man ju erkänna att det snackas en hel del strunt på torget också, men det må vara hänt.
    Så är det ju i det verkliga livet, ibland är det mest dösnack med vännerna, ibland livsviktigt allvar.

    Och Birger, på Facebook kan man ju också skapa sk. sidor, som i ditt fall skulle kunna förmedla information om Elin Wägner-föreläsningar, Delvis Elvis osv.
    Fast du kanske inte vill att vi ska ha sån koll på vad du har för dig....
    ;)

    SvaraRadera
  20. Monica, nej jag vill inte att "nätet" ska ha koll på vad jag gör och vad jag är hela tiden.

    För övrigt är jag ganska förvånad över hur människor skriver om när huset är tomt och på det sättet annonserar när det är hyggligt fritt fram för inbrott... Det sätts in larm, fixa med lampor som tänds och släcks, grannar tömmer brevlådan för att det skall ge intryck av att människor är hemma - och sedan springer man ut på torget och berättar att det är fritt fram... Konstigt! Och alla har ju inte tillgång till larm och grejer från SÄPO.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.