Det är häpnadsväckande hur myter styr den politiska debatten. Myten som nu dominerar är att stora pensionsavgångar hos det så kallade köttberget (40-talister) skall leda till arbetskraftbrist - inte minst inom kommuner och landsting.Men faktum är att arbetslösheten till hösten beräknas vara uppe i 10 procent, trots att ungefär hälften av 40-talisterna redan upnått pensionsålder. Det sistnämnda - att hälften redan uppnått pensionsålder - överraskade(!!) en väl insatt erfaren politiker i ett samtal nu på morgonen.
Lägg till det att varje miljard som investeras i näringslivet har ett enda syfte: att rationalisera bort arbetskraft. Denna rationalisering sker även inom tjänstesektorn, där vi i egenskap av kunder gör alltmer själva.
Och ytterligare: många som uppnått pensionsålder vill jobba vidare - kanske på halvtid eller kvartstid för att få ut livskvalitet såväl genom ökad fri tid som en fot kvar i sitt yrke.
De som hävdar att stora investeringar i omställning till ett miljöanpassat samhälle - järnvägsinvesteringar, miljöbilar, vindkraft etc - brukar hävda att detta skall ge tillskott av arbetskraft. En del miljöpartister, som anpassat sig till Sahlins absoluta nej till sänkt arbetstid, brukar hävda något sådant.
Men de miljörelaterade jobben man talar om skall ju ersätta andra jobb - vi ska ju inte både bygga miljöbilar och gamla bensinbilar, inte bygga järnvägar och motorvägstunnlar, inte bygga vindkraft och sysselsätta oss med hantering av fossila bränslen. Det är ju lika dumt som att påstå att vi skulle fått mer jobb genom att både tillverka CD-plattor och vinylplattor, både platt-teve och tjockteve, både tangentbort för datorer och skrivmaksiner, både moderna eltåg och ånglok.
Det finns bara ett rimligt sätt att hantera arbetsmarknaden om man vill uppnå någon sorts solidarisk fördelning av jobben: Sänk normalarbetstiden från 40 timmar till i första hand 35 timmar, på väg mot 30 timmar. Därmed ändrar man normen.
Många kommer säkert att vilja jobba mer, precis som man jobbar mer än heltid idag. Andra kommer att jobba mindre än den nya heltiden. Men normen förändas, vi kommer att dela bättre på jobben och livsutrymmet för fri tid, kultur och social närvaro kan öka.
Alldeles utmärkta insikter.
SvaraRaderaHoppsan,hälften av köttbergethar redan pensionerats! Har faktiskt inte tänkt på det. Så jag har gått på myten!
SvaraRaderaDet finns bara ett rimligt sätt att hantera arbetsmarknaden om man vill uppnå någon sorts solidarisk fördelning av jobben: Sänk normalarbetstiden från 40 timmar till i första hand 35 timmar, på väg mot 30 timmar. Därmed ändrar man normen.
SvaraRaderaEfterfrågan är oändlig. Det behövas inte någon "solidarisk fördelning av jobben" för att få ner arbetslösheten. En ekonomi fungerar inte så. Arbetslöshet uppstår därför arbetsgivare och arbetstagare inte kan hitta villkor som båda går med på.
Många kommer säkert att vilja jobba mer, precis som man jobbar mer än heltid idag.
Med dina förslag så kommer det bli ännu svårare att jobba mer än heltid. Redan idag får man inte jobba mer än 200 timmar extra per år.
Sen duckar du fortfarande för problemet med de höga skatterna. Idag går 25 av 40 arbetande timmar i skatt(moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt). Sänks arbetstiden till 30 timmar så kommer folk bara få behålla värdet av 5 arbetade timmar per vecka, givet att vi ska ha en lika omfattande välfärdsstat som idag. Det är minskning av den disponibla inkomster 2/3. Knappast realistiskt.
Hej Neoliberal Agenda
SvaraRaderaVår kunskap är som ett, ännu inte färdiglagt pussel som flyter på okunnighetens hav.
BS står på ett sjok av stora bitar som hänger ihop med andra stora flak som hänger ihop med ännu större formationer som tillsammans bildar omfattande mönster.
Din Agenda, ger mig, en alltför ofta återkommande bild, av en ensam isbjörn på ett ruttnande isflak!
Birger förordar skatt på produktionen istället för på arbetet.
SvaraRaderaDärmed flyter det in skatt till samhället, trots att industrin sätter in robotar, vars arbete inte beskattas.
Alltså går det bra att sänka normalarbetstiden och ändå behålla välfärden.
Hej Neoliberal Agenda...
SvaraRaderaHej RL
Det där var bara en massa varm luft. Kom in i matchen, argumentera.
Birger förordar skatt på produktionen istället för på arbetet.
Även du måste inse att man inte kan trolla fram resurser. Det spelar ingen roll var man tar in skatten. Det blir ändå bara värde motsvarande fem timmar i veckan som du får förfoga över, resten tar staten hand om. Med tanke på alla de som lever på brödsmulor vid slutet av månaden så är det svårt att se hur de ska kunna skära ner sin disponibla inkomst med 2/3.
