VAD SKA VI MED SAMHÄLLET TILL?

lördag 30 juli 2022

SJUTTIOTAL - gröna vågen på riktigt

Jag var 22 år. Jag och min dåvarande sambo hade flyttat ihop i en alldeles ny och toppmodern lägenhet i Sollentuna Centrum. Högst upp, Malmvägen 4 A. Gigantisk utsikt.  

Från balkongen kunde man se en betongförsedd lekplats med fastmonterat lekmaterial och höra ljudet från motorvägen till Arlanda. 

Det var för jävligt.

Så vi blev del av gröna vågen. Drog till landet. 

Vi insåg det alltför romantiska med att dra till landet och leva på några getter. Så jag tjatade till mig en väderstation. Tjatade, tjatade, tjatade. Fick en solig dag veta att det blivit ledigt i Vingåker. Plötsligt dödsfall. Så vi fick en vecka på oss att skaffa en hus där väderstationen skulle kunna lokaliseras. 

Så gjorde vi. 

För 59 000 köptes huset i Kåsta, efter prutande en tusenlapp. Torrdass och vatten att hinka upp från brunn. Men en jättestor tomt med bördig jord. Nu blev det självförsörjning. Byggde hönshus och så småningom skulle marken rymma allt från potatis och grönsaker till får och bikupor med gula bin.

Som många grönavågare läste vi såväl syndikalistiska Arbetaren - där bland annat Tage Danielsson skrev - och lantromantiska delen av Land. Skrev dåliga noveller och en och annan dikt för att få ihop till elräkning.

Från supermodernt nybyggt höghus i betonglandskap i Sollentuna Centrum till liten stuga med torrdass på landet var det en bit såväl geografiskt som mentalt. Vi mådde bra. Livet var fantastiskt. Om än lite kallt om baken på utedassen första vintrarna innan vi byggde ut och satte in mulltoa. Snart blev vi tre, Ett barn blev till. Lycka.

Hörde om en annan väderobservatör i radion. Ensamstående äldre dam som skötte station i Norrland. Aldrig ledig, högst två timmars sammanhängande sömn per natt, ingen semester, inga lediga helger. Så var jobbet. Vi var två på vår station som kunde hjälpas åt, men många var ensamma. Med arbete var tredje timme dygnet runt.

Hon i Norrland var tacksam för att alla parametrar skulle läsas av och analyseras  klockan 10 och 13. Så hon hann till högmässan klockan elva på söndagar. Jag blev förbannad över hur många missbrukades - inte minst i fjällen och i skärgårdarna på detta sätt.

 Startade Väderobservatörernas Yrkesråd, fick med mig fler än hundra observatörer på att hota med strejk om det inte blev ordning med rätt att sova några nätter, med rätt till två dagar ledigt i veckan, med rätt till semester, med rätt till OB-tillägg. 

Det blev ett jäkla liv. Genom strejk skulle i stort sett allt flyg få ställas in. Facket var överraskat över vårt agerande, SMHI var grinigt. 

Vi fick till ett nytt avtal, som beskrevs som det bästa förbättringsavtal som någonsin skrivits på svensk arbetsmarknad. Det var nog min första politiska insats utan att jag förstod att det var politik. 

Gott så. Sjuttitalet övergår till åttital. Det tar vi imorgon...