måndag 15 februari 2010

Vad hände med Globalpartiet?

Många som kommenterar den här bloggen har undrat vad som hänt med Globalpartiet. Som ju är ett exempel på vad som väntar när det bara finns två block som färdas åt samma håll - med enda skillnad att det ena far fram i högerfil och det andra i vänsterfil.

Under helgen startade en Facebookgrupp för intresserade. En titt visar att det snabbt gav över hundra medlemmar.

Undrar hur MP hade bildats 1981 om det funnits tillgång till Internet, Facebook och E-post... Herregud, så lätt det varit!


Det var drygt ett år sedan jag skrev en debattartikel i SvD som varnade för nya partibildningar som följd av att de gamla saknar visioner och vägrar ta i frågan om vad som kommer efter tillväxt- och konsumtionssamhället. Så här skrev jag:


När finanskrisen nyss hade utlösts uttalade Fredrik Reinfeldt att det nu gäller att hålla igång hjulen, att konsumera som vanligt, att inte låta sig nedslås. Nu, när vi kommit en bit in i krisen, uttalar oppositionsledaren Mona Sahlin att ett högre barnbidrag bör utbetalas inför julen så att konsumtionen kan hållas igång.

Budskapet är: varva upp, växla upp och fortsätt köra.

De två politiska block som nu cementerats utgör således poler på samma utvecklingsväg. Det finns något tragiskt i detta, något värderingsmässigt fattigt och djupt oroande.

Politiken har snävats in, som om den måste hålla sig inom en tankarnas och idéernas godkända bur.

Vi har, trots alla möjligheter till motsatsen, fastnat i ett ekonomiskt slaveri där ständig jakt på ökande ekonomiska volymer driver bort möjligheten att ta tillvara allt det goda som vi, och tidigare generationer, uppnått. Risken för detta har många varnat för.

Den konservative tänkaren Staffan Burenstam Linder (m) skrev i Den rastlösa välfärdsmänniskan (1968) att ”de profana tänkare som utvecklade den ekonomiska tillväxtens evangelium, betraktade ekonomiska framsteg som ett verksamt medel att skapa kulturellt framåtskridande”, men att detta mål redan tappats ur sikte och att vi skulle riskera att hamna i ekonomiskt slaveri ”i de bok-förda expansionsökningarnas namn”.

John Stuart Mill, liberalismens fader, menade att ekonomisk tillväxt var nödvändig till dess att vi levde i materiellt goda samhällen, men när vi nått dithän skulle annat få växa: den fria tiden, kulturen och det Mill kallade andligheten.

Bertrand Russel, för att ta någon från en annan politisk hemvist, menade att de ekonomiska framgångarna är att se som ett medel att frikoppla oss från den ekonomiska processen.

Men istället för att frikoppla oss har vi fäst oss. Vi har låtit oss bli infångade i ett tänkande som förlamar vår förmåga att bryta oss loss från det ekonomiska hjul som, enligt rådande norm, måste snurra allt fortare.

Vi triggas, genom allt mer befängd och intellektuellt undermålig propaganda, till tron att ökad konsumtion leder till ökad lycka.

Fattigbeviset i detta synsätt åskådliggörs när ekonomer sätter hoppet till att amerikanska föräldrar ska fortsätta att begrava sina ungar i högar av kinesiska leksaker, vars hållbarhetstid blir allt kortare innan de hamnar på sopbergen.

Konsumtionstempel har brett ut sig som helgedomar, ekonomismen har blivit religion och tillväxt har blivit ett mantra. Vi reducerar oss till ekonomiska varelser, trots att vi är biologiska, sociala och kulturella varelser vars grundläggande behov inte tillfredsställs genom köpandets och ägandets normer.

Det är lika viktigt att inse detta, i ett land som vårt, som att inse att materiellt fattiga länder har reella behov av såväl materiellt som ekonomiskt växande.

Det finns förvisso massor av områden även i vårt land som behöver växa – men att inbilla sig att detta är detsamma som att den totala tillväxten ständigt måste öka är feltänkt.

Effekterna av den lågkonjunktur vi kört in i kommer att drabba enskilda människor hårt. Att rusa rakt in i väggen, som samhällsekonomin nu gör, när man planerat för full fart leder naturligtvis till smällar.

Men hur kan man inbilla sig att evig tillväxt är möjlig, eller ens önskvärd?

Vi har kommit dithän att det vore en nåd att höra åtminstone några ledande politiker offentligt ställa frågan: vad gör vi nu? För vi kan ju inte fortsätta som förut.

