Landsförrädare. Han kallas så på det där som kallas sociala medier. Fredrik Reinfeldt. Inte minst borgerliga tänkare tycks häva ur sig både det ena och det andra. Som att Reinfeldt bör dömas som landsförrädare. Korsfästas. På grund av det där med öppna hjärtan.
Vreden på Östermalm, talas det om. DN skrev om den vreden häromveckan. Det blev ett himla liv.
Det var Reinfeldt som en gång var hjälte när han talade om att öppna hjärtan. Jag har hört samma person hylla honom för det som nu istället hånar honom för samma sak. Samma person. Samma. Så är det med köksbordstyckare.
Det är lätt att haka på opinionsvågor, det är lätt att tycka utan att ta ansvar för sitt tyckande. Samma person som jag vet hävdat att hen stolt röstat på Reinfeldt för modet att försvara flyktingpolitiken säger nu att hen inte röstade på Reinfeldt för dennes flyktingpolitik.
Ibland tycker jag att röstandet skulle vara offentligt, att man får stå för vad man röstar på. Ibland, när köksbordstyckarna slår till, tycker jag det. Men det går fort över. På bara några minuter. För det vore förskräckligt att inte ha valhemlighet. Däremot kunde man ju kräva bättre minne, och några uns ryggrad, hos de som snattrar i flock, allt efter hur vindarna blåser.
Så. Var det då Reinfelds "fel" att människor på flykt fått en fristad i Sverige? Nej. En stor majoritet i riksdagen har stått bakom detta. Andra "skyller" på MP. Men det partiet har varit ett mycket litet parti som andra partier har valt att göra upp med i bland annat frågor som rör flyktingar. Hade andra partiet inte velat göra upp med MP hade man kunnat göra upp med varandra. Så det är varken Reinfeldts eller MP:s "fel", det är majoritetens, och majoriteten har röstas fram av en majoritet i vilken en massa köksbordstyckare ingår.
En gammal klyscha är att "man inte fått tala om invandringsfrågan", trots att få frågor diskuterats under så många år som just invandring. SVT:s partiledardebatt 2012 handlade bland annat om "hur mycket invandring tål Sverige". Flyktingfrågan har diskuterats - de som hävdar motsatsen pratar strunt, de tycks inte förstått att det pratats hela tiden men att en majoritet helt enkelt inte delat kritikernas uppfattning i sakfrågan.
Då hittar man på att det inte är "politiskt korrekt" att kritisera invandringen. Riktigt löjligt blir det om man själv inte haft ryggrad nog att stå för vad man ansett utan tigit. Om de som ansett sig tystade för att deras åsikter skulle vara "icke-korrekta" så beror tystnaden på att de varit fega, att de inte vågat stå för sitt tyckande eftersom de inte gillat kritik. "Vi blir kallade rasister", försvarar de sig. Är man inte rasist så är det väl bara att påpeka det, argumentera på ett icke-rasistiskt sätt.
Så de som gnäller och menar att Reinfeldt drivit landet år fanders, och de som hävdar att de inte "kunnat" säga nåt offentligt, bör i första hand betrakta sig själva. Det gäller också den tidigare kulturministern Adelsohn som plötsligt meddelar något annat än hon gjorde som minister. Fegt är bara förnamnet. Strategin tycks vara: Upp med fingret, kolla vad som är gångbart, tyck så.
Korsfästning är en dålig idé. Det är inte konstruktivt. Viss förmåga att se sig själv i spegeln kan däremot vara konstruktivt. Det gäller inte minst moderater som tydligen varit lealösa fjun utan ryggrad, de som nu kommer ut som påstått långvariga kritiker av Reinfeldt - nu när det inte kostar på, när opinionen svängt. Förresten var det moderaterna - och dess partiledare Bo Lundgren - som krävde fullt svenskt stöd för USA:s anfall på Irak. Just det som mer än det mesta fött och gött den situation som fått människor att fly.
Strunta i korsfästelse. Det förde inte ens något vidare gott med sig att den, som det romantiskt berättas var guds son, korsfästes för att ta straffet för alla våra synder. En logik som endast en gud kan förstå vitsen med. Fast skall vi vara noga så framgår det av den gamla bibeltexten att han dömdes till korsfästning, inte för sin religiösa verksamhet, utan för anstiftan till revolt mot den romerska ockupationsmakten.
Strunta i korsfästelse av Reinfeldt, sätt inte stålkastaren på grandet i den andres ögon utan betrakta bjälken i ditt eget (Matteus 7:3, en vers som också vi icke-troende kan ha nytta av). Och fundera på vems verklighet som svider mest: den som flyr eller den som måste maka lite på sig för att lämna plats.
Glad annandag påsk!
Tack för att du läst inlägget - kommentarsfältet är stängt, men vill du kommentera eller fråga något kan du skriva till synpunkterschlaugse@gmail.com
