VAD SKA VI MED SAMHÄLLET TILL?

lördag 9 juli 2016

Här är intervjun som flera av er frågat om

Med anledning av att så många inte kunnat se intervjun som SvD gjorde med mig - och som jag länkade till i tidigare inlägg. Så här svarade jag på SvD:s frågor:

Hur mår ditt gamla parti just nu?

– Utåt försöker nog partiledningen hålla masken, men rimligtvis mår många dåligt. Aldrig har väl något parti agerat så konsekvent emot sina egna värderingar som partiledningen nu tvingar fram. Riksdagsgruppen lär våndas när man tvingas välja mellan den riktiga partilinjen eller kullerbyttorna i språkrörslinjen.

Vilka frågor skulle du vilja se mer av för ditt parti?

– Politik består av två delar. Dels det politiska hantverket, det vill säga kompromisser med andra partier. Dels opinionsbildning, det vill säga försök att få människor att tända på de idéer man egentligen har. Det sistnämnda har partiet lagt av med. Därmed vet allt färre väljare vad partiet vill. Därmed blir man också utbytbart, till slut onödigt.

Vilken är den största utmaningen för MP just nu?

– Att återfinna sin ideologiska bas, att våga stå för den, att inte vara så utslätat. Våga ifrågasätta den fördummade ekonomismen som bygger på att människan allt mer kommit att reducerats till en ekonomisk varelse – trots att vi är biologiska, sociala och kulturella varelser. Jag mår illa när jag hör språkrören låta som vilka sossar eller borgare som helst… Nu talar de om materiell tillväxt i stället för sänkt arbetstid, friår, solidarisk handel och livskvalitet.

Vilken fråga kommer att avgöra nästa val?

– Den som förmår få hjärtan att brinna kommer att få framgång. Den som i stället för prat om arbetslinje, konsumtion och tillväxt förmår tala om livskvalitet, mindre stress och vad vi ska ha våra liv till kommer att uppskattas.

Om du skulle ge ett råd till språkrören – vilket skulle det vara?

– Var inte så förbannat fega, våga stå för den fredliga kulturrevolution som var skälet till att partiet bildades. De andra partierna kommer att sucka och stöna. Bra! Inse att den som inte vågar förlora makten inte heller har någon makt. Ta livet och den gröna ideologin på allvar. Känn tillit till partiets värderingar i stället för att släcka dem.