Säj som det är, vi vet inte ett skit.

Att ens låtsas begripa hur koppar, lera och berg påverkas under 100 000 år är fånigt och krystat. Hur kommer berggrunden att se ut efter nästa istid? Vilka varelser kommer att bosätta sig vid Forsmark efter nästa istid? Troligen inte ättlingar till oss som bor i Sverige nu. 

Vilka värdesystem kommer att om ens 100 år – för att inte tala om 1 000 år – ha ett avgörande inflytande över hur dagens svenska avfall kommer att hanteras? 

Vi vet inte ett skit i själva verket.

Jag har några anteckning från ett seminarium – om kärnavfall och etik – som hölls i slutet av 80-talet.  En av talarna var biskop Martin Lönnebo. Han ska enligt mina anteckningar sagt: 

”Stor skuld, som är svår eller omöjlig att gottgöra brukar man söka att bortförklara. Det är den enklaste metoden.”

Han menade att gottgörelse borde vara avklarad innan absolution (syndens förlåtelse) kan ges. Som icke-troende ansåg jag det vara värt att anteckna. I versaler.

Läs hela ledaren här.