Men idag hör jag inte detta från något politiskt parti. I stället snöper man debatten och vill föra upp oss på samma spår som vi just ramlat av.

Spår som leder till ständigt ökande konsumtion, ständig jakt på större volymer, ständigt räknande i kvantiteter på ett sätt som stressar människa, djur och natur.

Partierna har, om inte annat så på grund av den förlamande blockpolitiken och rädslan att tappa marginalväljare, fastnat i åsikternas bur.

Detta gör politiken fattigare. Och det kommer, förr eller senare, att föda ett nytt parti med rimligare värdegrund.

(Hela artikeln finns här).

28 kommentarer:

  1. Det du kallar tillväxt- och konsumtionssamhället kommer att finnas kvar även framöver. Det är nämligen svårt att tänka sig någonting annat eftersom förändring är dess kärna. Kan du närmare förklara hur du tänker dig att stoppa konsumtion och tillväxt? Jag har nämligen aldrig stött på något konkret hos dig (eller hos någon annan), för att inte tala om tillvägagångssätt.

    SvaraRadera
  2. Det finns faktiskt en och annan medborgare, som fortfarande är datorfri. Det finns även datorinnehavare, som inte har internet.

    Därför borde man kunne bli G-medlem även på annat sätt än via internet.

    Vidare bör man få veta lite mer om Globalpartiet, innan man "skriver på".

    Att rösta på ett parti behöver inte betyda att man gillar allt i dess program.

    Men, att vara medlem kräver, att man kan stå för så gott som allt i dess texter.

    Gröna tankar

    SvaraRadera
  3. Tyvärr tar inget partie upp den här frågan (obs! på tyska):

    http://www.facebook.com/group.php?v=wall&ref=ts&gid=240493142190#!/bedingungsloses.grundeinkommen?ref=sgm

    SvaraRadera
  4. Det verkar vara mest yngre människor som anmält sitt intresse på Facebook. För att det skall bli något av det krävs förutom unga entusiaster också erfarenhet och/eller kändiskap och/eller en konkret enkel fråga. Jag tror inte MP hade blivit till utan Per Gahrton, Ny demokrati inte utan Bert Carlsson och Piratpartiet inte utan en fråga som syntes vara tydlig och enkel.
    Max

    SvaraRadera
  5. Jag är också GP-anhängare även utan Facebook så om de får ihop 6000 medlemmar på det sättet finns det antagligen fler ändå därute.

    Vill ge alla tyskläsare om ni finns?) ett boktips. Läser just nu:

    "Das Ende der Welt, wie wir sie kannten, Klima, Zukunft und die Chancen der Demokratie". (Slutet på världen som vi kände den. Klimat, framtid och demokratins chanser)

    av
    Claus Leggewie och Harald Welzer
    (Som är professor i politikvetenskap respektive chef för det kulturvetenskapliga forskningsinstitutet i Essen).

    Boken är som en sammanfattning/fördjupning av Birgers blogg på tyska och handlar om att klimatförändring betyder kulturförändring. Den tar avstamp i de olika kriser som tornar upp sig, beskriver den metakris som skapas i och med att vi inte gör något, gör fel eller otillräckligt eller begränsar oss till befintliga marknadsmekanismer och vilka konsekvenser det får. Och diskuterar därifrån framför allt de starka krafterna psykologi och kultur/tradition som avgörande för hur kulturförändringens förlopp. Och slutligen hur vi ska förnya de västliga demokratierna för att över huvud taget klara av att göra något.

    Det finns ju en rad sådana här böcker både på engelska och tyska, men jag gillar den här starkt för helthetsgreppet, fokuset på kulturförändringen och människors psykologi, samt den övergripande tillväxtkritiken.

    Borde översättas och bli en av utgångspunkterna i GP! Kanske något att tipsa Ordfront om Birger?

    Här finns en text om boken som publicerades när den kom i höstas:

    http://www.zeit.de/2009/39/L-P-Klima

    Om ni trycker på länken till höger som heter: serie Nachhaltigkeit (hållbarhet) så hittar ni fler intressenta tillväxtkritiska texter i samma serie. Bla. den här:

    http://www.zeit.de/meinung/2009-10/wachstum

    (dvs. Det är inte fattigdomen utan tillväxten som bör bekämpas)

    För att beställa ovannämnda bok, t.ex. här (finns säkert andra sätt):

    http://www.buecher.de/shop/buergerbeteiligung/das-ende-der-welt-wie-wir-sie-kannten/leggewie-claus-welzer-harald/products_products/detail/prod_id/26367730/

    Hals und Beinbruch!
    /Anso

    SvaraRadera
  6. Jag ser ärligt talat inte pängen med globalpartiet. Partiet verkar ju ha precis samma ideologi och mål som miljöpartiet, det verkar bara vara en grupp folk som är missnöjda med partiets nuvarande ledning, samt utgången i EU-omröstningen.

