Jag har säkert gjort några korkade uttalanden emellanåt. Så jag är inte fri från skuld när det gäller sånt heller. Men hur i h-e kulturminister Alice Bah Kuhnke, som går under beteckningen MP, med anledning av Brexit kan häva ur sig följande floskler ter sig obegripligt: Hon säger, enligt DN:
"En kultursektor som saknar influenser, utbyten, nya idéer och innovationer leder till att kulturen stelnar och dör".
Alternativet till medlemskap i Union är alltså kultur utan influenser, utbyten, nya idéer och innovationer. Hört talas om Shakespeare, Beatles, Austin och Dickens. De fanns alla före EU...
Hört talas om Internet? Eller är det så att Internet stängs ner utanför EU?
Hört talas om kultursamarbete som inte kräver gemensam utrikespolitik, demokratiskt underskott och frihet för kapital? Tydligen inte, vad gäller Alice Bah Kuhnke. Åtminstone inte här hon agerar politisk retoriker.
Det finns massor med problem med Brexit. Liksom med EU. Hyfsat samtal om detta vore tacknämligt.
Problem med EU är bland annat att Angela Merkel nu vill
att "EU skall reagera med en röst som reaktion på Brexit". Det vill säga olika åsikter skall pressas samman till en. Hon vill ha
"en samstämmig och inte mångfaldig reaktion på den brittiska
folkomröstningen". Smaka på det... och fundera över det rimliga i att ledarna för Tyskland och Frankrike har för vana att träffas innan övriga dyker upp för att komma överens om vad EU bör anse. Och de som vill vara duktiga ansluter sig.
Problemen med Brexit då? De finns. För Sverige leder det bland annat till att EU-länder som står utanför euron lär få minskat inflytande. För miljön att tyngdpunkten flyttar närmare Polen. Men: problemet är inte att brittiska kulturarbetare skulle bli utan influenser, utbyten, nya idéer. Att kulturen i Storbritannien skulle stelna och dö.
Det Sveriges kulturminister, som går under beteckningen MP, menar är således att alla de kulturarbetare som stod på nej-sidan inför den svenska folkomröstningen var dumma i huvudet, ville isolera sig från världen och förespråkade kulturens död.
För att inte tala om vad hon anser om den EU-kritiska historia som det parti, som hon plötsligt blev medlem i när hon blev erbjuden posten som kulturminister, bär på.
För övrigt får vi väl beklaga Norge som än i dessa dagar lever utan kultur, utan innovationer, utan utbyten och utan kulturell framtid som varande i utanförskap... Om man får tro Sveriges kulturministers retorik.
Ett balanserat synsätt på unionen vore väl det minsta man kan begära. Även om det kanske inte är karriärbefrämjande. Med den typen av retorik som kulturministern gett uttryck för lär vi få samma eländiga debatt om det skulle bli folkomröstning i Sverige. Vice talman Söder som på ena sidan skyller allt på invandringen och kulturministern som på andra sidan hotar med kulturens död... Jisses!
...
