Försvarsberedning på sluttande plan

Partier tycks vilja lossa knuten

Försvarsberedningen har levererat sin säkerhetspolitiska omvärldsanalys ”Vägval i en globaliserad värld”. Texten kan väl betecknas som förväntad och av sådan art att SvD - som gjort till en affärsidé att väcka rysskräck -  är lätt upprörd trots att deras kampanj nog gjort sitt till för att forma hur Ryssland blivit huvudtema i mediebevakningen.

Klimat, fattigdomsbekämpning, organiserad brottslighet och mänskliga rättigheter är sådant som framträder som hotbilder numera – det var inte så innan Annika Nordgren (numera Annika Nordgren Christensen med en annan syn på försvaret än då) en gång för närmare 20 år sedan tog plats där och med bravur påverkade beredningen.

Huruvida man avser att återkomma med t ex förslag på hur vi skall minska vår egen påverkan - genom vår konsumtion - på klimat och global miljö framkommer inte.

Något militärt hot mot landet finns inte, meddelas i analysen. Nej, givetvis inte. Noterbart är att Sverige trots detta skall lägga 90 miljarder på nya JAS Gripen. Att Ryssland skulle attackera sin största handelspartner, EU, kan nog, med förlov sagt, ses som så pass kontraproduktivt att det bara kan utspelas i romaner. De som hojtar mest om Ryssland är Sverigedemokraterna. Vad annat att vänta?

Beredningen konstaterar att Ryssland ser Natos utvidgning som ett hot – och meddelar samtidigt att man anser att Sverige skall vidareutveckla sitt samarbete med Nato. Vilket lär betyda att man anser det i sin ordning att Sverige skall bidra till hotbilden. Ryssland tycks mena att man inte längre kan ha en försvarsbudget som är i nivå med Frankrikes och Storbritanniens. Man tycks mena att ett land som är 70 gånger större än Storbritannien bör ha en större krigsbudget än detta lilla fina ö-rike.

Det är - åtminstone ur mitt perspektiv - tragiskt och felaktigt att Ryssland avser lägga ner mer pengar på det militära. Men, som också beredningen anger, det är från en jämförelsevis mycket låg nivå vilket bör konstateras innan man målar upp skräckbilder. Anser vi att Ryssland lägger ner för mycket pengar på upprustning, bör vi rimligen också titta på vad gamla västvärlden ägnar sig åt.

De som aktivt och öppet vill driva in Sverige i Nato - eller ha en allmän upprustning som kan ge jobb för Metall - har naturligtvis alla skäl att måla upp rysshotet.

Nedrustning är inte något beredningen överhuvudtaget lägger stor vikt på, mer än det traditionella svenska önskemålet om att världen bör ha färre kärnvapen.

Beredningen meddelar också att andra delar av världen lider av krig – men undviker att nämna att Sverige bidrar efter förmåga till just det genom att vara en av världens största vapenexportörer.  Något som Stefan Löfven ihärdigt lobbar för under sin tid som Metallordförande. Sverige en del av den globala upprustningen – det ger jobb, avkastning till pensionsfonder och ger tillväxt. Man kan förstås inte förvänta sig att Försvarsberedningen skall jubla över detta offentligt.

Möjligen är det så att man mellan raderna ser att beredningen faktiskt öppnar dörren på glänt till att  medlemskap i Nato bör utredas. Hur samarbetet med bland annat Nato ska ”kunna förbättras ytterligare bör analyseras och utvecklas i särskilt ordning”, skrivs i analysen. Ytterligare samarbete med Nato torde i realiteten vara snubblande när medlemskap, eftersom Sverige redan smygvägen vävts in i så mycket som man redan har. Att detta slunkit igenom av misstag – det vill säga att socialdemokraterna inte uppfattat innehållets potential – ter sig osannolikt. Min gissning är att efter nästa val kommer Löfven att ta upp frågan med anledning av att ”vi redan har så stort samarbete så det är rimligt att vi sitter med vid bordet…” Det enda parti, vad jag lyckats notera, som tydligt markerar tydligt mot än mer närmande till Nato är Vänsterpartiet.



Sverigedemokraterna kan också de jubla över lite text i beredningens huvudanalys. Migrationsströmmar beskrivs som ett säkerhetspolitiskt hot. Huruvida det är svenska pensionärers flytt till Spanien man syftar på framgår inte.

Slutsats: Vi sitter på det sluttande plan som så länge arrangerats och vars syfte är att vi skall glida in i Nato. Enda sättet att stoppa detta lär vara att storleken på partierna i riksdagen blir helt annan efter nästa val.