Neoliberal Agenda: Du tänker lite fel, kanske lite fyrkantigt. Sänkt skatt på arbetstid - och totalt sänkta inkomster från skatt på arbete till staten - ersätts stegvis av andra skatter, t ex omsättningsskatt som tar större hänsyn till hela produktion än vad dagens skatt på arbetstid gör. Dessutom skulle en försiktig omsättningsskatt gynna lokal produktion och färre mellanled. Steg för steg kommer detta att införas, vad än du och jag tycker i frågan. Jag vill att vi skall påbörja det nu, några steg i Sverige och andra länder, så småningom som global princip ungefär som skatt på arbetstid blivit en global princip.
SvaraRaderaRätta mig om jag har fel här, NeoLiberal Agenda (eller vem som helst annars med).
SvaraRaderaOm vi sänker antalet timmar arbetade, men inte sänker lönen så innebär ju det att vi kommer att höja värdet på varje timme arbetad. Gör det att den offentliga sektorn kommer att bli dyrare och därför så blir det högre skatter?
Eller hur kan annars sänkadet av arbetade timmar (40 till 30) inte leda till att sänkandet av skatten räknat i timmar i motsvarande takt (dvs 25 timmar av 40 är ju 62,25%, så på 30 timmar blir det 18,75 timmar)?
Alltså det är ju bara om man sänker lönen som vi får mindre resurser till offentlig sektor inte om vi sänker timmarna arbetade. Eller?
Har jag missförtått nått här?
Skulle vi få mindre arbetade timmar i offentligsektor med eller vad är problemet? Jag förstår inte din argumentation från din post. Jag säger inte att det inte är sant, förstår bara inte hur det hänger ihop.
Exempel direkt från verkligheten as we speak:
SvaraRaderaMin bästa vän arbetar på ett bibliotek där 3 40-talister går i pension i höst. Hon är den enda under 40 på arbetsplatsen. Detta har de vetat i 10 år. Eftersom de 3 40-talisterna de senaste åren gjort minsta möjliga på jobbet då de förberett sig för pensionen och "trappat ned" energimässigt och min vän förutom sina egna uppgifter fått ta på sig alla extra uppgifter på arbetsplatsen, såsom temaveckor, EU-val, you name it, samt att kommunen drog in sommarvikarierna, resulterade det i en riktigt allvarlig utbrändhet och hon var borta från jobbet i ca 10 månader. Nu när hon precis är tillbaka har de fått beskedet att de 3 40-talisterna heltider ersätts med EN (1) tjänst. Samtidigt som man fortsätter dra ner på sommarvikarier m.m. öppettiderna ska dock inte förändras. Trots massiva protester svarar ledningen att "ni ska ju få en återlämningsapparat till hjälp". Som alla vet är det mycket jobb med en sådan och den ersätter ju på inga sätt bibliotekariernas jobb, utan biblioteksassistenternas. Nu ska alltså utbildad personal (bibliotekarierna) arbeta med att ställa tillbaka böcker från maskinen när assistenterna sparkas... och det är besökarna som blir lidande (eller personalen om de framhärdar i att också göra sina riktiga jobb och sliter sig i tu...)
Så: flera tjänster, extrajobb m.m. dras in och sjukvården och arbetsförmedlingen belastas mer.
Och myten om det hål 40-talisterna lämnar efter sig förblir en myt så länge vi håller fast vid detta ekonomiska system med rationaliseringar och tekniska lösningar.
Detta händer i en av våra mer välbärgade villaförorter. Hur ser de ut i de fattigare områdena? Ja, just det. Nedläggningar. Där blir det alltså 0 jobb när de äldre generationerna går och verksamheten med dem...
Neoliberal Agenda: Du tänker lite fel, kanske lite fyrkantigt.
SvaraRaderaDet spelar ingen roll hur skatten tas in. Antingen får man mindre lön av arbetsgivaren eller så höjs priset på alla varor i affären pga den högre omsättningsskatten. Oavsett, så kommer man kunna köpa lika mycket, eller lika lite rättare sagt med en 30 timmars arbetsvecka.
Eller hur kan annars sänkadet av arbetade timmar (40 till 30) inte leda till att sänkandet av skatten räknat i timmar
Visst, sänker man antalet timmar(och behåller skattesatserna) så minskar statens skatteintäkter och då måste man dra ner på antal lärare i skolan, personal i äldreomsorgen, stöd till handikappade osv. Problemet är att "arbetstidsfökortarna" verkar tro att de kan sänka arbetstiden och behålla dagens välfärdsstat.
----------------------------------------------------
Och för att förtydliga. Jag är ingen speciell kämpe för 40 timmars arbetsvecka. Tror inte det är någon slags gudomlig given tid som vi alla ska arbeta per vecka. Jag tycker det ska vara upp till arbetsgivare och arbetstagare att göra upp om hur länge man vill arbeta. Det kan vara 20 timmar, 40 timmar eller 100 timmar/vecka om man så vill. Det är inte statens uppgift att lägga sig i hur mycket folk vill arbeta och hur mycket fritid de ska ha.