    Lär av vänstern! Vänsterns största misslyckande var att de hela tiden splittrades när de radikala hoppade av. På så sätt blev det stora partiet allt mindre radikalt, och anpassade sig efter de borgerliga spelreglerna! Globalpartiet splittrar den gröna rörelsen på samma sätt.

    Själv är jag inte heller nöjd med de nuvarande språkrören, men partiledningar byts ut med tiden, speciellt om vi jobbar för det underifrån.

    Om vi verkligen vill skapa en hållbar värld så är lösningen inte att splittra oss i små renläriga sektpartier. Lösningen är att göra gemensam sak. Och då pratar jag inte bara om de gröna. Vi måste börja prata med den radikala vänstern. Det bubblar inom vänsterrörelsen just nu, miljöfrågan är ett helt nytt sätt att angripa kapitalismen, och delar av vänstern har insett potencialen. Vår uppgift som gröna borde vara att aktivt knyta oss till, och lobba på den röda rörelsen. De lyssnar på oss! Kanske inte Mona Sahlin och gråsossarna i facket, men många andra. Och vi behöver dem om vi ska få en förändring. Det är konstruktivt arbete istället för renlärighet!

    /Anders Schröder

    SvaraRadera
  7. Instämmer, tror inte heller på grön splittring. Utan på grön förändring inom nuvarande mp.

    SvaraRadera
  8. Jo det hade väl varit det bästa, men hur medlemsdöva och taktlösa får ledningen vara innan det blir väljarflykt?

    http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=189090

    SvaraRadera
  9. För att inte säga det här:

    http://www.mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12399&number=145906

    SvaraRadera
  10. Låter inte "Globalpartiet" lite flummigt? Finns det inga bättre namn som är mer precisa?

    Apropå nya små partier kan jag rekommendera Aktiv Demokrati. Ett parti helt styrt och byggt av direktdemokratiska principer och dessutom tänkt att ta med sig detta in i politiken. Ganska intressant.

    SvaraRadera
  11. 13:09
    Sant! Det är bl a den vidriga artikeln jag syftar på när jag skriver att det behövs förändringar inom mp! UT med Valtersson, t ex.

    12:49

    SvaraRadera
  12. Håller med 12:56.
    Länge leve Globalpartiet. Det är detta som är framtiden. Inte det allt mer populistiska Mp, tyvärr tyvärr.

    SvaraRadera
  13. Ulf Holms m.fl. artikel tolkar jag som att en tillnyktring nu sker i mp. Den som överger arbetslivet har ingenting i politiken att göra, så enkelt är det.

    SvaraRadera
  14. Radikala sossar sa likadant: "Gå inte över till VPK (som det hette på den tiden), utan stanna i SAP och kämpa för dess röda ideal!" Ja, ungefär så lät det.

    Om någon hade nappat på detta, och det gjorde man antagligen, så skulle man nog snart finna sig åsidosatt.

    Nu ser vi tydligt, att MP har en motsvarande utveckling, eller avveckling. Är det då så konstigt att (G) bildas?

    SvaraRadera
  15. Appropå länken där det argumenteras för att inte sänka arbetstiden så ogillar jag den skarpt. Men vad jag inte förstår är varför den skulle vara ett argument för att lämna mp. Det är inte ens vår officiella politik, endast ett debattinlägg från ett par enskilda medlemmar. Må vara att de sitter högt upp. Tillväxtkritiken finns kvar tydligt i partiprogrammet, minskad arbetstid likaså.


    Angående att radikala människor bli åsidosatta, och att socialdemokratin är ett exempel på det håller jag inte med om alls. Sossarna tappade först en falang till SAC 1910, sen försvann ytterligare en grupp till VPK, och inte föränns efter Ådalen lyckades sossarna ledning manövrera ut de radikala krafterna. Säkerligen var de åsidosatta redan innan, men ju fler som lämnar ju svårare blir det för dem som är kvar. Och det är knappast så att mp är ödesbestämt att gå i en specifik riktning.

    De som kritiserar Mikaela Valtersson har störst anledning av alla att vara kvar. Hon är ju en het kandidat till språkrör. Men Även Åsa Romson är en populär kandidat, som är betydligt mer tillväxtkritisk. För varje radikal person som lämnar så ökar chansen för Valtersson att bli invald. Något att tänka på för alla som lämnar med motiveringen att mp inte är radikala nog.

