fredag 14 augusti 2009

Sensommarminne: Jag - en neurotiker.

Glatt budskap publicerat i DAGENS NYHETER
9:e augusti 2004

"Schlaug neurotisk till makten"

Birger Schlaug har ett neurotiskt förhållande till makten. Han vill vara med i debatten men inte påverka politiken på allvar, säger miljöpartiets språkrör Peter Eriksson sedan hans företrädare anklagat mp för anpasslighet mot regeringen.


Tidigare språkröret Birger Schlaug angrep på måndagens DN Debatt miljöpartiets nuvarande partiledning. Den offrar de gröna värderingarna för att få statsrådsposter, hävdade han. Nu slår Peter Eriksson tillbaka. Han menar att Schlaug efter valet 1998 missade en historisk chans att få genomslag för de gröna frågorna.

- Då gav han socialdemokraterna regeringsmakten utan att ställa några som helst gröna krav. Han vek ner sig totalt, trots att det fanns ett historiskt läge att få genomslag för grön politik.

Det var Birger Schlaugs hållning då som fick Peter Eriksson att lämna riksdagen 1998, säger han nu, tydligt irriterad över Schlaugs påhopp.

- I dag är skillnaden att vi ställer mycket tuffare krav. Vi får också igenom en grön politik på ett helt annat sätt än när han var språkrör.

Mats Carlbom

15 kommentarer:

  1. Haha, du är bara för underbar!

    SvaraRadera
  2. Tuffa gröna krav ska ställas av miljöpartiet för att släppa fram en socialdemokratisk statsminister.
    Skillnaden är att när S fick makten 1994 hade miljöpartiet just varit ute i kylan kommit in och S vann ett jordskredsval efter borgerligt styre med Ny Demokrati som missnöjesparti i riksdagen och frågan då blev inte aktuell.
    1998 var KD(Alf) och V(Gudrun)på topp och vem lyssnar på MP då? 2002
    när MP hade "chansen" visade det sig att "alliansen" varit för dåligt formerad att agera som alternativ och tuggmotstånd.2006 tuffade miljöpartiet till sig och krävde platser i regeringen för "nu hade man fått nog".
    Mellan 1998-2006 har både vänsterpartiet och miljöpartiet förlorat mycket av sina bas i form av kommunala platser i kommunerna men tuffat till sig i rikspolitiken på grund av bra opinionssiffror(missnöje?).
    Alliansens SAMTLIGA partier har bättre BAS än de mindre röda och gröna partierna. Peter och Birger får gärna diskutera på MAKRO-nivå men båda behöver fundera på vad fotfolket på MIKRO-nivå tagit vägen.Omternet blir allt viktigare än att gå på triga möten där några få dominerar genom talets gåva.
    EU-nivån har också blivit viktigare och miljöpartiet har gjort en succesiv anpassning yill den GRÖNA GRUPPEN(nu med Piratpartiet som alierad)vilket bör sätta myror i huvudet på den som ska rösta på miljöpartiets rödgröna blockformering där S befinner sig i minoritet och likvärdig ställning som miljöpartiet(och vänsterpartiet) idag.
    Tuffa krav men utifrån vad då? Det är ingen självklarhet att S sitter vid makten efter valet och MP sålt ut hela sitt program genom kompromisser med S(och V) FÖRE VALET!

    SvaraRadera
  3. jag tror både du och Peter har rätt, Birger. Realpolitiskt har det sedan -98 funnits en helt annan möjlighet att påverka socialdemokraterna, allteftersom vänsterns identitetskris fördjupats.

    Det mostäger ju på inget sätt att Miljöpartiets ledning sålde ut ideologin mot statsrådsposter. Jag var doch inte med på den tiden, och vill inte kommentera några enskildheter

    SvaraRadera
  4. En som tröttnat på MPfre aug. 14, 01:03:00 em

    Han har helt rätt, Peter Eriksson alltså. I Göran Perssons memoarer framgår det att det var efter Birger Schlaugs uttalande redan på valnatten 1998 som GP kunde utropa de bevinga orden "Nu regerar vi vidare!", trots en brakförlust för S. Då framgick att MP inte kunde tänka sig att stödja något annat än S och med det kortet utspelat redan på valnatten så känns förhandlingen mest som ett spel för galleriet.

    SvaraRadera
  5. Gunnar Johanssonfre aug. 14, 02:01:00 em

    Tänk så olika man kan uppfatta saker och ting. Min upplevelse är den att mp visserligen inte fick några statsrådsposter efter valet 1998, men däremot fick man igenom en hel del grön politik inom de områden man enats att samarbeta kring. Det krävdes förvisso återkommande tuffa förhandlingar för att det skulle lyckas, vilket också framkom med tydlighet i nyhetsrapporteringen. S kritiserades ju för att ge mp för stort inflytande, av många som inte gillade den politik som förhandlingarna ledde till. Hur man nu kan beskriva det som att mp vek ner sig förstår jag inte.

