Gröna liberaler?

Språkrör och tjänstemän i språkrörsstaben började en bit in på 2000-talet prata om "vi liberaler" och att de
var "gröna liberaler".

Samtidigt hävdade man att man helst gjorde upp med Folkpartiet (dagens Liberalerna) trots att dessa ville exakt tvärtom än vad MP ville: ja till kärnkraft, nej till sänkt arbetstid, ja till Nato, ja till EMU och jag till sänkt skatt på höga inkomster.  

Språkrör som Peter Eriksson och Maria Wetterstrand samarbetade hellre med folkpartister än med vänsterpartister. Och språkrör som Gustav Fridolin talade i Almedalen om "vi gröna liberaler".

Nu har DN beställt en opinionsmätning om hur partiernas väljare ser på sig själva. Och miljöpartister ser sig som ekologister, feminister och (sic!) socialister. Liberaler existerar inte i vokabulären. Det gjorde det inte när partiledningen försökte pådyvla partiet liberal identitet heller.

Miljöpartiet borde identifiera sig som grönt parti även när partiledningar talat... Nu är begreppet "grönt" så urvridet att det snart inte betyder något alls. Och det har miljöpartisternas ledande figurer hjälpt till med genom att bluddra.

Liberalerna anser det vara grönt med kärnkraft och gruvbrytning och stridsvagnar...