    SvaraRadera
  16. Jag håller med Anders Schröder om att det är för tidigt att ge upp hoppet om mp. Det är trots allt språkrörsbyte snart; att nu börja om från början med gp kanske inte alls är det bästa.

    SvaraRadera
  17. Håller med dig, Anders. Det diskuterade debattinlägget är inte ett skäl att lämna mp, utan att skäl att stanna kvar och fightis. Över min döda kropp att Valtersson skulle tillåtas bli språkrör.

    SvaraRadera
  18. 16:35

    "Ulf Holms m.fl. artikel tolkar jag som att en tillnyktring nu sker i mp. Den som överger arbetslivet har ingenting i politiken att göra, så enkelt är det."

    Den som överger arbetslivet? Vad menar du?

    SvaraRadera
  19. Anders Schröder.

    Det anförda exemplet var taget ur verkligheten. Två tunga lokala sossar sa just så, och de valde att stanna för att hjälpa partiet att hålla färgen (rött). Men blev med tiden, som de övriga (rött med dragning åt blått).

    SvaraRadera
  20. Rimligare värdegrund mm börjar bli lite uttjatat utan att ett enda konkret förslag eller handlingsprogram presenteras? Det finns så vitt jag inget nytt eller unikt i de åsikter som presentars här, tvärtom delas de av en massa människor som dessutom inte har råd att shoppa ut sig. Det som vore nytt eller revolutionärt är konkreta förslag? Är det någon som har det? En exitstrategi från tillväxtsamhället?

    Annelie

    SvaraRadera
  21. Ja, Annelie.

    Det tregrenade samhället är nog en bra början. Det grundas på devisen från franska revolutonen: Frihet Jämlikhet Broderskap. Men inte hur som helst.

    Friheten är kulturens hemvist. Jämlikheten är rättsväsendets. Och i broderskap/solidaritet ska vi producera, fördela och hushålla.

    Antroposofen

    SvaraRadera
  22. Neoliberal Agendamån feb. 15, 11:01:00 em

    Det jag undra är varför så många gröna är positiva till höga skatter? Det går ju inte alls ihop med lågkonsumtionssamhället.

    Jag menar, 50-60% av folks inkomster tas in med tvång. Dessa pengar konsumerar staten antingen upp själv på diverse verksamheter eller så ger man ut pengarna i form av bidrag. Att tro att folk ska säga nej till gratispengar eller bränna sedlarna är ju ganska orealistisk, de kommer konsumeras.

    Skulle vi sänka skatterna så skulle folk få behålla mer av det man arbetar ihop och då kan man gå ner på halvtid, pensionera sig tidigare eller spara ihop till ett sabbatsår om man nu vill. Man har då möjlighet att välja alternativ som innebär lägre konsumtionen.

    SvaraRadera
  23. Men om man inte får ha hälsan så kommer en egen lön inte att räcka till den sjukvård som staten nu står för. Eller hur tänker du där Neo?

    SvaraRadera
  24. Många sjukdomar (inte alla) är livsstilsbetingade.

    Ju schystare jag lever, desto mindre sargar jag din ekonomi, eftersom vården betalas solidariskt.

    Ömsesidigheten är viktig i ett civiliserat samhälle.

    Alltså är rökning och alkoholdrickande inte enbart en privatsak. Det är alla skattebetalares sak.

    SvaraRadera
  25. Visst 07:13 här är en som varken röker eller dricker,fast det är inte av omtanke om skattebetalarnas pengar, utan mycket egoistiskt med tanke på den egna hälsan.
    Att tänka sig skattesänkningar är helt orealistiskt, åtminstone om den rödgröna trekanten kommer till kanslihuset nästa gång. Sedan brukar det även vara så att om det skulle bli någon krona över sänker politikerna inte skatten, utan hittar på något att göra av pengarna på. Se även på våra kommuner där tex det ena skrytbygget av idrottsanläggning värre än det andra dyker upp för allmogens pengar. Ofta ett sätt för beslutande politiker att skapa ett monument över sig själva.

    SvaraRadera
  26. Håller med Annelie. Schlaug börjar bli tjatig. Var finns hans konkreta förslag? Det är när man börjar ta tag i det konkreta som det orimliga i hans idéer börjar visa sig.

    SvaraRadera
  27. T Be: Annelie tycker absolut inte att Schlaug har orimliga ideer - tvärtom!

    Annelie

    SvaraRadera
  28. Fram för Globalpartiet

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.