Man funderade över om inte alltför mycket lönearbete stod i konflikt med livskvalitet och om det inte inskränkte alltför mycket på människans frihetsrum och möjligheter att bygga sociala relationer i sitt privatliv.
För nu fanns det ju så mycket nya möjligheter. Genom robotisering, datorisering, automatisering, effektivisering och rationalisering... Vi skulle ju alla kunna dela på vinsterna som den nya tekniken gav, och vi skulle alla få möjlighet att sänka arbetstiden. Vi skulle kunna jobba mer deltid. Livet skulle bli rikare.
Men så blev det inte. Det blev tvärtom. Kanske satt en liten jävel bakom örat på de som hade makten och viskade: vad kan folk inte hitta på om de får en massa fri tid? Så på 80-talet gjorde man allt för att "skapa sysselsättning". Smaka på begreppet! Du skall sysselsättas som barnen på dagis...
Så småningom hittade man på att den offentliga sektorn minsann främst skall finansieras genom skatt på människors arbetstid, inte genom skatt på produktionen eller omsättningen i sig. Efter några år blev den där tanken lika självklar som om den vore en naturlag.
Man hade fått alla att tro att välfärden - skola, vård, omsorg och trygghet - krävde att vi skulle jobba lika mycket som förr trots all rationalisering, automatisering, datorisering och effektivisering. Det där med sänkt arbetstid var bara dumt, fick man till och med LO att säga. Ja, till och med Kommunal och Handels tyckte att det var dumt att inte arbeta heltid.
Senaste åren har också De gröna tappat greppet, partiledningen driver inte frågan alls, frågan finns inte med i partiets hushållsfolder, trots kongressens envisa påpekanden om att partiledningen bör driva frågan. Det som var en av de mest centrala delarna för övergång till ett grönare samhälle har reducerats till en till intet förpliktigande text i partiprogrammet.
Och den som vågar knysta om sänkt arbetstid får de mest märkliga argument mot sig. Lag om att normalarbetstiden skall vara 40 timmar sägs t ex vara god marknadsekonomi. Skulle den sänkas till 30 timmar så beskrivs det som hemsk planekonomi. Vad 45 timmar skulle vara har vi aldrig fått svar på... Blandekonomi?
Det är bäst, tänkte de som makten har, att alla fås att längta efter att lönearbeta. De måste lära sig att de kan köpa mer saker om de sätter barnen på dagis hela dagarna så de kan jobba mycket mer. Så därför hittade man på det där med maxtaxa. Den som söker i bakgrundsmaterialet till idén om maxtaxa finner att det inte var barnens bästa det gällde, utan vuxnas möjlighet att jobba mer i strävan efter ökad materiellt och ekonomisk tillväxt. Sen hittade man på det där nya fina ordet: utanförskap.
Hur mycket socialt liv man hade, och hur mycket goda saker man än gjorde, så levde man i det kalla och otäcka utanförskapet om man inte hade ett lönearbete. Ja, ordet slank ut ur politiker färgade på alla de sätt. Jobbade man deltid så levde man i halvt utanförskap, predikade makten.
För att vi alla skall förstå att vi måste arbeta mer än vi behöver för att konsumera mer än vi behöver satsade man cirka 60 miljarder kronor på livsstilspropaganda förra året. Utan denna satsning kanske vi inte skulle förstå vårt eget bästa. Man kan liksom säga att de där 60 miljarderna på reklam är ett försvar av välfärden. Själva syftet med livet skall vara att köpa och äga. Att vi reduceras till duktiga idioter i ett ekonomiskt hjul som snurrar allt fortare skall vi helst inte ha tid att fundera så mycket på. Allt medan tron växer: köper vi fler toppar så får vi råd med välfärd. Köper vi färre toppar går det åt helvete. Amen.
Att fundera på det rimliga i vad som sägs skulle kunna leda till en kulturrevolution... Och att vi frågar oss vad livet är till för. Men det ligger utanför tankegodset i en valrörelse, åtminstone en som reducerats till en fråga om vilket av två block som skall segra i matchen om hur fler skall jobba mer, längre och intensivare. Den som ser till att flest jobbar mest vinner.
