fredag 20 augusti 2010

Vem blir klokare av reklam?

Kostnaden för reklam var förra året 60 miljarder kronor, påpekar Jacob Bursell i en krönika i SvD. Rubrik: Vem blir klokare av reklamfloden?

Det talas mycket om att mängden tjänster växer allt mer, och att detta innebär att tillväxten i ekonomin alltmer frikopplas från negativ miljöpåverkan. I den politiska retoriken talar man om frisörer, små krogar och fotvård för äldre.

Men detta utgör en försvinnande liten del av den växande tjänstesektorn, där ju också detaljhandel, finansiella tjänster och reklam ingår. Det sistnämnda - reklam - är således nu uppe i en summa som är en och en halv gång så stor som hela försvarsbudgeten.

De största delarna av den privata tjänstesektorn har i uppgift att upprätthålla konsumtionssamhällets varufetischism och därmed upprätthålla ett system som skadar miljö, klimat sch därmed också sociala förutsättningar för goda liv.

Tro därför inte på politiker - röda, blå eller gröna - som hävdar att den växande tjänstesektorn är ett bevis på möjlighetgen av evig ekonomisk tillväxt.

12 kommentarer:

  1. Ja, man kanske måste fråga sig vad som är långsiktigt hållbart och gott ur ett längre perspektiv. Vem blir klockare av reklam? Vem blir lyckligare för att tusentals unga människor försörjer sig på att försöka locka abonnenter att byta telefon- och elbolag? Vem blir rikare genom att låta "finansexperter" (som alla presterar sämre än index) förvalta deras pengar? När Sverige inte kan prestera vettigare saker än så, då måste det kallas negativ tillväxt av de värden som faktiskt betyder något.

    SvaraRadera
  2. när man pratar om reklam för 60 miljarder. räknar man även in reklam som är avsedd för andra företag? reklam i branschtidningar och direktreklam till utvalda företag från andra företag eller är det enbart reklam gentemot konsumenter som inräknas?

    nyfiken

    SvaraRadera
  3. De egenskaper som reklamen är tänkt att plocka fram är väl främst missnöje och avundsjuka.
    Missnöje med det jag redan har när det finns finare, men även avundsjuka, måste skaffa finare än det grannen redan har.

    SvaraRadera
  4. nyfiken: reklamsektorn, inkl all reklam, uppgår till ca 60 miljarder, vilket är ett korrekt sätt att räkna. Den andel som nyfiken undrar över är marginell i sammanhanget men finns inte specificerad. Den stora ökningen sedan tio år tillbaka ligger på rörlig media, inte minst nätet, vilket nästan helt är riktad till konsument.
    BM

    SvaraRadera
  5. Birger:

    "Tro därför inte på politiker - röda, blå eller gröna - som hävdar att den växande tjänstesektorn är ett bevis på möjligheten av evig ekonomisk tillväxt."

    En detaljfråga kanske, men nog är väl "evig" (tusentals år, åtminstone) ekonomisk tillväxt möjligt? Frågan man kan ställa sig är om det är önskvärt.

    En annan sak, vad tycker du om det din nya panelmedlem i SVT sa i morse: Att det är bra att regeringen vill satsa 3 000 000 000 kronor på bl a "jobbcoacher" eftersom det GER FLER JOBB?

    SvaraRadera
  6. Reklamförbud sprider sig: http://hallplatshaden.wordpress.com/2010/07/19/reklamforbud-sprider-sig/

    SvaraRadera
  7. Göran Hådén:

    Det såg ju mycket trevligare ut utan en massa reklam, men det var dumt att myndigheterna lät Shell-macken stå kvar; jag gillar nämligen inte bensin.

    SvaraRadera
  8. Tjena Schlaug! Jag var på ditt seminarium med Schyman om förkortad arbetstid i Almedalen, riktigt bra var det. Mycket berikande.

    Jag skulle vilja rekommendera ett inlägg som berör reklam av snabbmat och läsk, med följder. Det är:

    http://thegayinterpreter.blogspot.com/2010/08/bild-video-samhallsvetare-ekonomer-och.html

    Hare så bra tills dess!

    MVH

    /Theo

    SvaraRadera
  9. Hej Birger!

    Hörde dig i morgonsoffan (långt igång första gången) men blev rätt besviken när tre personer som borde rimligen ha en någorlunda koll på de rödgrönas skuggbudget visar sig vara helt oförmögna att bemöta Thomas påstånde om att de rödgröna vill avskaffa Rot, vilket är en ren lögn och desinformation. De vill i själva verket utöka det.

    Nu vet jag visserligen inte om du har lust att stödja Alliansen, annars är det alltid bra att bemöta sådana felaktiga påståenden.

    SvaraRadera
  10. 60 miljarder. Hur mycket är det? Det beror naturligtvis vad vi jämför med. Hur mycket konsumerar svenska folket för årligen? Någon som har siffran?

    Jag ser inte vår konsumtion som något problem. Problem får vi däremot så snart konsumtionen sviktar. Detta vet ju alla. Utan tillväxt i ekonomin får vi alla lida. Med ökad tillväxt kan politikerna lova reformer och även genomföra dem. Utan tillväxt blir det kris och de svagaste i samhället offras först. Och se hur det ser ut i de länder i världen där tillväxten inte kommit i gång. Men det är alltså lika farligt att stoppa tillväxten, oavsett på vilken nivå samhället befinner sig.

    SvaraRadera
  11. Sveriges årliga BNP är omkring 3000 miljarder, så 60 miljarder är ca 2% av BNP

    SvaraRadera
  12. 2 procent!

    Och vad gnäller då Schlaug om???

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.