Jag har lite otalt med nya näringsministern Karl-Petter "Kålle" Thorwaldsson. Han är säkert en trevlig prick, men otalt har jag...I min senaste bok skriver jag bland annat så här:
"Det hände sig på den tiden när socialdemokraten Anna Hedborg förskräckt meddelade att föräldrar tar ut föräldraledighet alldeles obetalt. Detta förhållande beskrevs som en synd i sig. Ett icke önskvärt beteende. De kunde ju arbeta och göra rätt för sig. Producera. Skapa tillväxt och hoppas på lite högre pension en vacker dag.
I samma veva underrättades världen om att sådant ofog leder till allvarliga problem för näringslivet som inte riktigt vet var det har sina anställda. Avsändare för detta budskap var LO-chefen, tillika socialdemokraten, Karl-Petter ”Kålle” Thorwaldsson. Att barnen får veta var de har sina föräldrar tycktes inte vara en försonande omständighet.
Året då detta meddelades var 2014. Då hade länge predikats att vår plikt är att arbeta och konsumera, hålla igång hjulen. Om detta rådde stor enighet. Vi levde redan under den överideologi som heter Arbetslinjen.
Ibland blir jag trött på sossar. De borde duga till mer. Till något bättre. De bär ju ändå på en historia som är ärofylld. Även om den historien ligger en bit bort."
"BARNPERSPEKTIV är bara bra så länge det gynnar arbetslinje, tillväxt och konsumtion. Fler nya barnvagnar sätter snurr på ekonomin. Men de där som ligger i barnvagnen är mest till besvär. Snorar och drar ner tillväxten när föräldrar tvingas vara hemma. Vilket var det reella politiska innehållet i propåerna från de S-märkta Anna Hedborg och Karl-Petter ”Kålle” Thorwaldsson.
Den sistnämnde toppade sina ideologiska uttalanden i samband med att LO ville få fler småbarnsföräldrar att jobba heltid med att det ”kanske kan leda till att en del småbarn får långa dagar på dagis. Det får vi ta! Det viktiga är att kvinnorna inte fastnar i deltidsträsket”.
Att långa dagar för småbarn kan innebära uppemot 12 timmar på deras ”arbetsplats” var inget som bekymrade företrädaren för den stora fackliga organisation som med vidöppna ögon accepterat att traditionellt kvinnliga arbeten varit sämre betalda än traditionellt manliga, att de som omfattas av de sistnämnda ofta kunnat förhandla till sig sänkt arbetstid medan de förstnämnda drabbats av delade turer och därmed längre arbetsdagar.
Det är enklare att göra barn till verktyg för ökad jämställdhet än att driva krav i löneförhandlingar och att på allvar förändra villkoren på arbetsmarknaden. Hyckleri är bara förnamnet."
"KOMMER DU förresten ihåg – eller har hört talas om – debatten som fördes innan maxtaxan på dagis infördes? Inför valet 1998 ville Göran Persson i slutskedet leverera något fint. Jo, det var för barnens skull. Hette det. Det lät ju fint.
Men hela idén baserades på att föräldrar skulle stimuleras att ha barnen längre tid på dagis så att de själva skulle kunna lönearbeta mer och bli duktiga kuggar i samhällsmaskineriet som kräver tillväxt, heltid, arbetslinje, jobba-din-jävel-och-gör-din-plikt-som-konsument och begrip att du skall skämmas om du smiter undan och tar hand om dina barn när du egentligen skulle kunna jobba så näringslivet vet var det har dig och du kan drömma om en pension som du förmodligen ändå bli blåst på.
Men hela idén baserades på att föräldrar skulle stimuleras att ha barnen längre tid på dagis så att de själva skulle kunna lönearbeta mer och bli duktiga kuggar i samhällsmaskineriet som kräver tillväxt, heltid, arbetslinje, jobba-din-jävel-och-gör-din-plikt-som-konsument och begrip att du skall skämmas om du smiter undan och tar hand om dina barn när du egentligen skulle kunna jobba så näringslivet vet var det har dig och du kan drömma om en pension som du förmodligen ändå bli blåst på.
I samma anda meddelades alltså femton år senare, ur samma ideologiska bunke via Anna Hedborg och Karl-Petter ”Kålle” Thorwaldsson, att "den obetalda föräldraledigheten" måste stramas åt. LO tyckte att det bara ställer till trassel på arbetsmarknaden. Jo, det trasslar verkligen till det, meddelade också arbetsgivarna. Saltsjöbadsandan hade slagit till igen.Trassel för barn är liksom ingenting som räknas. För du skall vara lönsam lille vän. Var duktig kugge. Om det är de helt dominerande delarna av såväl vänster som höger överens.
Så vill du vara dem nådig så glöm aldrig att ungjävlar kostar, sätt dig och räkna bara. Men räkna bara siffror. Inte det reella värdet av innehållet i varje siffra. Då kan du bli en samhällsfara. I den värld där LO och Svensk Näringsliv, vänster och höger skapar normen. Och alltför många gröna och feminister lallar med.
Jag tycker inte om det. Vi behöver en större berättelse om människan, planeten och livet än den som levereras av dem vars bäst-före-datum överskridits med många år. Kort sagt: vi behöver en vision av en värld med mening i, vi behöver en ekonomi som om människan betyder något."