Boxningsmatchen, mellan de rödgröna och de blåa, har pågått några veckor. Ibland önskar jag att båda åkte på en knock. Och att flagor av de rödgröna reste sig på tio, tog sig själva i kragen och sträckte på sina ryggar.
ARBEIT MACHT FREI!
SvaraRaderaUtan övriga jämförelser, kan nog denna devis nyttjas även idag.
Kom osökt att tänka på två gamla ordspråk
SvaraRaderaArbete befordrar hälsa och välstånd samt den fåfäng går lär mycket ont.
Fast dessa härstammar förstås från den uråldriga tiden, kanske 50 år tillbaka, då människorna hade råd att inte arbeta på söndagar.
Så det är inte något för dagens datornördar?
Du skriver så bra. TACK! Det är bara tragiskt att vi kunskapssamhällets moderna människor (vars kunskap nog skulle ifrågasättas rejält om livsmedelsbutikernas hyllor av någon anledning skulle gapa tomma inom några dagar...) inte "har tid" eller klarar av att föra en avvägd diskussion om olika alternativ till hur våra korta liv på jorden skulle kunna se ut.
SvaraRaderaSå rätt! Det är ett självändamål det där med arbetet. Aldrig diskuteras vad som ska komma ut av arbetet. Vilka tjänster och varor skall produceras? För vem och på vilket sätt? Det rådande debattklimatet är oerhört trångsynt, och alltmer mediernas eget fel, tycker jag. De driver verkligen utvecklingen mot en tvåpartilösning, där olika gruppers plånböcker står mot varandra. SVT har, trots sitt vacka uppdrag, mer än något annat mediaföretag, bidragit till en urholknig av demokratin. Deras bevakning är en skam och en tragedi!
SvaraRaderaHörde utfrågningen av Lars Ohly på SVT play och frågan om sänkt arbetstid kom upp. Det var uppenbart att Ohly inte ville dröja sig kvar vid frågan, då denna fråga, snarare än de små detaljerna som jounrnalisterna tog fasta på, skiljde Vänsterpartiet från sossarna. Ohly fick frågan om han visste vad en sänkning till 6-timmars arbetsdag skulle kosta. En undersökning slog fast 270 miljarder. Istället för att ifrågasätta detta (det är knappast helt lätt att räkna på), utbrast han: "Jaså, inte mer!"
/Jocke
Det vore på sin plats om utfrågarna i teve hade kollat den där utredningen. Den finns nämligen inte. Det är ett PM i retorik som nedtecknats på departementet. Inte en utredning, inte ens ett försök till utredning.
SvaraRaderaSolveig
Idag hade vi besök av en grön riksdagskandidat på gymnasiet i Halsberg. Han talade om sänkt arbetstid och arbetsdelning som ett sätt att både handera miljöfrågorna och arbetslösheten. Mp är trots allt fortfarande rejält grönt!
SvaraRaderaKul att det finns någon riksdagskandidat som talar om de frågorna eftersom språkrören inte gör det och mp redan förhandlat bort frågan i uppgörelser med s och v. Fyra år är kvar till nästa valrörelse och nästa förhandling om den frågan.
SvaraRaderaMikke
Blev SÅ glad fast saken är en så länge en resolution! Läs vad C.Schlyter skriver:
SvaraRaderahttp://www.facebook.com/home.php?react=1244542272:4e79257cd04276eab17365ddfe096e46#!/cschlyter
/Eija
Varför arbeta om man kan få sin försörjning ändå?
SvaraRaderamakthavarna vill att vi skall arbeta så vi inte hinner tänka på alla orättvisor som finns.
SvaraRaderaJag är Kapten Jag, vid flyget.
SvaraRaderaI natt befann jag mig vi sidan av förarplatsen i ett stort flygplan. Oj vad mycket instrument det var, väldigt, väldigt många knappar vred och rörliga siffror var det. Vilken utmaning för en Homo Teknikus Sapiens.
Men då hände något märkligt.
Långsamt förvandlades jag till en Apa.
Någon flygtur blev det inte.
Apan sträckte på sin rygg!
Apan söker sin flock.
Flockarna arbetar för att sprida den parasoll som bland oss, kallas för Apornas Klotförstånd, under vilket, Apkolonier får bildas, verka och utvecklas.
