VAD SKA VI MED SAMHÄLLET TILL?

fredag 7 november 2014

Minns ni partiledaren som plötsligt fick en uppenbarelse....

Reinfeldt fladdrar till. Konsumtionskritik. Tillväxtanalys. Så lät det ett tag. Ett ögonblick av uppenbarelse... Oktober 2011.

Maria Ludvigsson - ledarskribent på SvD - och jag diskuterar Reinfeldts utspel i P1 och sedan blir vi är osams om huruvida existentiella och filosofiska frågor här ihop med politik. Tror det eller inte, men ledarskribenten anser att så inte är fallet. Då blir man lite rädd...

Njut av Reinfeldts bästa ögonblick - jo, det visade sig bara vara ett ögonblick - här.


10 kommentarer:


  1. Ja, det där talet blir bara märkligare och märkligare.
    Men det känns som en stor tillgång att det faktiskt hållits.
    Eric

    SvaraRadera
  2. Undrar vad Maria Ludvigsson ville säga på slutet "Jo, ja" sedan var det över...
    Partiledardebatter, samtal, intervjuer, tankar som dyker upp, för att sedan avbrytas och ersättas med andra nyheter och tankar, i ett ständigt flöde. Inte konstigt att vi har svårt att urskilja, vilka som är våra egna eller inte.

    Inte är det heller konstigt att Reinfeldt plötsligt får en "uppenbarelse" det mesta vi tänker har redan tänkts förut. Inte mycket är nytt under solen. De gamla tänkarna...

    Individuella tankar jo pyttsan. Ett kollektivt surr och vi snappar upp delar. Gör om dem efter egna motiv. Vilka motiv som Reinfeldt har, vet bara han själv om ens det. Vi kan ha flera. Men ett det yttersta, avgör hur vi handlar. "En" anledning till att han sa som han gjorde finns naturligtvis
    Det "goda" kan bli till det "onda". och tvärtom.

    En sak kan vi vara tämligen säkra på, allt ont (lägre känslor och tankar) finns inte i ett enda politiskt parti. Tillväxten kan inte kämpa och inte partier heller. Lika lite som att kyrkan kan vara ond eller ett kastrull lock kan vara det.

    Goda motiv då är vi på rätt väg. Vilken jobblinje! att kunna urskilja vilka motiv vi agerar utifrån. God samhällskultur kräver medvetandeutveckling.

    Jobblinjen kan vara en korvgryta. Att ensam tillaga korv. Hoppas på att Reinfeldt får glädje av sin korvgryta. Som han kommer att få ha för sig själv, enligt egen utsago. Vem vet hur många uppenbarelser eller halleluja moment, den kan leda till?


    Lisbeth





    SvaraRadera
  3. Reinfeldts konsumtionskritik får en förklaring om man tittar på verkligheten. Hushållens skulder...

    SvaraRadera
  4. Bra rutet Birger!
    Hur kan man skilja mellan existentiella frågor och politik!? Det är ett tydligt exempel på hur det skett en sektorisering av människan, som delar upp människan i olika sektorer. Sektoriseringen har lett till att olika områden inte har med varandra att göra, t ex kultur, politik, religion osv., fast det är precis tvärt om.

    Individers livsåskådningar och de existentiella frågorna kan aldrig separeras från hur vi uppfattar och tolkar verkligheten. Det är ju dessa som ligger till grund för hur vi påverkar våra beslut. Alla livsåskådningar är som ett nät i livets väv och påverkar hur vi ser på vår värld. Exempelvis får våra existentiella ställningstaganden konsekvenser. Att jag är kristen och ideologiskt grön måste ju få konsekvenser för hur jag tycker politik bör bedrivas. Enkel hermeneutik.

    Förståelsen av politik som något objektivt instrument befriat från existentiella frågor, livsåskådningar, religion och ideologi är rent absurd. Det är att kväva människan. Men det bekräftar att övertron på marknaden, tillväxten och människans förnuft fortfarande är starkt rotad i konsumtionssamhället. Tillväxten verkar för vissa vara vår tids Gud.
    Med detta sagt vill jag bara hålla med det du sade då, i radion. Personer som inte tänker existentiellt ska inte heller vara politiker!
    / Björn

    SvaraRadera
  5. Moderaternas finaste ögonblick var väl när man körde ramsan att typ hela Örebro hoppar? Cool rap om att olika städer i landet..hoppade. Det man minns efteråt. Något konkret som hände.

    SvaraRadera
  6. Kanske Reinfeldt med tiden, när han är oberoende av partilivet, kommer ut med en biografi, där fler uppenbarelser kommer i dagen?

    Gt

    SvaraRadera
  7. Regeringen som valdes, vad hände med den? Sitter den fortfarande? Ödesfrågan om hur vänster sida i politiken ska hantera (sd); förstod man ens detta, eller pågår fortfarande en tävling om vem som kan ha öppnast dörr? FAS3 -avvecklingen kommer tydligen ta 10 år, så angeläget var detta i verkligheten. Vad ska småfölket försörja sig på? Beror stiltjen i svensk politik på en cementerad nyliberalism som "sitter i väggarna"? Tjoar gör man i opposition, "vid ratten" kan inget göras, eftersom det inte finns något samhälle att göra något i, utan bara enskilda atom-individer utan några band till varandra..?

    SvaraRadera
  8. Jo, existensialism är lite knepigt.

    1. existens som ÄR en "frihet" med att träffa beslut för sig själv och andra i ett varande (verkligheten?)

    2. Ett samband mellan människans (individens) uthålliga villkor att å ena sidan fatta beslut om sig själv, och å adnra sidan sittta i den roddbåt hon sitter i. Det är ett dilemma, att djävulen bor i detaljerna, dvs individer utgör kollektiv, där det kollektiva valet, kanske är bäst för alla, över tid, men bägränsar individens "möjligheter" att förverkliga sig själv nu.

    3. Människans liv som förverkligande av sin egen existens, en sann existens som är oproblematisk över tid (konsekvens för andra) eller en existens som är påhittade och självrättfärdiga, i kraft att vara individens egen rätt, till en oegentlig oriktig destruktiv existens, förklädd under frihetens fana.

    Det är lite jaspers, Kieggaard och framför allt Heidegger, och för att förstå Hedieggers fundamentalontologi, dvs med vilka predikament man kan definiera världens objektivt, tror jag itne att Ludvigsson är insatt i, och då är det väl en äpple och päronnfråga?

    4. Enligt Sartre, som är subjektivist, skapar vi vår existens genom våra val, och det är väl ingen slump att postmodernismen är uppfunnen i republiken,

    5, och existens som varande i förhållande till en annan existens, tex SvDs ledarredaktion, för att inte tala om dialogfilosferna :-) Lite som journalister, medier.

    Men att diskutera politik utan filosfoi går naturligtvis inte,
    utöver ontologiska fråge-ställnigar, som är grunden för den moderna datalogin, tex Barry Smits BFO, så finns ju epistemologin, och sedan det där jobbiga områdena moralfilosofi, typ Rawls. Sist men inte minst begreppsfilosofi och terminologi, där filosofer lite till mans kan vara lite luddiga, att faktiskt definiera sitt eget språk, att definiera andras uppfattning. Tur att regeringen ska sluta finansiera TNC, och att vi därmed helt slipper förklara vad vi menar, när vi diskuterar vad politik är, då är väl Hobbes något att luta sig mot. slw

    SvaraRadera
  9. Tack för fantastisk föreläsning!
    Mia

    SvaraRadera
  10. Anonym, du blandar ihop begrepp. Det är skillnad mellans existentialism och existentiella frågor.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.