De utshoppade ligger i framkant...

Som jag tidigare påpekat har jag drabbats av en sjukdom. Jag är utshoppad. Symtomen är tydliga: jag känner ingen frälsning när jag närmar mig köptempel, jag känner ingen lust när jag ser reklam och jag sitter hellre och matar duvorna än ägnar fritiden åt att shoppa. Utshoppad.

Men, ska sanningen fram så ligger vi utshoppade i framkant. Vilket jag får belägg för när läser SvD Näringsliv. Under rubriken "En sopig köpfest" konstateras att "vi sannolikt blir tvugna att dra ner på vår konsumtion".

- På lång sikt kan kan vi nog inte hålla på så här, men det är inte någon lätt fråga..., säger Weine Wiqvist, VD för Avfall Sverige. Och fortsätter:

- Om folk köper färre saker får det effekter på tillväxt, ekonomi, sysselsättning.

Jo, det är ju just det. Och att få det bekräftat i moderata SvD är inte så dumt. Antar att ledarredaktionen funderar på om det inte vore bättre att tidningen blir av med sitt bidrag - i form av presstöd - så de kunde sparka ut opålitliga sanningsägare.

Konsumtionen är motor i tillväxtekonomin. Motorn sitter i ett monster som äter upp miljö och livsförutsättningar. Och vi har inte råd att stoppa det där förbannade monstret, då hotas ju tillväxten och den är heligare än livet. Konsumtionen är inte längre ett mål, utan ett medel för att uppnå gott resultat i nästa kvartalsrapport.

Innan jag började med politik i början av 80-talet så var långsiktighet ett begrepp som för mig omfattade ett par miljoner år. Så naiv jag var som inte begrep att vi numera lever i kvartalssamhället.