Medan Bina dör och pollineringen upphör, så berättas det frejdigt från regeringen och från Tidningar, Radio och TV att vår ekonomi är sund. Vår Ekologi får sällan någon egen tid. Att de som inte får någon uppmärksamhet tynar bort, tänker inte många på!
Om Doktorn är galen, och patienten lider av brist på Sapiens, så går de illa.
Eller: ”Om ledningen ideligen sätter upp fingret i luften, för att utröna folkets vilja, samtidigt som de med hjälp av storkapitalets pengar manipulerar folket vilja, så kommer detta folk icke, att i tid, ställa om till en hållbar framtid.”
Det går illa och frågan är, kan det stoppas innan det, mycket illare går?
Obegränsad tillväxt, på en begränsad planet är inte möjlig!
Konkurs eller?
Du skriver “Köper vi färre toppar går det åt helvete. Amen. Att fundera på det rimliga i vad som sägs skulle kunna leda till en kulturrevolution. Och att vi frågar oss vad livet är till för. Men det ligger utanför tankegodset i en valrörelse…”
SvaraRaderaHär nedan ett snabbt skrivet ”tankegods” som politiker snart trots allt måste börja undra över. Det syns som att det svenska samhället nu rämnar i två olika tydliga delar, där vi medborgare är på väg i motsatta riktningar. Detta utan att endimensionella politiker genom sin andliga okunskap anar, om vad som är på gång. Sådant övergripande skeende vill de inte kännas vid i valrörelsen, när de krampaktigt vill hålla ihop landet som en enbart materialistisk historia. Därigenom kan de inte förstå, att en sådan klyfta endast kan överbryggas av religiös, kvantfysisk och andlig, filosofisk grundförståelse av djupgående slag.
Alltmedan troende människor anar, att Gud nu syns är nära sin återkomst, varvid han med sitt kosmiska timglas vänder 180 grader på tidens gång. Det passar de flesta av oss kristna, samt muslimer och andra troende. Vi som ytterst vill iväg bort från vår orättvisa jämmerdal, i riktning istället mot Guds rike och paradiset. Så vi accepterar inte
alls det åtstramande sekulära, senkapitalistiska samhälle som driver iväg globalt framåt nu,utan styrkraft till bästa ekonomi för alla av världens folk.
Så ateister och materialistiskt inriktade människor är på väg åt ett annat håll än ett bestående andligt välfärdsparadis. De vill tydligen medvetet eller omedvetet, skynda på, mot ett enbart sekulärt rike. En del av dem lockas sålunda genom sin karaktärs utformning, inte alls av paradiset. Utan de är tydligen uppfyllda av att fortsätta sin strävan till kamp och rättvisa, eller i önskan om lustfyllda njutningar i en ny värld, som styrs av mammon och egoism. Den värld som Gud nog i sin kommande dom benämner Gehenna, enligt vad som redan för tusentals år sedan, skrevs om i bibeln.
Nu i september 2010 önskar en del av medborgarna också skynda på, att ”synda allt hastigare mot sitt komplement straffet”, när de inför den 11.9. offentligt ämnar bränna upp biblar och koranböcker. Och i en såväl politisk som existentiell, religiös demokrati, har de rätt att göra så. Men de får då ta ansvar för, att konsekvenserna kan bli överraskande definitiva, nu när vi människor syns nära tidens slut och nya början
Ja det där med arbetslinjen.
SvaraRaderaEn linje definieras enligt matematiken som den närmaste vägen mellan två punkter. En linje är oändligt lång åt båda håll. Det är en endimensionell figur som har en längd men inte någon bredd.
Hur arbetslinjen definieras vet jag inte men det är väl ingen tvekan om att det är på arbetslinjen man ska befinna sig för att vara en fullvärdig människa. På väg mellan två punkter. Att befinna sig något till höger eller något till vänster om arbetslinjen betecknas som utanförskap. Detta är både den politiska höger- och vänstersidan eniga om.
