Mona Sahlin höll sitt efter-valet-linjetal igår.
Jag ska inte kommentera innehållet i sak. Men däremot det ohyggliga i att hon än en gång slår fast att hela valrörelsen var ett enda stort skådespel.
Hon trodde inte på det hon sa - men eldade sina valarbetare att säga samma sak. Det är inte politisk taktik, det är bedrägeri. Värst av allt: hon och den socialdemokratiska gräddan lurade sina egna valarbetare! Man reducerade dem till duktiga idioter. Sina egna medlemmar och sina egna väljare...
Respekt? Inte ett dyft!
Såväl Sahlin som Östros, och stora delar av den socialdemokratiska gräddan, hävdar således att man gick till val med en felaktig politik. Några av dessa gycklare vill nu ha förnyat förtroende! Några av dem finns med i talet om ny partiledare! Samma figur som lurat skjortan av valarbetare som taget av sin privata tid och slitit oavlönat för sitt parti!
Hade socialdemokraterna vunnit valet hade man således just nu administrerat en politik man anser vara fel. Slutsatsen måste ju vara att socialdemokraterna, om de är annat än en maktapparat, borde vara tacksamma att de slipper regera.Jag ska inte kommentera innehållet i sak. Men däremot det ohyggliga i att hon än en gång slår fast att hela valrörelsen var ett enda stort skådespel.
Hon trodde inte på det hon sa - men eldade sina valarbetare att säga samma sak. Det är inte politisk taktik, det är bedrägeri. Värst av allt: hon och den socialdemokratiska gräddan lurade sina egna valarbetare! Man reducerade dem till duktiga idioter. Sina egna medlemmar och sina egna väljare...
Respekt? Inte ett dyft!
Såväl Sahlin som Östros, och stora delar av den socialdemokratiska gräddan, hävdar således att man gick till val med en felaktig politik. Några av dessa gycklare vill nu ha förnyat förtroende! Några av dem finns med i talet om ny partiledare! Samma figur som lurat skjortan av valarbetare som taget av sin privata tid och slitit oavlönat för sitt parti!
När de nu naket hävdar att de talat mot bättre vetande före valet, så avslöjar de ju också att hela valrörelsen varit ett spel, en teater – ja, i själva verket en skymf mot medborgarna i allmänhet och mot sina egna valarbetare i synnerhet. Sahlin och Östros, och övriga i den socialdemokratiska ledningen, har uppenbarligen agerat skådespelare när de uppmanat sina egna att plädera för den politik man gick till val på.
Det är något alldeles oerhört och avslöjar något i grunden sjukt och förskräckligt. Och djupt illojalt. Politik när den är som allra sämst.
När politik blir ett simpelt maktspel gör man såväl politiken som demokratin en otjänst. Man uppträder som om man vore företagsledare vars uppdrag är att sälja vilken produkt som helst. Tala om att den är bra, fast du vet att den är dålig. Tala om att du tror på det du säljer, som vilken telefonförsäljare som helst som gått grundkursen, trots att du inte alls tror på det. Men det är ditt jobb att sälja, att förställa dig, att förföra och rent av ljuga.
Så här kan vi inte ha det inom politiken. Partiernas uppdrag kan inte vara att uppträda som vore de försäljare av mobilabonnemang eller plastpottor. Politiker måste ha någon form av etisk resning, en tilltro till vad de säger, annars sitter vi på ett sluttande plan som bara kan leda till demokratins totala förfall. Att få gratisbiljetter till tennismatcher, eller låta en lobbyorganisation betala en resa till ett kärnkraftverk är harmlöst. Att låtsas tro på något man inte tror på är allt annat än harmlöst. Det är bedrägeri.
Partier skall driva den politik de tror på. De ska skapa opinion för sina värderingar och för sina ståndpunkter. Det viktiga är inte att få röster så man kan genomföra något man inte tror på. Det viktiga är inte att få vara statsråd. Det viktiga är att driva det man tror på, skapa opinion för det man tror på, och sedan låta väljarna ta ställning. Och kanske bli statsråd som kan driva en politik man tror på.
Jag tror inte att socialdemokraterna är ensamma om att inte tro på den egna politiken. Det måste naturligtvis finnas mängder med moderata riksdagsledamöter som, när Reinfeldt påbörjade sin förändring av moderaternas retorik, reducerades till skådespelare när de försvarade delar av arbetsrätten, höjd bensinskatt etc. Men det vi nu sett inom socialdemokratin är åtskilliga snäpp värre. Det handlar om den yttersta partiledningen som inte trott på den politik man marknadsfört.
Jag har tidigare ansett att det hade varit positivt om de rödgröna trots den erbarmliga blockpolitiken vunnit valet, men efter den socialdemokratiska ledningens avslöjande om sin inställning till politik och politisk verksamhet känns detta unket. U - n - k - e - t.
Jag vill ha politiker som tror på det som de säger. Det är liksom grund för alltihopa. Annars kan vi packa ner politiken i första bästa låda där maskeradkläderna ligger. Fråga är nu om socialdemokraterna avser att även fortsättningsvis klä sig till gycklare på maskerad. Risken finns att den socialdemokratiska maktapparaten nu häller ner en Östros eller en Österberg i den gycklarmundering som Sahlin nu ska kränga av sig. Ett råd till de nya gröna språkrören: Håll armlängds avstånd från den maktapparaten.