    Dagens läge är ju att mp kommer att få ministerposter om trekanten vinner valet, men att mp har fått igenom någon grön politik i det som hittills presenterats i nuvarande förhandlingar har jag då inte märkt något av, annat än marginalen. Tvärtom upplever jag det som att mp i mycket stor utsträckning anpassar sin politik efter vad Socialdemokraterna vill.

    Vilken värld Peter Eriksson lever i, vet jag inte, men det verkar inte vara i verkligheten i alla fall.

    SvaraRadera
  6. Miljöpartiet ingick inte budgetsamarbete med sossarna efter valet 1998 utan att ställa krav. Att däremot rösta emot Persson i en misstroendeförklaring var inte aktuellt, vare sig som idé inom riksdagsgruppen eller partistyrelsen.

    För övrigt gnälldes det ju på ledarsidor i Sverige på att vi fick igenom för mycket med tanke på att vi inte satt i regeringen. Själv tyckte jag förstås alltid att det var för lite, särskilt från 1997 och framåt.

    För att vi skulle inleda fbudgetförhandlingar krävdes ett antal löften från Göran Persson. Det var också tidigt uppgjort att några av MP:s profilfrågor skulle slå igenom eftersom Persson - till skillnad från de flesta andra sossetoppar - begrep att ett samarbete utan att MP kunde peka på vinster vore omöjligt i längden.

    Grön skatteväxling, kraftigt ökade anslag till biologisk mångfald, inrättande av en djurskyddsmyndighet, inledande försök med friår och inte en krona mer till militärens sviktande ekonomi var sådant som Persson redan i vårt första samtal, dagarna efter valet, hade klart för sig var sådant i "den gröna själen" som måste tillfredsställas om samarbetet skulle hålla.

    Här berättas det i t ex Aftonbladet - marfkera h e l a länken!

    http://schlaug.blogspot.com/2009/06/backspegel-persson-ar-en-begavad.html

    I övrigt är det ganska kul att få gamla tidningsartiklar sig tillsända, gör gärna det om ni hittar något kul.

    SvaraRadera
  7. Snart ännu tröttarefre aug. 14, 02:55:00 em

    Det ska dock tilläggas att det som Peter Eriksson skriver också lögn, ingen tror väl att han lämnade riksdagen för att protestera mot Birger? Efter valet blev han kommunstyrelsens ordförande i Kalix, en position som förmodligen ger mer pengar och är klart mycket större makt än att vara en enskild riksdagsledamot.

    SvaraRadera
  8. För Alliansen 2010fre aug. 14, 02:59:00 em

    Vi inom Alliansen kommer i valrörelsen att stenhårt köra med att VARNA för kommunister i regeringen. Detta är nämligen en politisk skandal av högsta dignitet. Lars Ohly och hans kommunister ska alltså regera tillsammans med ett parti, socialdemokraterna, som alltid varit noga med att hålla rent till vänster! Att sedan de gröna också legitimerar kommunisterna gör naturligtvis saken ännu värre. Miljöpartiet och socialdemokraterna kommer att få stå til svars för detta knäböj för kommunisterna.

    SvaraRadera
  9. För Alliansen 2010. Läste först dtt inlägg som ett skämt, som ironi över korkade höger-inlägg. Men du kanske menar allvar? Hysteriskt.

    SvaraRadera
  10. Annan alliansväljarefre aug. 14, 04:37:00 em

    Nej, det är inget skämt. Lars Ohly kommer att vara valets huvudperson vilket kommer skapa stora problem för Mona. Marginalväljarna gillar MP men tycker illa om V. Det var något som Mona kände väl till när hon inte ville gå till val med MP men utan V.

    En kompis och jag diskuterade vilka departement MP och V blir chef för. Finans-, utrikes-, arbetsmarknads- och näringsdepartementen kan förmodligen inte Mona släppa, då blir det fullständigt krig inom S. Förutom ett antal andra poster går nog försvarsdepartementet till MP och justitiedepartementet till V.

    MP blir först nöjda, ändå tills de kommer underfund med att de tvingas driva samma försvarspolitik som under GP:s tid. Några pengar att driva någon annan politik finns inte.

    Kommunisten Lars Ohly som Sveriges justitieminister? O ja, det kommer att höras i valrörelsen.

    SvaraRadera
  11. Jag trodde kommunistskräcken var ett skämt.

    Hoppas på Sjöstedt som statsminister och det det hade jag inte gjort om jag hade varit kommunist.

    SvaraRadera
  12. MP kanske inte har intresse av det, men en grön försvarpolitik finns det alltid pengar till.

    SvaraRadera
  13. Varför inte också nazister i riksdagen? När vi nu ska få kommunister där.

    SvaraRadera
  14. Gammalt beprövat trix:

    Göra en karikatyr av motståndaren. Sedan angripa den vrångbilden! Det är mycket lättare, än att vara saklig.

    Så gjordes mot det nyfödda MP en gång i tiden. Så gör man mot SD.
    Så gör man idag mot V.

    Varför inte angripa S för samma sak? De hade ju också, precis som V, Karl Marx som avstamp!

    SvaraRadera
  15. Hoppas att Birger snart skriver en "vitbok" om sina år i politiken. Det blir i så fall en bestseller, som troligen får mången aktör att hålla i hatten.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.