Själva kärnan i arbetslinjens idévärld är att reducera människan till en långdistanslöpare som ska springa exakt på linjen i ett allt högre tempo varje år. Felsteg tolereras inte, ej heller paus eller eftertanke. Om alla färdas längs arbetslinjen uppnås det övergripande målet – full sysselsättning. Full sysselsättning är målet och vägen. På färden längs arbetslinjen stöter man på några olika skyltar; upplysningsskylten ”Arbetslinjen”, varningsskylten ”Utanförskapet” och förbudsskylten ”Fri tid”. Och de små barnen stoppas in i skolan allt tidigare så att de lär sig att rita raka och långa arbetslinjer i enlighet med läroplanen.
Det känns som att arbetslinjen gör människans tillvaro mer linjär och endimensionell - eller?
Jag tror inte på någon politiker som säger att de vill ha full sysselsättning av främst två anledningar.
SvaraRadera1. De vill ha en dynamik i arbetsmarknaden, rörlighet, friktionsarbetslöshet m.m.
2. Full sysselsättning skulle ge överhettad ekonomi och inflationen skulle ta fart
Sedan så ska medelklassen veta sin plats, de ska inte bli sjuka eller vara svaga.
Birger, du tycks inte ha förstått som vi andra att den tekniska utvecklingen ingalunda gör att vi behöver jobba mindre. Det som i stället sker är ju, naturligtvis, att vi får andra jobb. Jobb med högre kunskapsinnehåll. Men arbeta mindre kan vi inte göra. Och varför skulle vi göra det? Många av mina vänner har jobb som närmar sig hobbystadiet - de trivs verkligen med sina jobb. Den debatt du försöker väcka liv i är stendöd.
SvaraRaderaAnonym 18:49:
SvaraRadera"den tekniska utvecklingen ingalunda gör att vi behöver jobba mindre"
Varför inte?
"Och varför skulle vi göra det?"
För att en del vill det?
"de trivs verkligen med sina jobb"
Kul för dem! :)
Oj, det var mycket intressanta inlägg här.
SvaraRaderaFrågan om andlighet som en vattendelare i domedagens Sverige kan ju tyckas lite skruvad, men jag håller definitivt med om att man kan se en begynnande spricka, där sekulariseringen avtar så smått och nyandligheten ökar, men samtidigt tappar kyrkan alltfler medlemmar så deras roll som ensam spelare på andlighetens marknad är definitivt över.
Michael, bra skrivet! En ändlös lansväg istället för ett ekorrhjul. Tänker på Nationalteaterns text där ...
Jag har svårt för de som inte ens tillåter sig att fråga för vems bästa de arbetar? Är det för att upprätthålla en evig tillväxt? Vem blir glad av det? Vi lägger ner otroligt mycket tid på att utveckla ny teknik som saluförs som tidsbesparande, men om vi verkligheten vill ha mer fri tid, så har den rådande ordnigen misslyckats kapitalt. Om man däremot inte tycker om fri tid, om man älskar sitt jobb överallt annat, och vänder sig emot arbetstidsförkortning så är det följdriktigt, i annat fall är man en nyttig idiot, enligt mig, om man inte har goda skäl att tro att en arbetstidsförkortning skulle leda till nationalekonomiskt självmord, och det finns inte särsklilt mycket belägg för. Tro kan man ju alltid göra, men då kan man väl hellre tro på något positivt och livsbejakande!
/Jocke
Apropå bilden högst upp: Kan man bli trött i ena hjärnhalvan?
SvaraRaderaOch kan man bli tröttare i den ena än i den andra, tro?
Mvh Elisabeth Holmstrand Gustafsson, trött i ena hjärnhalvan, tror jag!
Blott en hamster vi är, som springer i hjulet. Tror att det måste vara vi människor i samhället som borde leda åsikts förändringar om hur livet bör levas. Då kanske politkerna tar efter. Att dom ska gå före lär inte hända dom närmaste 10-20 åren. Konsumtionismen rulez tyvär. Den nya religonen.
SvaraRaderalooooooooool link text
SvaraRaderaInvesteringar är ganska svåra, och därför är det bättre för mig att regelbundet öka min inkomst än att investera pengar klokt, även om jag också studerar detta. Nu tjänar jag till och med pengar på fritiden när jag spelar https://yoyocasino.se/sv/games/slots , men jag gör det hellre för skojs skull. Det är bara på grund av en bra strategi som jag lyckas vinna.
SvaraRadera