Säkrare eller osäkrare efter Nato-inträdet?

Det är en så kallad "offentlig sanning" att Sverige blivit säkrare genom medlemskapet i Nato. Huruvida det är en "riktig sanning" är däremot oklart. Eftersom Nato och Ryssland är mer - för att uttrycka det diplomatiskt - i otakt med varandra så talar ganska mycket för att Sverige är mer utsatt som medlem i Nato än som icke-medlem. Ett krig mellan Ryssland och Nato finns numera som något möjligt.

Rysslands militära angrepp på Ukraina har förstås bidragit till upptrappning högst avsevärt. Nato-relaterade vapen som Ukraina - med rätta eller inte - får använda för bombningar etc i Ryssland trappar förstås än mer upp det hela.

Jag ifrågasätter inte argumentet att "vi som medlemmar i Nato" tar ett sorts ansvar för en sorts helhet - som man kan gilla eller inte. Men jag ifrågasätter - och har gjort hela tiden - argumentet om att Sverige skulle bli säkrare i Nato än utanför. 

FÖRE OCH EFTER...

Innan Nato-ansökan lämnades in - utan att vara uppe till debatt i någon riksdagsval eller folkomröstning - så hette det att Nato utgör en garanti för att Sverige inte kommer att angripas. En garanti som således gäller alla Natoanslutna länder, inklusive de baltiska.

Efter det att vi blivit medlemmar så hette det plötsligt att de baltiska länderna minsann var hotade av Ryssland om inte Ukraina vinner kriget. Garantin var som bortblåst...

Argumenten vrids alltefter tycke och smak, och så länge det är "etablissemanget" som vänder och vrider så är det inte så många journalister som orkar/vill/vågar ställa "känsliga" frågor. Det är som om väldigt många lever i ett brödraskap där det ska sägas vissa saker medan det blinkas lite med ena ögat så där bröder emellan.

 

Det är inte bra.

IFRÅGASÄTTER INTE
Jag ifrågasätter inte att Ryssland  spionerat och småjävlats med svenska intressen före medlemskapet i Nato. Förmodligen mer än vad vi med vår underrättekseverksamhet lyckats med. 

När vi skrev på det så kallade värdlandavtalet som innebar att en regering (även en minoritetsregering) skulle kunna ta beslut om att ge Nato-trupp tillgång till hamnar, flygplatser, vägar och lokaler. Det ryska intresset för Sveriges planering och infrastruktur lär väl rimligen ökat då. Dom lär, med sina perspektiv, se det som en aggressiv hållning. Även innan värdlandavtalet fanns förstås spioneri etc. Världen ser ju ut så, vare sig vi vill eller inte. 

Nu - som medlemmar i Nato - är Sverige förmodligen av än större intresse för regimen och militärmakten i Ryssland. Allt annat vore konstigt. Lika konstigt som om Natoländer - inte minst USA - skulle sakna intresse av vad som händer i Ryssland, vilken infrastruktur som är känslig och vilka ryska städer man först skall utrota vid ett kärnvapenkrig. Vore ju spännande för oss i väst att se vilka städer som stod på den ryska motsvarande listan... (Sverige delar nu för övrigt i planeringen av vilka ryska mål som skulle bli aktuella).

Krigshysterin går upp och ner. Kalla kriget var upp, sen gick det ner och nu är det upp igen. Hej och hå.

FRÅGA MED OKLART SVAR
Frågan är alltså: har Sverige blivit säkrare som Nato-medlem eller har vi blivit osäkrare när konflikten mellan Nato och Ryssland växer?

Jag tycker tyvärr att det offentliga svaret kommer lite väl lättsamt och tvärsäkert. Man kan ha rätt, men jag tvivlar. Starkt.

Att det sedan kan finnas andra - mer eller mindre goda - argument än just Sveriges säkerhet tvivlar jag inte på. 

Däremot tvivlar jag på trovärdigheten hos de som delar min skeptiska hållning men som inte vågar stå för den. Av politiska, strategiska eller rent karriärmässiga skäl. Det kan ju bli dålig stämning inte minst för den politiker så råkar säga vad hen egentligen tycker... men inte bör tycka offentligt. Det psykologiska förvaret kräver sitt. Inte minst i Sverige.

Här granskar jag beslutsunderlaget inför riksdagsbeslutet om medlemskapet.