VAD SKA VI MED SAMHÄLLET TILL?

söndag 26 maj 2024

BASINKOMSTVECKA (6): Två steg mot ökad förståelse, ökat frihetsrum och ökat jämlikhet.

Tjänstesamhälle. Informationssamhälle. Kunskapssamhälle. Beteckningarna på det samhälle som vuxit fram efter bonde- och industrisamhället är många. De kopplas till känslor av modernitet och utveckling.

Men gemensamt för dem alla är att den lagtekniska, byråkratiska och administrativa snårskogen vuxit alltmer. Det gäller skattesystemet, det gäller socialförsäkringssystemet, det gäller snart sagt alla system vi bygger upp. Det krävs experter för att förstå, det krävs kopiös och sårbar datakraft för att administrera. De krävs stora, och ofta integritetskränkande, insatser för att kontrollera.

Och värsta av allt: nästan ingen har full koll, nästan ingen kan systemen med alla dess särregler och undantag, nästan ingen begriper hur det fungerar. Vore det inte hög tid att skapa ett förståelsesamhälle?

Revisorer begriper säkert bättre än de flesta. Därför är det inte det minsta konstigt att titt som tätt höra om att sådana smyger omkring i träskmarkerna för att lura systemen. Men det är inte bara dessa ärans män och kvinnor som gör så. Många gör det. Än fler känner inte alls till sina rättigheter. De förmår inte sätta sig in i de system som bär upp samhället.

Är det inte dags att avveckla snårskogen av svåradministrerade och svårkontrollerade avdrag – ränteavdrag, rutavdrag, rotavdrag, reseavdrag – och istället införa ett höjt grundavdrag lika för alla? Det skulle gynna låginkomsttagare mer än höginkomsttagare. Färre skulle bli beroende av det som tidigare kallades socialbidrag. Det skulle öka frihetsrummet för människor. För att inte tala om hur mycket administration, kontroll och datakraft som skulle kunna avvecklas.

Är det inte dags att också renodla trygghetssystemen? Det finns idag cirka 50 så kallade förmånssystem inom trygghetssystemets ramar. Tiotusentals människor arbetar med kontroller, IT-system, övervakning, administration och beslutsfattande i det lapptäcke som nästan ingen har full koll på. Samtidigt som människor ramlar mellan stolarna.

En grundläggande basinkomst skulle kunna eliminera stora delar av detta. Samtidigt som förståelsen för hur det fungerar skulle öka. Vore det inte värt att utreda? Även om åtskilliga särintressen skulle protestera.

Demokrati bygger på delaktighet. Vem kan känna delaktighet i ett samhälle vars grundläggande funktioner är så komplexa att det inte går att tränga in i dem? Ju mer komplexa och svårgenomträngliga systemen blir, ju närmare kommer vi en systemkollaps. På vägen dit kollapsar varje dröm om delaktig demokrati.

 

YouTube. Lyssna på föreläsningen här.

Det är inte onda människor som krånglat till systemen. Tvärtom. Det är goda människor som försökt lösa uppkomna problem och uppenbara brister genom att införa nya regler, fler särregler, ytterligare undantag och tusentals paragrafer i jakten på att täppa till håligheter. Man har byggt på allt efter. Syftet har varit gott, men snårskogen har blivit allt svårare att hitta i, svårare att administrera, svårare att kontrollera.

Det är hög tid för politikerna att ta sig an den stora utmaningen att bygga ett förståelsesamhälle. För inte är det väl så att de mångas förståelse för hur samhället fungerar utgör ett hot mot eliterna? Basinkomst är en del av ett förståelsesamhälle!