Som väntat - jag ältade det i Nyhetspanelen redan efter valet 2010 - fasas SD allt längre in i någon sorts riksdagsnormalitet trots alla högstämt retoriska löften om motsatsen. Senaste steget togs av Kinberg Batra. Nu är det inte första gången partier, som lovat hålla rågången till partier som levt på kritik av invandring, börjar samarbeta med de obskyra.
I DN, från den 7 maj 1992, kan man läsa: "Vänsterpartiet inbjöd på onsdagen Ny demokrati till överläggningar om bostadspolitiken." Ny demokrati var, för den som inte minns, Bert Karlssons och Ian Wachtmeisters skapelse vars stora fråga var att förhindra invandring. Retoriken var faktiskt ofta mer vulgär än den som SD presterar.
Ändå tog Vänsterpartiet initiativ för att tillsammans med Ny demokrati hitta gemensam hållning i
bostadspolitiken, så att räntebidragen skulle kunna räddas undan den
borgerliga attacken. Vänsterns gruppledare i riksdagen meddelade att
Bert Karlsson har väckt förhoppningar...
Socialdemokraterna sökte i
samma veva samarbete med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister för att
hitta lösning på frågan om löntagarfonder. Så även det
dåvarande vänsterblocket samarbetade med de där man inte ville ta i med
tång... Borgarna gjorde det också förstås, trots att folkpartiledaren Bengt Westerberg reste sig från tevesoffan under valnatten och gick ut när Ian Wachtmeister kom in - det vill säga en liknande protest som den som Lars Ohly (V) gjorde då han inte ville sitta i samma sminkrum som Åkesson.
- Det verkar som om regeringen och de andra partierna
insett att man behöver en majoritet i riksdagen om man skall kunna få
igenom något, sa Bert Karlsson till DN den där gången 1992. Känns det igen?
För övrigt kändes debatten i Aktuellt igår - mellan Löfven och Kinberg Batra - som en ständigt upprepande repris av väl inövande pratbubblor, glidningar i formuleringar och medvetna misstolkningar. Politik som inte är värd respekt. Och, med förlov sagt. Kinberg Batra är än värre än Löfven.