Min invändning går ut på att man inte kan krama en stor välfärdsstat och samtidigt vara för att man ska sänka arbetstiden.
Moderna myter 5,5 på bloggen.
SvaraRaderaDet startas ofta en överraskande insiktsfull dialog, genom ett insiktsfullt inlägg av en insiktsfull person. De kreativa läsarna upptäcker kreativa ådror hos sig själva och svarar med kreativa inlägg.
Resultatet av en upplyst dialog blir, än mer upplysta människor, som skingrar mörker och dimmor
och skapar upplysning, på tidigare ej upplysta områden.
Den konstruktiva dialogen, har än en gång, visat sin upplysande kraft.
Moderna myter 5,5 på bloggen.
Det startas ofta en överraskande insiktsfull dialog, genom ett insiktsfullt inlägg av en insiktsfull person. De kreativa läsarna upptäcker kreativa ådror hos sig själva och svarar med kreativa inlägg.
Resultatet av en upplyst dialog blir, än mer upplysta människor, som skingrar mörker och dimmor
och skapar upplysning, på tidigare ej upplysta områden.
Den konstruktiva dialogen, har än en gång, visat sin upplysande kraft.
Om du är hälften så intelligent som jag har antagit att du är så inser du säkert att jag kommer att utnyttja denna artikel för mina egna elaka syften, och du anar säkert hur? Eller hur?
SvaraRaderaDenna myt är svår att få politikerna att ta till sig. Om de likväl insåg det, skulle en drastisk minskning av immigrationen vara på sin plats. För det är ju därför Sverige tar in cirka 100 000 invandrare per år, immigranter som inte har fullgoda asylskäl, men de sägs behövas i produktionen. Vilken produktion? Att importera en mängd människor per år som motsvarar hela Örebros invånarantal verkar mot ljuset av detta helt besinningslöst.
SvaraRaderaMan kan inte, som Biger Schlaug verkar göra, samtidigt krama en stor välfärdsstat och vara för att man ska sänka arbetstiden.
SvaraRaderaVilken metod som man tillgriper i syfte att minska den enskildes utrymme för privat konsumtionen - inkomstskatt eller höjda priser i affären - är rätt ointressant.
Man kan, kort sagt, inte ha en samtidig offentlig och privat konsumtion för samma pengar.
Begriper inte Birger Schlaug det? Myten om det bottenlösa ymnighetshornet är en annan myt...
Jag gillar inte att vara otrevlig och personlig på internet. Det är så ofantligt okonstruktivt. Men: Förstår inte Anders att Schlaug också förespråkar en minskad konsumtion. Han är ju inte för en tillväxtekonomi. Han är för en ekonomi som är anpassad till miljön och människor, inte en som är anpassad till produkter. Då kan man utan problem sänka utrymmet för privat konsumtion och samtidigt hålla kvar en god offentlig sektor. Jag tror att Schlaug om nån har en stor förståelse om att det inte finns något bottenlöst ymnighetshorn, utan en ändlig värld som vi håller på att ta slut på. Till skillnad från många andra politiker och samhällsdebatörer.
SvaraRaderaHej Morgan Jarl,
SvaraRaderaTack för svar. Birger Schlaug vill, att "totalt sänkta inkomster från skatt på arbete till staten" skall "[ersättas] av andra skatter, t ex omsättningsskatt".
Men om man sänker konsumtionen (genom höjda priser), då kommer det att konsumeras mindre och som en följd av det, så kommer det inte att flyta in särskilt mycket pengar till staten via en omsättningsskatt.
Om man sänker konsumtionen, så blir ju inte en omsättningsskatt någon stor inkomstkälla för staten - av lätt insedda skäl.
Birger Schlaug förespråkar därför två åtgärder som motverkar varandra - tydligen utan att själv fatta det.
Jag förstår ditt problem med matematiken. Nu vill jag inte tala för Birger, och han och jag har inte riktigt samma åsikter i allt, så därför kan jag inte försvara hans ståndpunkt vidare. Det får han göra.
SvaraRaderaVad jag kan göra är att fråga hur du tycker att vi ska göra för att överleva med en ekonomi som ständigt växer när vi har ändliga resurser och en (mer eller mindre)fast mängd biologisk materia (i form av växter och djur) producerad vart år? Hur ska en sådan ekonomi kunna fortsätta? Finns det någon annan lösning än att ha kvar de ekonomiska verktyg vi använder i dag? Om inte, hur ska vi använda de verktyg vi har till den uppgiften?
Jag vet vad jag tror vi måste göra, men jag tror också det är bättre om du kommer med kreativa lösningar, så jag lär mig nått nytt.
Och förlåt. Jag skulle inte ha använt Herr Schlaugs förnamn, det låter som jag känner honom personligen, vilket jag inte gör. Vi har bott i samma kommun, eller nästan iaf, man jag har aldrig tagit mig tiden att hälsa på honom eller se/kontakta honom.
SvaraRadera